Detta är en bild från kvarteret Hove.

Kvarteret är beläget i det inre av det gamla samhället norr om kyrkan och hängde förr samman med det nuvarande kyrkokvarteret tills Köpmannagatan förlängdes mot väster under andra hälften av 1950-talet.

Det begränsas av Smedsträdet i norr, Köpmannagatan i söder, Norregatan i väster och Rönnowsgatan i öster.

– Kvartersnamnet torde åsyfta den Karl Hofve, som var bosatt här under andra hälften av 1800-talet och som hade olika förtroendeuppdrag i Åhus.

År 1948 fastställdes ett förslag till indelning av kvarteret i 14 tomter; partiet i söder närmast kyrkogårdsmuren ingick inte häri eftersom det var tänkt att utläggas som gata. Denna indelning visar stor överensstämmelse i väster och söder, mindre i öster, med den nuvarande indelningen i 16 tomter med numren 1-2, 6-10, 13-14, 16-20 och 23-24. Endast i något fall föreligger nämndvärd överensstämmelse med förhållandena under andra hälften av 1700-talet.

Tomter i kvarteret Hove

Tomt 1

Denna tomt längst i nordväst utgör västligaste delen av en förr tvärs igenom kvarteret gående tomt. Åtminstone sedan 1860-talet var dragonen Per Muth bosatt här med sin familj; år 1883 köpte han själva tomten.

Förre dragonen, senare snickaren Per Muth fick 1904 bygglov för ombyggnad av husets sydligaste del: en inkörsport ersattes av dörr och två skyltfönster. Här hade han sedan lager av begravningstillbehör.

Arvingar till Per Muth, som avlidit 1914, sålde 1925 fastigheten till hamnarbetaren Johan Eriksson, som samma år fick bygglov för omändring av lokalen längst i söder till ett rum och kök, varvid skyltfönstren ersattes av ett vanligt fönster.

Johan Erikssons änka Anna Erikssons dödsbo sålde 1971 fastigheten till arkitekten Senny Hylén, som året därpå erhöll bygglov för omfattande förändringar, ombyggnad av bottenvåningen och inredande av vinden samt tillbyggnad vid gårdssidan. Det var också fråga om rivning av uthus och om nybyggnad av garage i öster på tomten.

Fastigheten såldes sedan 1973 till läraren Ludvig Lundgren, som tre år senare sålde till läkaren Bengt Schéle. Denne fick så bygglov samma år för carport vid östra tomtgränsen. – Bengt och Lena Schéle var ännu 2000 fastighetens ägare.

Smedsträdet - Norregatan 20, Åhus, 1972.

Hove 1. Hörnhuset, Smedsträdet - Norregatan 20, 1972. (RM)

Tomt 2

Tomten utgör mellersta delen av en förr större tomt, som längs gatan i norr sträckte sig tvärs igenom kvarteret.

Den bildades 1972 av delar, som arkitekten Senny Hylén året innan tillsammans med den bebyggda granntomten i väster köpt av dödsboet efter Anna Eriksson.

Läraren Ludvig Lundgren blev så ägare 1973, samtidigt som han köpte grannfastigheten i väster. Den här ifrågavarande tomten kom så genom bodelning två år senare i Wasti Lundgrens ägo. Hon fick samma år bygglov för nybyggnad av ett bostadshus i ett och ett halvt plan av typen Åhusvillan samt för en förrådsbyggnad.

Wasti Lundgrens dödsbo sålde 1995 fastigheten till Yngve och Elsa Sigfridsson.

Tomt 6

Denna tomt ingick förr i en stor tomt, som upptog ungefär hälften av kvarterets yta och som sträckte sig till delar av gatorna i väster och öster samt till kyrkogårdsmuren i söder.

Den här ifrågavarande tomten sålde Kronan 1884 till muraren Johan Carlsson, bosatt strax norr därom vid gatan i öster. Hans son muraren Oskar Karlsson blev sedan ägare 1912 och fick detta år lov för uppförande av ett boningshus i ett och ett halvt plan med frontespis åt gatan.

År 1918 fick fastigheten ny ägare, övermaskinisten Sven Jacobsson. Åtta år senare erhöll han lov för en homeja i stället för ett takfönster på sitt hus. Tulltjänstemannen Hugo Granelli blev så ägare 1946.

