Carl XI

Denna tomt, som är en del av en förr större tomt, är obebyggd och har varit så åtminstone sedan 1770-talet.

Den förvärvades, liksom den bebyggda granntomten i öster till vilken den utgör trädgård, 1998 av Jan och Eleonor Persson.

Denna tomt, som utgör del av samma förr större tomt som tomt nr 2, är obebyggd och har varit så åtminstone sedan 1770-talet.

Den har utgjort trädgård till den bebyggda granntomten i norr fram till 1998, då den tillsammans med granntomten i väster förvärvades av Vin & Sprit AB, varefter båda omändrades till plankinhägnad parkeringsplats för anställda vid spritfabriken.

Tomten består dels av en tidigare separat fastighet, dels av en del av en förr större tomt. Den förstnämnda, äldre fastigheten var uppenbarligen bebyggd ännu omkring 1900 men inte längre omkring 1910.

Fram till slutet av 1990-talet låg här sedan en f.d. tobakslada, som förefaller ha uppförts någon gång på 1910-20-talen. Ännu omkring 1915 låg en byggnad utmed gatan på tomtens östra del, uppenbarligen en tobakslada. Båda dessa byggnader ägdes av familjen Engström, bosatt på en granntomt i norr. Tomten användes först till tobaksodling, sedan som trädgård fram till 1998, då den tillsammans med granntomten i öster förvärvades av Vin & Sprit AB. Båda tomterna omvandlades sedan till plankinhägnad parkeringsplats för anställda vid spritfabriken.

Denna tomt i kvarterets sydvästra hörn bebyggdes 1809 vid Torget med ett bostadshus i korsvirke över välvd källare av sjökaptenen Jöns Peter Ripa.

Efter hans död bodde hans änka Gunilla Wendel kvar tills hon dog 1854.

Från 1892 ägdes fastigheten av stadsmätaren Nils Åhman, som 1913 erhöll bygglov för omändringsarbeten på villkor att korsvirkesväggarna byttes mot tegelväggar. Dessa arbeten kom dock inte till utförande.

År 1921 blev charkuteristen, senare fabrikören A. Arvidsson ny ägare. Charkuterirörelsen drevs främst i en numera riven tvåvåningsbyggnad av oviss ålder inne på tomten.

Fastigheten var i familjen Arvidssons ägo till 1960-talet; den köptes 1966 av Fastighetsbolaget Torget 23 i Åhus AB, vilket fortfarande 2001 var ägare. Torgbyggnaden, som benämns ”Korsvirket”, har sedan inrymt turistbyrå fram till slutet av 1970-talet och därefter lokaler för konstutställningar. – Vid gårdssidan finns i norr två sammanbyggda mindre uthus, det östra uppfört efter bygglov 1995.

Tomten är bebyggd vid Torget med ett boningshus, varav vissa delar i korsvirke kan tänkas vara från 1700-talet.

Guldsmeden Nils Christian Christiansson blev ägare vid slutet av 1890-talet; tomten friköpte han först 1935 från kyrkan, från Lunds Stiftsnämnd. Han erhöll 1899 bygglov för att i samband med inrättande av butik förstora ett par av fönstren mot Torget.

År 1936 köpte guldsmeden Sewerin Blomgren fastigheten, där han redan varit verksam ett par år. Hans änka sålde sedan 1941 till Monika Giselsson, varvid huset byggdes om och kom att inrymma kortvaruaffär. Anna-Lisa Johansson blev ny ägare 1975 och drev ”Anna-Lisas Manufakturaffär”.

Fastigheten köptes 1992 av Guntram Schott Arkitektgården AB och samma år gavs lov för ombyggnad till bostad och utställningslokal m.m. samt tillbyggnad av gårdshuset, som bedömts vara från 1700-talet, med en keramikverkstad. – År 1999 blev Guntram och Ingrid Schott ägare.

Här låg förr vid Torget ett sedermera putsat bostadshus i korsvirke, uppfört enligt vad som bedömts vid slutet av 1700-talet och med välvd källare under.

Det kallades Bengtsénska huset; Hilda Bengtsén, som var ägare sedan 1896 efter sina föräldrar, drev här sybehörsaffär. Året innan hade bygglov givits för insättande av ett större fönster. År 1903 fick hon lov för byte av vägg åt gårdssidan och breddning här av husets norra del. Tre år senare fick hon lov bl.a. att flytta skyltfönstret från söder om entrén till norr därom i stället.

År 1951 köpte Hilda Bengtsén från Kronan en liten, i norr angränsande fastighet, som ännu omkring 1920 var bebyggd med ett i korsvirke uppfört prästänkebostadshus. Samma år blev så arkitekt Hans Bergström ägare av de två tomterna, vilka fem år senare lades samman till en tomt.

Efter att senare ha varit i Bengt-Eric Wranges ägo, köptes fastigheten 1975 av Göte och Sonja Persson. Samma år revs så det gamla huset, varvid källaren behölls, och gavs bygglov för ett bostadshus i ett och ett halvt plan med tillhörande gårdshus. – År 1991 köptes fastigheten av Horna Byggtjänst AB.

Litt.: Norrell Bergström, V.: Mosters hus. Småskrifter utgivna av S:ta Annas Gille i Åhus 4. 1987. u.o. u.å.

Kyrkoherden Casten Rönnow förvärvade 1664 en här befintlig borgaregård, som togs i bruk som prästgård.

Boningshuset vid Torget var byggt i korsvirke i två våningar och fick en tillbyggnad i söder i skiftesverk. Gården var fyrlängad. En ny boningslänga uppfördes 1769 på den gamlas plats och låg kvar till 1920-talet. – Nära boningshusets södra ände låg på en i dag till granntomten i söder hörande tomtdel ännu omkring 1920 en korsvirkesbyggnad, som kallades Prästänkehuset.

