Vesslan

Denna tomt, som tidigare hörde samman med granntomten i öster, bildades vid avstyckning av den sistnämnda 1987.

Samma år gavs bygglov för Håkan Skoogh, som tillsammans med sin hustru blivit ägare detta år, för ett av A. Skooghs Byggnads AB ritat enfamiljshus i ett och ett halvt plan. Två år senare gavs bygglov för ett garage i sydväst på tomten. – Fastigheten hade samma ägare ännu 2000.

Denna tomt vid kvarterets nordöstra hörn ingick i äldre tid i en större tomt, som omfattade också de två granntomterna i väster.

Här bodde änklingen Jöns Åkesson fram till sin död 1870. Hans hus, som låg kvar till slutet av 1980-talet och som bestod av en bostadsdel i norr med dels putsade väggar, dels tegelväggar och en uthusdel i söder i skiftesverk, kan tänkas ha uppförts under första hälften av 1800-talet.

Några år in på 1870-talet flyttade sjömannen Ola Nilsson Berg hit. Efter hans död tio år senare tog änkan Bengta Johnsdotter Berg över. År 1898 blev hamnarbetaren Ola Jönsson ny ägare och tio år senare fick han bygglov för bl.a. flyttning av dörr och fönster i gatufasaden och ommurning av bakugn. Ola Jönsson dog vid mitten av 1950-talet och fastigheten ärvdes 1958 av Anna Olsson.

År 1987 köptes fastigheten av Ulrika Skoogh och året därpå gavs dels rivningslov, dels bygglov för ett nytt bostadshus med inredd vind, ritat av arkitekten SAR Guntram Schott, Arkitektgården i Kristianstad, vilket i stora drag är en kopia av det gamla huset. En garage- och förrådsbyggnad uppfördes också, i sydväst på tomten. – Fastigheten hade samma ägare ännu 2000.

Tomten utgör östra delen av en i äldre tid mot väster större tomt. Det förefaller som om denna tomt legat obebyggd åtminstone under några årtionden av andra hälften av 1800-talet; först på 1880-talet tycks den eventuellt ha bebyggts.

Den ägdes av skomakaren Sven Nilsson, bosatt på annat håll i samhället.

År 1892 köptes fastigheten av Baptistsällskapet för upplysning och sedlighet i Åhus, också benämnt Ebeneser. Det är möjligt att en byggnad uppfördes först nu; alternativt kan ett befintligt hus ha tagits i anspråk för den samlingslokal, som väl erfordrats. Kring sekelskiftet synes här ha bott förra pigan Olu Henriksdotter. År 1914 flyttade arbetaren Jöns Andersson hit.

Åhus baptistförsamling köpte sedan fastigheten 1919 och 1928 fick man bygglov för förändringar i missionshuset. Det var fråga om en mindre tillbyggnad vid änden av en befintlig vinkelbyggnad in på tomten och om inredande av ett rum och kök på vinden här. Fem år senare gavs bygglov för flyttning av dörr och trappa mot gatan till sydligaste delen av fasaden och för igensättning av dörr i södra gaveln. – Sedan 1925, då Jöns Anderson dog, förefaller inte någon ha varit bosatt i missionshuset.

Sällskapet Svenska Baptistmissionen erhöll 1938 fastigheten som gåva och fick 1955 bygglov för uppförande av uthusbyggnad vid tomtens nordvästra hörn.

År 1985 blev Alf och Lena Andersson ägare. Året därpå fick de bygglov för ett nytt hus på det gamlas plats, ett boningshus i ett och ett halvt plan med vinkel in på tomten samt för carport och förråd i sydväst. De var fastighetens ägare ännu 2000.

Denna tomt, som i äldre tid hörde samman med granntomten i söder, friköptes 1881 från Kronan av husmannen Anders Olsson, som varit bosatt här åtminstone sedan 1860-talet.

Anders Olsson, först benämnd arbetare, sedan nattvakt och pråmkarl, dog 1908, varefter änkan Anna Olsson bodde kvar till sin död 1930.