Slöjdläraren Lars Nilsson blev ny ägare 1970 och fick detta år bygglov för omändring av dörr och skyltfönster i söder mot gatan till två vanliga fönster; det är ovisst när denna butikslokal, som enligt uppgift tidigare inrymt kaffeaffär, tillkommit. Två år senare gavs lov för nybyggnad av garage och förråd längs norra tomtgränsen.

År 1979 blev K. Börje och Dagny Olsson ägare och 1997 Helmut och Kristina Jankovic.

Rönnowsgatan 3, Åhus, 1972.

Hove 6. Rönnowsgatan 3, 1972. (RM)

Tomt 7

Denna kvarterets sydöstligaste tomt friköptes 1878 från Kronan av sjötullvaktmästaren Arvid Johnsson, som varit bosatt här åtminstone sedan 1860-talets mitt. Hans hus var en envåningsbyggnad med i varje fall längre fram tydligen två uthuslängor, kanske i form av korta vinklar inåt gården.

Förre tulluppsyningsmannen Johnsson dog 1907, varefter fastigheten tre år senare såldes till telefonreparatören Carl Hallkvist, som flyttade hit. År 1912 erhöll han lov att bygga om hörnpartiet och vinkeln i söder, varvid en andra våning tillkom. Den av Carl Svensson uppgjorda ritningen visar ett tvåvåningshus med butik vid hörnet i bottenvåningen och lägenhet i ovanvåningen. Antingen omgående eller senare under 1910-talet försågs ytterhörnet med en tredje våning. År 1914 gavs bygglov för skyltfönster och dörr i mittpartiet i en våning åt gatan, vilket f.ö. vid okänd tidpunkt fick en andra våning åt gårdssidan.

I mars 1919 erhöll Carl Hallkvist lov att omändra och bygga till norra delen av sitt hus för biograflokal. Det norra vinkelpartiet in på tomten förlängdes till en befintlig mindre byggnad. Vid gatan inreddes entréparti och därinnanför biografsalongen; biografens namn blev Regina. I partiet längst in på tomten fanns bl.a. brygghus.

Bygglov gavs sedan 1926 för uppförande vid västra gaveln av biograflokalen av en ekonomibyggnad med garage, tvättstuga, packrum, ”korveri” och rökugn; i butiken i hörnhuset vid gatan skall ha funnits charkuteriaffär. Sex år senare gavs lov för tillbyggnad för bostadsändamål vid ekonomibyggnadens västra gavel.

År 1936 fick Carl Hallkvist bygglov för olika förändringar i bostadshuset vid hörnet, bland annat omändring av butikslokal till frisersalong och modernisering av lägenheten i ovanvåningen. Året därpå gavs lov att insätta dörr och skyltfönster mot gatan i samma byggnad. År 1954 var det aktuellt med ombyggnad av biografen, vilken berörde foajén och maskinrum ovanpå denna. – Biografen var i drift till in på 1970-talet.

Biografägaren Carl Hallkvist dog 1969. Karin Rassback blev ägare vid arvskifte 1974 och sålde samma år till direktören Sven Andersson. Tre år senare gavs rivningslov för gårdsbyggnaden vid biografbyggnadens västra sida.

År 1978 blev läkaren Nils Kullander ny ägare och erhöll samma år lov för ombyggnad till läkarmottagning i hörnhusets bottenvåning och lägenheter i övrigt samt lokal för balettskola i den tidigare biografen. Sex år senare gavs lov för ombyggnad för sjukgymnastikbehandling i den sistnämnda lokalen.

Fastigheten köptes 1994 av Lennart Bondesson. Han fick två år därefter bygglov för ombyggnad av den f.d. biografbyggnaden, såväl bottenvåning som vind, till lägenheter. – År 1997 blev Ingeman Ljung och Mattias Ljung ägare.

Rönnowsgatan 1, Åhus, senast omkr. 1910.

Hove 7. Rönnowsgatan 1, senast omkr. 1910. (SAG)

Köpmannagatan - Rönnowsgatan 1, Åhus, ev. omkr. 1913.