År 1925 uppfördes den nuvarande prästgården efter ritningar av stadsarkitekten Per Lennart Håkanson i Kristianstad. Under byggnaden finns två äldre välvda källare bevarade. Samtidigt uppfördes en ekonomibyggnad i söder inne på tomten.

Den på tomten liggande Kungsstugan är en korsvirkesbyggnad, som ingått i den forna borgaregårdens, sedermera prästgårdens norra länga. Den har bedömts vara från omkring 1610 och har kommit att bevaras genom att enligt traditionen kung Karl XI skall ha gömts här på 1670-talet. Byggnaden, som ägs av Vitterhetsakademien, restaurerades första gången 1906 och har sedan vid olika tillfällen varit föremål för upprustning.

Litt.: Gustafsson, G.: Åhus. Den medeltida staden och dess byggnadsminnesmärken. Svenska fornminnesplatser nr 19. Stockholm 1932.

Denna tomt utgör en del av en förr större fastighet, som omfattade också de nuvarande tomterna nr 2 och nr 4 samt större delen av nr 5.

Den synes ha legat obebyggd åtminstone sedan 1770-talet fram till dess att den efter bygglov 1900 för byggmästaren Sven Andersson Engström, som 1889 blivit fastighetens ägare, bebyggdes med en stor tornförsedd villa i tegel, ritad av P. Persson. – De nämnda tomterna användes under lång tid för tobaksodling.

År 1902 blev sonen, grosshandlaren i tobaksbranschen Nils Engström ägare och flyttade hit. Efter hans död blev Sigrid Engström ägare 1926. Hon fick tre år senare bygglov för inredande av vinden, varvid takkupa och rum tillkom i dess västra del. – Under ett antal år fanns fram till 1957 provinsialläkarmottagning i huset.

Sigrid Engströms dödsbo sålde 1958 fastigheten till Åhus köping, som två år senare sålde vidare till Bengt Eric Wrange. Huset inrymde sedan till en början såväl bostad som syateljé, Anna-Modeller.

År 1998 förvärvade så Jan och Eleonor Persson fastigheten, liksom f.ö. grannfastigheten väster därom med trädgård, av Bengt Eric Wranges dödsbo.

Tidigare låg på denna förr separata tomt vid gatan ett hus av obekant ålder, som 1907-30 ägdes av urmakaren och fjärdingsmannen O. P. Pihlstrand. Sistnämnda år blev skräddaremästaren N. Ståhl ägare; här inrymdes Ståhls Herrekipering och Skrädderi.

Västra delen. År 1965 blev Bengt Nilsson och Nils-Inge Nilsson, Nilssons Möbler i grannhuset i öster, ägare. Året därpå revs det gamla huset och en stor butiksbyggnad, ritad av arkitekt SAR Bo Lindborg, uppfördes på såväl denna som granntomten. År 1982 blev Sven Premberg ägare och drev antikvitets- och antikvariatsaffär i lokalerna.

År 1993 köptes fastigheten, liksom grannfastigheten i öster, av Rör- & Elentreprenad i Åhus AB. Ombyggnad till bostadshus skedde fem år senare.

Mellersta delen. Denna tidigare separata tomt bebyggdes efter bygglov 1899 av tapetseraren Per Månsson Lundborg med ett hus utmed gatan, ritat av byggmästaren Ola Jacobsson. Av stora fönster att döma fanns affär eller verkstad i bottenvåningen. I ovanvåningen inrymdes tydligen bostad. Efter bygglov 1911 lät tapetseraren Lundborg uppföra en verkstadsbyggnad vid gatuhusets baksida och efter bygglov 1930 tillkom en magasinsbyggnad i två våningar för ”P. M. Lundborg. Möbelaffär” i anslutning till verkstadsbyggnaden. Också dessa byggnader var ritade av byggmästaren Ola Jacobsson.

P. M. Lundborgs dödsbo sålde 1947 till Nils Gottfrid Nilsson, varefter Nilssons Möbler i Åhus AB inrymdes här. År 1965 förvärvades grannfastigheten i väster, varefter en tillbyggnad för affärsändamål uppfördes på båda tomterna. År 1982 blev så Sven Premberg ägare och drev antikvitets- och antikvariatsaffär i lokalerna.

År 1993 köptes fastigheten, liksom grannfastigheten i väster, av Rör- & Elentreprenad i Åhus AB. Tre år senare gavs rivningslov för gårdsbyggnaderna och för ombyggnad av gatuhuset till bostäder.

Östra delen. Denna tidigare separata tomt bebyggdes efter bygglov 1913 av cykelreparatören Edvard Lindström utmed gatan med en ”Welociped & Reparationsverkstad” i en våning efter ritning av Leonard Jönsson. Alldeles öster därom låg Edvard Lindströms äldre husbyggnader kvar. Efter bygglov 1914 lät han uppföra ett nytt boningshus på dessa äldre byggnaders plats, ritat av byggmästaren Ola Jacobsson. Fastigheten, som Edvard Lindström köpt 1913, övergick 1921 till arvingarna. Efter bygglov 1924 försågs boningshuset med frontespis mot gatan.

Fabrikören Fritz Bergman, som 1922 övertagit och utökat rörelsen men som blev ägare först 1937, lät efter bygglov 1926 bygga en andra våning på den närmast gatan belägna delen av verkstadsbyggnaden. På 1940-talet fanns lånebibliotek och sjukkassa i boningshuset.

Fastigheten köptes 1971 av Olle Nyström. Senare inreddes bostad också i cykelverkstaden, som varit i drift till omkring 1980.

År 1997 köptes fastigheten av Rör- & Elentreprenad i Åhus AB, ägare också av grannfastigheterna i väster.