Brandmästaren Gunnar Jeppsson köpte så fastigheten 1941. Fyra år senare fick han bygglov för om- och tillbyggnad, dock oklart vad. Sonen Rolf Östen Jeppsson övertog fastigheten 1981, varefter sedan hans dödsbo blev ägare 1988.

Nämnda dödsbo sålde 1989 till Björn och Lillemor Holst, vilka samma år fick bygglov för ett nytt bostadshus. Efter att det gamla huset, ett putsat hus av okänd ålder, rivits, uppfördes ett av arkitekten SAR Guntram Schott, Arkitektgården i Kristianstad, ritat hus i ett och ett halvt plan. År 2001 blev Bengt och Zenta Ricklander fastighetens ägare.

På denna tomt, som i äldre tid hörde samman med bl.a. granntomten i norr, låg på 1940-talet en mindre byggnad, kanske ett garage, vid gatan i nordväst.

År 1968 köptes tomten av representanten Bengt-Olof Bengtsson och bebyggdes efter bygglov samma år med ett LB-hus i ett och ett halvt plan. Fastigheten såldes två år senare till Sture och Christina Arvidsson. – År 1996 blev Susanne Arvidsson Ekelund fastighetens ägare.

Denna tomt hörde i äldre tid samman med granntomten i norr.

Den friköptes 1880 från Kronan av förre dragaren Mårten Nilsson, som varit bosatt här åtminstone sedan 1860-talet. Han dog 1899 efter att tre år tidigare ha sålt fastigheten.

Denna del, som sedan 1960 tillsammans med två delar söder därom utgör tomt nr 16, köptes 1882 av muraren Sven Svensson från Hans Fredrik Ripas sterbhusdelägare. Möjligen bodde här pigan Kersti Larsdotter från 1877 till sin död 1895.

Norra delen. Huset på tomten förefaller kunna ha rivits något av 1900-talets första år; 1903 tycks här något indragen från gatan ha legat en uthusbyggnad, som Sven Svensson då ämnade bortflytta. Han ägde också tomten söder därom och efter hans död 1938 har de båda tomterna haft samma ägare; se under Mellersta delen.

Mellersta delen. Denna del fick muraren Sven Svensson fasta eller lagfart på 1875. Han var sedan ägare och förefaller ha bott här till sin död 1938; han hade då också varit ägare av tomten norr därom. Dödsboet efter förre byggmästaren Sven Svensson sålde så till lagerarbetaren Karl Svensson, som fem år senare fick bygglov för ombyggnad, bl.a. nytt tak. Han sålde sedan 1946 till förre banarbetaren Mårten Westerdahl.

Tre år senare blev frisörmästaren Thure Pihlqvist ny ägare, också av den obebyggda tomten norr därom. Han fick 1950 bygglov för inredande av vinden och två år senare för anordnande av egen ingång från gatan; han hade dittills haft gemensam tambur med det intill liggande grannhuset i söder. År 1961 fick Thure Pihlqvist, som hade frisörsalong vid husets norra ände och som f.ö. två år tidigare blivit ägare också av granntomten och grannhuset i söder, bygglov för en liten tillbyggnad. – År 1960 hade denna tomt och de båda tomterna norr och söder därom lagts samman till tomt nr 16. Det nuvarande utseendemässigt enhetliga huset på denna tomt utgörs av förr två olika byggnadsdelar.

Majoren Lars Aurell köpte 1967 den nya stora tomten. År 1988 erhöll han bygglov för tillbyggnad av carport vid husets nordvästra hörn. – År 1990 blev Karin Paulsson, Thomas Aurell, Eva Hall och Barbro Aurell ägare.

Södra delen. Denna del ägdes förr av Åhus kyrka och hörde samman med granntomten i söder. Här förefaller husmannen Sven Jönsson och hans familj ha varit bosatta åtminstone sedan 1860-talet; muraren Sven Svensson, som blev ägare av granntomten i norr, var en son. Sven Jönsson dog 1890, varefter hans änka Ingar Jönsdotter bodde kvar till sin död 1909.