Hove 7. Hörnhuset och huset bortom, sedermera Köpmannagatan - Rönnowsgatan 1, ev. omkr. 1913. (SAG)

Köpmannagatan 44A - Rönnowsgatan 1, Åhus, 1972

Hove 7. Köpmannagatan 44A - Rönnowsgatan 1, 1972. (RM)

Tomt 8

Huvuddelen av vad som kom att bli denna tomt hade åtminstone sedan början av 1900-talet samme ägare som granntomten, hörntomten, i öster, sedan 1910 telefonreparatören Carl Hallkvist.

Den 1974 nyblivne ägaren av de båda tomterna, direktören Sven Andersson, sålde tre år senare den här ifrågavarande, nybildade tomten till P.J-Bygg Aktiebolag i Hästveda, som efter bygglov samma år uppförde ett enfamiljshus i ett och ett halvt plan med en carport- och förrådsbyggnad i vinkel öster därom.

Fastigheten köptes så 1978 av läkaren Nils Kullander, som samma år köpte också grannfastigheten i öster. Fyra år senare blev Birgit Bjurhem-Kullander ägare men sålde 1984 till Inga-Lill och Bertil Edlind, ägare ännu 2000.

Tomt 9

Denna tomt vid den under andra hälften av 1950-talet framdragna Köpmannagatan bildades 1953 genom sammanläggning av olika delar av äldre tomter.

Det var handelsidkerskan Agnes Persson, bosatt vid gatan i väster intill kyrkogårdsmuren, som blivit ägare av dessa delar.

År 1958 köptes tomten av bankkamreren Rudolf Åkesson. Han fick samma år bygglov för ett med fasadtegel klätt bostadshus i ett plan från AB Svenska Trähus, Stockholm, och för ett garage inne på tomten.

Efter att ha haft några olika ägare, såldes fastigheten 1998 av Göran och Doris Håkansson till Alpho Öhman och Rosa Mattiasson.

Köpmannagatan 46, Åhus, 1972.

Hove 9. Köpmannagatan 46, 1972. (RM)

Tomt 10

Till huset på denna tomt vid kvarterets sydvästra hörn flyttade 1876 hamnarbetaren Ola Mattsson med familj sedan fastigheten inköpts på auktion samma år. Enligt uppgift uppfördes det nuvarande tegelhuset 1888.

Efter att Ola Mattsson avlidit 1927 blev förre hemmansägaren, senare hamnarbetaren Axel Petersson ägare samma år och flyttade hit året därpå. År 1936 fick han bygglov för en mindre tvättstugebyggnad i tegel vid dåvarande norra tomtgränsen.

Axel Petersson dog 1952. Hans dödsbo förvärvade ytterligare mark i anslutning till tomten, bl.a. i norr. Änkan Hanna Petersson bodde kvar till sin död 1964; samma år blev Lilian Nordström ny ägare.

År 1986 köptes fastigheten av Kenneth Gartram och Solveig Warheden, vilka året därpå erhöll lov för ombyggnad av huset. Nya takkupor och fönster tillkom. Tre år senare fick de bygglov för tillbyggnad av garage vid norra gaveln. – År 1994 blev Margaretha Biehl ny ägare.

Norregatan 10, Åhus, 1972.

Hove 10. Norregatan 10, 1972. (RM)

Tomt 13

Tomten var i äldre tid del av en stor tomt, som dominerade kvarteret och som nådde fram till bl.a. gatan i väster.

Till ett hus beläget såväl på den här ifrågavarande tomten som på granntomten i söder synes stadsdragaren Nils Persson Andersson ha flyttat 1890. Fem år senare fick han bygglov för ett nytt hus i tegel i ett och ett halvt plan med frontespis, ritat av August Pettersson, på den norra tomten. Inför uppförandet av detta hus fick norra delen av det gamla huset rivas; återstoden är det nuvarande huset på granntomten. Nils Anderson flyttade 1907 till Amerika, varefter huset beboddes av hans barn och hyresgäster. År 1924 gavs för montören Karl Andersson som ombud för Nils Andersson bygglov för en torklada inne på tomten vid södra gränsen. – Nils Andersson, som återvänt till Åhus, dog så 1951.

År 1952 blev toffelmakaren Alfred Ljungqvist ny ägare och efter honom 1971 trafikföreståndaren Stig Hulthén. Fem år senare förvärvades fastigheten av kaptenen Erik Ask. Efter att ha haft ytterligare några ägare, köptes den 1996 av Jane och Åke Nilsson.

Norregatan 16, Åhus, senast 1905.

Hove 13. Huset på vänster sida i mitten, Norregatan 16, senast 1905. (RM)

Tomt 14

Liksom flera andra nutida tomter ingick denna i äldre tid i en stor tomt, som upptog ungefär hälften av kvarteret. Vad som blev den ifrågavarande tomten förvärvades av Ola Olsson dels 1856, dels 1878.

Av honom köpte så A. Hellberg 1897 och sålde i sin tur 1919 till muraren Nils Nilsson. Fram till nu synes det kanske under första hälften av 1800-talet uppförda huset ha bebotts av hyresgäster.

År 1920 flyttade den nye ägaren hit. Han fick sedan bygglov 1935 för en liten ekonomibyggnad med brygghus och bakugn invid norra tomtgränsen. Det framgår att det i boningshuset fanns vedbod innanför inkörsporten från gatan i norr.

Nils Nilsson dog 1952, varefter hans sterbhus blev ägare under en längre tid; änkan Elise Nilsson bodde sedan här liksom sonen, måleriarbetaren Harry Gustaf Nilsson, som flyttade hit 1959.

År 1980 köpte arkitekten SIR Börge Lindau fastigheten av dödsboet och året därpå fick han bygglov för ombyggnad, varvid bl.a. boningshusets vind inreddes, och för tillbyggnad av en vinkel i söder, inrymmande kontor m.m.

– År 2001 ägdes fastigheten av Börge Lindaus arvingar.

Norregatan 18, Åhus, 1972.

Hove 14. Huset närmast, Norregatan 18, 1972. (RM)

Tomt 16

Denna tomt ingick förr i en större tomt, som sträckte sig tvärs igenom kvarteret längs gatan i norr.

Långt fram i tiden utgjorde den sedan tillsammans med granntomten i öster en separat tomt, vilken omkring 1880 förvärvats av muraren Anders Hellberg. Den var då obebyggd.

Sistnämnda tomt köptes 1906 av hamnarbetaren Johan Ferdinand Palmér, som samma år överlät den till Åhus Folkets Hus- och Parkförening u.p.a. Denna förening fick 1907 bygglov för uppförande av ett Folkets hus utmed gatan i norr, beläget till större delen på den blivande tomt nr 16 och invigt hösten samma år. Byggnaden var ritad av P. Persson och innehöll bl.a. en stor samlingssal. In- och utgångar fanns i öster till förrum och i norr direkt in i lokalen. En bostad fanns också, som fram till mitten av 1920-talet beboddes av bl.a. vaktmästaren Hanna Svensson.

År 1928 gavs bygglov för ett avträdeshus i sydväst på tomten och 1935 för en reservutgång vid södra långsidan.

– Folkets husbyggnaden användes som samlings- och festlokal i olika sammanhang; den kom också att fungera som biograflokal, Åhus Teaterbiograf.

Biografägaren Carl Hallkvist köpte fastigheten 1961 av föreningen. Hans arvingar sålde sedan 1970 till LB-Hus Aktiebolag, som tydligen året därpå rev byggnaden. Detta bolag, som samtidigt köpte mark av arvingarna söder därom, sålde 1975 efter avstyckning den här ifrågavarande tomten till Walter och Vera Malmrup, som samma år erhöll lov att uppföra ett LB-Hus med gavel mot gatan i ett och ett halvt plan och med anslutande garage och förråd. År 2000 övergick fastigheten i sönerna Per och Lars Malmrups ägo.

Smedsträdet 1 och 3, Åhus, 1970.

Hove 16 (och 17). Folkets hus.byggnad, Smedsträdet 1 och 3, 1970. (BR)

Tomt 17

Tomten utgjorde tidigare tillsammans med granntomten i väster en större tomt, som 1907 bebyggdes med en Folkets husbyggnad, sedermera riven tydligen 1971. Se under Tomt nr 16.