Sistnämnda år flyttade e.o. tullvaktmästaren, senare tillsyningsmannen Per Åberg hit och bodde kvar till sin död 1952.

Såväl den här ifrågavarande fastighetsdelen som den därmed sammanhörande delen söder därom köptes 1957 av Åhus kommun, som två år senare sålde den förstnämnda till frisörmästaren Thure Pihlqvist, som redan ägde de två granntomterna norr därom; alla tre delarna lades 1960 samman till tomt nr 16. Det nuvarande utseendemässigt enhetliga huset på denna tomt utgörs av förr två olika byggnadsdelar. – Betr. senare ägare, se under Mellersta delen.

Tomten, som förr ägdes av Åhus kyrka och som hörde samman med granntomten i norr men som dessförinnan varit en egen tomt, beboddes åtminstone sedan 1860-talet av en Nils Jönssons änka Eva Berg, dottern och svärsonen, sadelmakaren R. W. J. Södring.

Eva Berg dog så 1890 och åtta år senare flyttade mölledrängen Per Persson hit. Han benämns från 1910-talet dragare och flyttade sedan bort omkring 1940.

Såväl den här ifrågavarande fastighetsdelen som den därmed sammanhörande delen norr därom, köptes 1957 av Åhus kommun, som två år senare sålde den förstnämnda till rörläggaren Helge Mårtensson. Denne fick 1964 bygglov för ombyggnad av uthus vid norra tomtgränsen och fyra år senare för ombyggnad av boningshuset, inredande av kök och badrum m.m. Åldern för detta putsade boningshus är inte känd.

Maja Balsberg blev så ägare 1997 men sålde året därpå till Siwert och Anna-Brita Sundin.

Denna tomt bildades 1965 av olika delar, som tidigare ingått i en och samma större tomt.

Nämnda år hade kontorschefen Åke Persson blivit ägare av denna nya tomt och fick nu bygglov för ett enfamiljshus i ett plan, ett Fogelforshus. – År 1991 övergick fastigheten i Ulrika Perssons ägo.

Tomten motsvarar södra delen av en förr större hörntomt i nordväst. Den sistnämnda inköptes 1898 av kustroddaren Per Andersson Kappelin, som sex år senare sålde till muraren Sven Nilsson.

Det var sedan denne, som 1913 fick bygglov för uppförande i sydväst, något indraget från gatan, av ett boningshus i tegel, som ritats av byggmästaren Ola Jacobsson. Byggnaden försågs med förstuguutbygge vid södra gaveln.

Sven Nilssons änka Emma Nilsson sålde så 1960 till sonen John Svensson. Tjugo år senare, då tomten delats, blev Studio Construction i Åhus Aktiebolag ägare av den ifrågavarande tomten. Peter Olvsborn blev ny ägare 1987 och fick året därpå bygglov för om- och tillbyggnad; det befintliga huset utökades mot norr och öster. – År 1990 blev Anders och Lis-Mari Thelander ägare.

Denna tomt avstyckades 1980 från en större tomt, som var bebyggd endast på sin södra del, sedermera tomt nr 23.

Ägare nämnda år blev Fritz Rambeck, som 1987 sålde till ägaren av granntomten i söder, Peter Olvsborn. Denne sålde så året därpå vidare till Tomas Ekberg och Pernilla Terve, vilka samma år fick bygglov för ett enfamiljshus längs gatan i norr, ett Gullringshus i ett och ett halvt plan, med carport och förråd inne på tomten. De var fastighetens ägare ännu 2000.

Denna vid gatan i norr belägna tomt bildades 1987 genom avstyckning från en tomt, som granntomten i väster utgör återstoden av.

Den ifrågavarande tomten köptes samma år av Anders Skooghs Byggnads Aktiebolag, ägare ännu 2000. Två år efter köpet erhölls bygglov för uppförande av ett tvåfamiljshus i ett och ett halvt plan med vinkel in på tomten, ritat av arkitekten SAR Guntram Schott, Arkitekt-gården, Kristianstad.

Detta är en helt liten fastighet, angränsande till tomt nr 30 öster därom och med samma ägare som denna.