Efter att biografägaren Carl Hallkvist 1970 sålt såväl nämnda större tomt som mark söder därom till LB-Hus Aktiebolag, fick detta bolag 1972 bygglov för uppförande på den här ifrågavarande tomten av ett enfamiljshus i ett och ett halvt plan med anslutande, något indragen garage- och förrådsbyggnad (liksom f.ö. på vardera av tre nya granntomter söder därom).

Fastigheten såldes sedan året därpå till Christer och Ingrid Elisabeth Olsson, som 1977 fick bygglov för en större takkupa åt trädgårdssidan. – År 1989 blev Carl-Bertil och Inger Nilsson ägare.

Tomt 18

Denna tomt utgör större delen av en åtminstone sedan andra hälften av 1700-talet separat tomt. Här låg ett korsvirkeshus, som kanske uppförts vid slutet av nämnda århundrade eller början av nästa.

Hit flyttade 1872 muraren Johan Carlsson, som fick lagfart på en del av tomten året därpå. Omkring 20 år senare, 1891, blev muraren, senare brandmästaren Ola Andersson Ågren ny ägare och flyttade hit. År 1900 köpte han till ytterligare en del mark. Ola Ågren dog så 1930, varefter änkan Hanna Ågren bodde kvar till sin död 1957 och barnen flyttade bort året därpå. Biografägaren Carl Hallkvist köpte fastigheten 1958, varefter huset förefaller ha stått obebott.

Carl Hallkvists arvingar sålde 1970 bl.a. denna tomt till LB-Hus Aktiebolag. Efter att det gamla huset rivits omkring 1971, fick nämnda bolag bygglov för ett enfamiljshus i ett och ett halvt plan med anslutande garage- och förrådsbyggnad; tillsammans med ytterligare två, av samma firma uppförda hus, utgjorde det en radhusbebyggelse längs gatan.

Den här ifrågavarande fastigheten köptes 1972 av Oscar Alde. – Efter att ha haft olika ägare därefter, köptes fastigheten 1996 av Peter och Gunnel Sondelius, vilka två år senare fick bygglov för en stor takkupa åt trädgårdssidan.

Tomt 19

Tomten ingick i äldre tid i en stor tomt, som upptog omkring halva kvarteret. Marken på den här ifrågavarande tomten har legat obebyggd i varje fall sedan andra hälften av 1800-talet fram till att det nuvarande huset uppfördes.

År 1936 blev Adolf Rosenkvist ägare av hälften av vad som utgör huvuddelen av den nuvarande tomten och tio år senare blev biografägaren Carl Hallkvist, bosatt längre söderut i kvarteret, ägare av den andra halvan; den senare köpte 1960 också den förstnämnda delen.

Biografägaren Hallkvists arvingar sålde 1970 till LB-Hus Aktiebolag, som här uppförde ett radhus i ett och ett halvt plan med anslutande garage- och förrådsbyggnad. Fastigheten köptes 1973 av Sven och Ruth Ingegerd Bruzelius, ägare ännu 2000. Året efter förvärvet fick de bygglov för takkupa mot trädgårdssidan och 1982 för tillbyggnad.

Tomt 20

Denna tomt ingick liksom bl.a. de båda granntomterna i norr och söder i äldre tid i en stor tomt, som dominerade kvarteret.

Arvingar till Jakob Persson och hans hustru Pernilla Persson sålde 1946 den obebyggda tomt, som motsvarar huvudparten av den här ifrågavarande tomten, till biografägaren Carl Hallkvist, som samma år blev ägare av en del av granntomten i norr och som sedan tidigare var ägare av kvarterets hörntomt i sydost.

Biografägaren Hallkvists arvingar sålde 1970 till LB-Hus Aktiebolag bl.a. den här ifrågavarande tomten, på vilken efter bygglov 1972 uppfördes ett radhus i ett och ett halvt plan med anslutande garage och förråd. Detta hus var det sydligaste av fyra likadana, som bolaget uppförde. Fastigheten köptes 1972 av Jan-Åke Odestig, som två år senare fick bygglov för en stor takkupa åt trädgårdssidan. År 1993 blev Karl Åke och Marie Sjöborg ägare; den förstnämnde ärvdes 2000 av Karl-Åke och Karl Sjöborg, som året därpå sålde till Per och Lena Hagberg.