Se under Tomt nr 30.

Här bodde änkefrun Catharina Erlandsson sedan åtminstone 1860-talet. Hon dog 1887 och samma år blev dragonen, muraren Sven Svensson Stedt ny ägare.

.

Han flyttade hit 1896; det nuvarande frontespisförsedda, putsade boningshuset kan eventuellt ha uppförts av honom några år tidigare.
Jordbruksarbetaren Håkan Håkansson blev 1915 ny ägare men sålde två år senare till hustrun Nilla Svensson och hennes dotterdotter Anna Nilsson, sedermera gift Mårtensson. Tobaksarbeterskan Hilda Nilsson blev så ägare av den förstnämndas hälft 1944, sedan också av Anna Mårtenssons del 40 år senare. – År 1968 gavs lov för rivning av uthus och för uppförande på samma plats vid södra tomtgränsen av ny ekonomibyggnad. Året därpå gavs bygglov för tillbyggnad av en vinkel i norr.

År 1991 blev syskonen Harry och Anna Lisa Landin fastighetens ägare.

Tomten består av delar av främst två äldre tomter.

Den av dessa tomter, som boningshuset eller åtminstone större delen därav, var beläget på, inköptes liksom granntomten söder därom med en kanske först på 1900-talet uppförd och med boningshuset sammanbyggd ekonomibyggnadsdel, av slaktaren Nils Andersson och hans hustru Malena Kristiansdotter Isberg, dels 1880, dels 1892. De nya ägarna förefaller ha flyttat hit 1883; kanske har det nuvarande putsade huset uppförts vid denna tid.

År 1899 köptes båda de nämnda äldre fastigheterna av arbetaren Per Nilsson, vars änka och barn sedan ärvde 1910. Av barnen stod sonen, kusken, senare fabriksarbetaren Nils Persson sedan som ensam ägare två år därefter. År 1944 fick han bygglov för uppförande av ett pumphus i sydöst på den södra tomten. Åke Persson blev ägare av tomterna 1959 och tre år senare gavs bygglov för utökning av maskinrum till vattenverk; det var fråga om vattenverk till Nordvästra Åhus Vattenförening u.p.a.

År 1966 blev så Martin Rieman ny ägare. År 1996 blev Lena Rosendahl och Martin Rieman ägare av den nuvarande fastigheten.

Denna tomt utgör södra delen av en i äldre tid större tomt, som förefaller ha legat obebyggd fram till kanske 1884, då den ifrågavarande tomten köptes av Åhus Goodtemplarhusförening från änkan Elna Andersson, född Lundegård.

År 1925 såldes fastigheten till Bibeltrogna Vänners Missionsförening i Åhus. Bygglov gavs 1950 för tillbyggnad av uthus vid den i tegel uppförda byggnadens gårdssida och 1979 för takomläggning.

År 1994 blev Håkan Pettersson och Robyn Pledger nya ägare; fem år senare blev Håkan Pledger ensam ägare. Fastigheten övergick så 2001 i Johan Nilssons och Erica Carlssons ägo.

Denna tomt är återstoden i väster av en i äldre tid större tomt, som sträckte sig dels längre norrut inne i kvarteret, dels nådde tvärs igenom det mot öster. Det nuvarande huset, eventuellt i skiftesverk, kan tänkas vara uppfört under slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet.

Mamsellen Jacobina Charlotta Christensson blev 1840 ägare av en del, med huset vid gatan, av den större äldre tomten. Två år innan hon dog 1879, testamenterade hon sin fastighet till målaren Axel Ternström i Kristianstad och sin hyresgäst, förre inspektoren Carl Reinhold Carlsson. Den sistnämnde blev så ensam ägare 1881. Arvingar sålde så 1917 till jordbruksarbetaren Håkan Håkansson, vars arvingar i sin tur sålde 1923 till en Anders Hansson.

År 1937 fick Bengta Hansson, änka efter Anders Hansson, vilka båda tydligen inte var bosatta här, bygglov för ombyggnadsarbeten, dels interiört bl.a. vad gällde kök och brygghus, dels exteriört bl.a. vad gällde en större veranda än tidigare och två takkupor vid gårdssidan.