Tomt 23

Denna tomt har till storlek och form hållit sig nästan oförändrad sedan i varje fall omkring 1770.

Här bodde, eventuellt i det nuvarande huset, åtminstone sedan mitten av 1860-talet arbetskarlen, tidigare pråmkarlen Karl Hofve, den man efter vilken kvarteret uppenbarligen fått sitt namn, med familj och hyresgäster.  År 1886 friköpte han tomten från Kronan.

Karl Hofve, som haft olika förtroendeuppdrag i Åhus såsom ordförande i bl.a. Åhus Missionsförening, Åhus tobaksodlareförening och Åhus Hundramannaförening, dog 1889 och hans änka tio år senare.

Sonen, muraren Johan Carlsson blev 1900 ensam ägare och flyttade hit från ett hus vid kvarterets östra sida. År 1907 önskade han få riva den gamla tobaksladan och bygga upp en ny på samma plats med ett par fönster åt gatan. Ansökan avslogs och det är ovisst om detta nybygge vid boningshusets södra gavel kom till stånd.

Under 1910-talet kom fastigheten att delas upp på flera ägare såsom arv men 1918 stod Kristian Persson och hans hustru Kristina som ensamma ägare. Den sistnämnda fick som änka 1924 bygglov för om- och tillbyggnad av bostadshuset. Eventuellt var det nu som frontespisen mot gatan och ett vindsrum tillkom. – Johan Carlsson bodde kvar till sin död samma år.
Arvingar efter Kristina Persson sålde 1932 till brevbäraren Albert Andersson, som flyttade hit samma år. Han fick 1958 lov för tillbyggnad vid gårdssidan av ett toilettrum. Förre postiljonen Albert Andersson dog sedermera 1973.

Ny ägare blev 1974 Berta Pahlén, som året därpå fick lov för ombyggnad i köksregionen och i vindsvåningen, innebärande bl.a. borttagande av frontespisen.

Margaretha Biehl köpte fastigheten 1978 och bosatte sig här med sin make Bo Gunnar Biehl. År 1991 blev Jan och Ingegärd Ekberg ägare, 1997 Clas och Gunnel Skoogh och 1998 Anders Wollter.

Norregatan 12, Åhus, 1972.

Hove 23. Huset i mitten och huset t.h., Norregatan 12, 1972. (RM)

Tomt 24

Denna tomt tillhörde förr Kronan. Gatuhuset här, ett ännu bevarat, tidigare putsat korsvirkeshus, ägdes sedan åtminstone mitten av 1860-talet av muraren Per Andersson. Han dog så 1879, varefter änka och barn bodde kvar.

Sonen, muraren, senare stadsdragaren Nils Persson Andersson blev så husägare och flyttade hit 1890. Han arrenderade också granntomten i norr och uppförde där efter bygglov 1895 ett nytt boningshus, varvid norra delen av det gamla huset, alltså en fortsättning norrut av det nuvarande huset, revs. Den här ifrågavarande tomten friköpte han så från Kronan 1901 och sålde vidare samma år.

Ny ägare blev Ola Johnsson, som året därpå fick bygglov för en tillbyggnad längst i norr vid gårdssidan och för ombyggnad i husets norra del.

Muraren Ola Carlsson, bror till muraren Johan Carlsson i grannhuset i söder, köpte så fastigheten 1908. Han dog året därpå och hans änka Hanna Carlsson 1916.

År 1917 blev ångbåtseldaren Carl Nordborg ny ägare och efter hans död 1923 änkan, Elna Nordborg. Hon bodde kvar till sin död 1956, då hennes dödsbo blev ägare.

Börje Ellerstedt köpte fastigheten 1966, varefter huset använts som fritidshus. År 1999 blev Jakob, Charlotte och Josefine Ellerstedt ägare.

Norregatan 14, Åhus, 1972.

Hove 24. Norregatan 14, 1972. (RM)

Medborgarcenter hjälper dig

Vi hanterar dina frågor om kommunens verksamheter och du kan besöka oss, ringa oss eller skriva. Oftast får du hjälp direkt, annars lotsar vi ditt ärende rätt.

Stängt Öppnar 17 jun kl 08.00
Hjälpte informationen på sidan dig?