Smedarbetaren, senare verkmästaren John Falk och hans hustru, vilka varit hyresgäster sedan 1930, köpte 1937 fastigheten; det är möjligt att det i stället var de, som lät utföra de nämnda ombyggnadsarbetena. På 1950-talet såldes delar av tomten till en granne i öster. – År 1978 blev sonen Bertil Falk ägare; han fick 1995 bygglov för garage i öster inne på tomten.

Litt.: Rosenberg, B.: Genealogi kring en Åhusfastighet. Saxo. Kulturhistorisk årsbok för Skåneland 1988. Broby 1988.

Denna helt lilla fastighet gränsar till den öster därom belägna tomt nr 17, med samma ägare som denna.

Se under tomt nr 17.

Denna tomt utgör östra delen av en i äldre tid betydligt större tomt, som sträckte sig tvärs igenom kvarteret. Den ifrågavarande tomten köptes 1881 av arbetaren, senare hamntimmermannen Ola Andersson, som flyttade hit fyra år senare.

Det nuvarande huset i tegel förefaller kunna ha uppförts vid denna tid; den tidigare tomtägaren, husmannen Sven Nilsson, hade varit bosatt på annat håll i Åhus.

Ola Andersson dog 1924 och fastigheten ärvdes av änkan Hanna Andersson. Hennes arvingar sålde sedan 1932 till chauffören Erik Eriksson, som samma år fick bygglov för två ekonomibyggnader vid södra tomtgränsen. År 1949 fick han bygglov för omändring av bostadshuset, varvid ett rum tillkom efter rivning av bakugn och kök m.m. inreddes samt ny entrédörr och nya fönster insattes. Två arvingar till honom var sedan ägare från 1962 till 1979, då de sålde till Gunnar Jönsson, innehavare av firman Hå-Ji Skylt AB i Kristianstad. Samma år gavs bygglov för ombyggnad av bostadshuset. Den vid husets södra ände innanför portar belägna passagen omändrades till bl.a. vardagsrum och vinden inreddes. I väster på tomten uppfördes carport och förråd. – Fastigheten hade ännu 2000 samme ägare.

På denna i samband med Köpmannagatans framdragande 1971 förminskade äldre tomt, var omkring 1770 en av Åhus bondgårdar belägen, Åhus nr 56.

Den bestod av fyra sammanbyggda längor och var vid denna tid ägd av åbon Ola Persson. (Sedermera flyttades gården ut till ett läge strax väster om byn; hembygdsföreningens Anders Håkansgården är en av efterföljarna.)

År 1847 blev husmannen Nils Svensson ägare av den tomt, som det här är fråga om. Han hade sin bostad här till sin död 1885, varefter fastigheten köptes av en Sven Mattisson, som dock inte var bosatt här. Enligt uppgift uppfördes det nuvarande tegelhuset 1887, ungefär på platsen för den forna bondgårdens västra länga.

Änkan Hanna Persson blev ny ägare 1891. Hon benämndes längre fram matlagerska. År 1922 fick hon bygglov för uppförande av gavel i tegel mot norr och 1939 för byte av de gamla väggarna till tegelväggar i ekonomibyggnaden, tydligen de tidigare träväggarna i huset nordligaste del.

Hanna Persson flyttade 1947 i samband med att förra hemmansägaren Martina Fajersson då blev ägare och flyttade hit. Sonen, lantbrukaren Sven Fajersson i Horna blev sedan ägare 1969. Han fick sex år senare bygglov för byte av ytterdörr och för viss interiör förändring. –Fastigheten hade ännu 2000 samme ägare.

Denna tomt utgörs av mark, som före Köpmannagatans framdragande 1971 var belägen i kvarterets inre och som då var obebyggd.

Den inköptes 1997 av Lars-Göran och Berit Sandréus, vilka året därpå fick bygglov för ett av Skooghs Bygg ritat bostadshus längs gatan i och ett halvt plan samt en carports- och förrådsbyggnad inne på tomten.