Axel Lillie

Denna tomt torde med tanke på läget vid hörnet av genomfartsleden och gatan till lastage- eller hamnplatsen ha bebyggts förhållandevis tidigt.

På karta från mitten av 1850-talet finns en vinkelformad byggnad längs gatorna i fråga och på karta från slutet av samma årtionde finns byggnadsmarkering också längs gatan i öster.

År 1859 såldes tomten till änkan Sophia Albertina Romberg. År 1876 blev sadelmakaren N.P. Öberg ägare. Året därpå inlämnades till Byggnadsnämnden förslag till inredning av nämnda vinkelbyggnads sydvästligaste del, av en byggnad vid gatan i öster och av en gårdslänga i söder, alla envåningsbyggnader. I förstnämnda fallet redovisas boningsrum samt i källaren försäljningslokaler, i det andra boningsrum, också på vinden, och i gårdslängan, under brutet halvtak, likaså boningsrum.

Arvingar till sadelmakaren Öberg sålde 1897 fastigheten till det inom grannkvarteret i söder verksamma Svenska Spritförädlingsaktiebolaget.

Fabrikören, tunnbindaremästaren Nils Rafsten köpte så fastigheten 1913. Samma år fick han bygglov för anordnande av inkörsport längst i söder vid gatan i öster, försedd med tak, som utgjorde förlängning av taket över envåningshuset norr därom.

Tydligen fram till 1930 låg vid Lastageplatsen söder om vinkelhuset ett något indraget envåningshus, som emellertid fick lämna plats för ett året därpå uppfört bostadshus i fyra våningar, försett med burspråk och ritat av arkitekten Otto Ohlsson i Kristianstad. – Änkefru Nelly Rafsten blev så ägare 1935.

Efter att ha haft ytterligare en ägare, köptes fastigheten 1963 av Anna Månsson, som samma år, i samband med att byggnaderna längs gatan i öster och i söder på tomten samt det allra östligaste partiet av vinkelbyggnadens östra ände rivits, fick bygglov för uppförande av ny gavelvägg på sistnämnda byggnad. Ritningarna visar här utställningslokal och kontor mot gatan, tydligen för firman Hultfredshus.

År 1966 blev Elga Kårestam ny ägare. Hennes dödsbo sålde så fastigheten 1991 till Förvaltnings-AB Floresta, Tollarp, ägare ännu 2001. Detta bolag fick året därpå bygglov för ombyggnad av fyravåningshuset, varvid vinden inreddes till lägenheter. År 1995 gavs rivningslov för vinkelbyggnaden i en våning norr därom och bygglov för flerbostadshus, ritade av Arkitektgården i Kristianstad. På den rivna vinkelbyggnadens plats uppfördes ett hus i tre våningar och inredd vind i norr, fyra våningar och inredd vind i söder. Längs gatan i öster uppfördes på visst avstånd från huset i norr ett tvåvåningshus och i söder inne på gården ett litet gårdshus i en våning.

Tomten utgör kvarterets sydvästra del. Det är möjligt att här under äldre tid funnits till lastageplatsen knuten bebyggelse.

Vid mitten av 1850-talet förefaller här ha kunnat ligga en byggnad tillhörande de s.k. Beckhusen.

År 1862 fick byggmästaren Måns Holmgren lagfart på fastigheten, som han köpt av änkan Johanna Svensson, vilken tydligen blivit ägare två år tidigare. Omkring 1864 byggde han här ett bostadshus i tegel i två våningar i vinkel längs de båda gatorna, med inkörsport i söder. Också i källaren fanns lägenheter. På vinden inreddes ett par boningsrum. Vid den västra byggnadsdelens norra ände sträckte sig en kort halvhusvinkel i två våningar in på gården. Vid dennas östra ände vidtog en likaså omkring 1864 uppförd halvhusbyggnad, som i vinkel böjde av mot söder längs östra tomtgränsen. Den var uppförd en våning hög i korsvirke och inrymde vagnsport, häststall, brygghus, vedbodar och avträden.

Byggmästaren Holmgren sålde 1876 fastigheten till fröknarna Emilia och Sigrid Virgin, som här drev en privat flickskola. År 1895 sålde de till Svenska Spritförädlingsaktiebolaget, verksamt inom grannkvarteret i söder.

År 1913 köptes fastigheten av majoren Christoffer Schmiterlöw; fem år senare anges gårdsbyggnaderna inrymma stall, vagnsport, brygghus och ett kök. Fastigheten ärvdes sedan 1926 av dottern Augusta Schmiterlöw.

Efter att ha haft ytterligare ett par ägare, köptes fastigheten 1961 av greve Gilbert Hamilton och hans hustru Marie, vilka året därpå donerade den till Kristianstads museum. Detta ägdes då helt av kommunen som överlät förvaltningen av fastigheten åt AB Kristianstadsbyggen och 1981 även ägandet. Detta övergick 1989 till HSB i Östra Skåne ekonomisk förening. Bygglov gavs 1990 för ombyggnad, inredande av lägenheter på vinden och genomgripande upprustning av huset i dess helhet.

År 1991 köptes fastigheten av HSB:s bostadsrättsförening Axel Lillie i Kristianstad, ägare också 2001.

Denna tomt utgör västra halvan av en 1861 till muraren Sven Bruno försåld tomt; delning av denna skedde sedan senast under 1870-talet.

Den här ifrågavarande tomten ägdes under nämnda årtionde av fånggevaldigern Jonas Stenberg. Tunnbindaren O. R. Högfeldt blev ägare 1880 och nio år senare målaren Jonas Ekström. Det längst i norr belägna huset förefaller kunna ha uppförts vid början av 1860-talet.

År 1891 köptes fastigheten av skolläraren Henrik O. Ekdahl, som vid ett par tillfällen de närmaste åren fick bygglov för ej utförd nybyggnation vid gatan i söder; tomtens södra del blev inte bebyggd. Efter bygglov 1895 tillkom ett trapptorn vid södra långsidan och kring sekelskiftet 1900 fanns en trolig ekonomibyggnad vid västra tomtgränsen. Vid nämnda sekelskifte uppges, att boningshuset hängde samman med en likadant beskaffad byggnad på tomten i öster; kanske uppfördes båda vid 1860-talets början av muraren Bruno. År 1920 fanns det på tf överläraren Ekdahls tomt en paviljong vid östra tomtgränsen.

Nyssnämnda år 1920 köptes fastigheten av järnsvarvaren Birger Johansson och åtta år senare av arbetaren Martin Richter. Efter att ha haft ytterligare några ägare, såldes fastigheten 1953 till sömmerskan Margit Isaksson, som sedan var ägare i omkring 35 år. – Jan Johansson blev ägare 1998 och var så ännu 2001.

Tomten utgör östra halvan av en 1861 till muraren Sven Bruno försåld tomt. Delning av denna tomt skedde sedan senast under 1870-talet, varvid dess östra del behölls av muraren Bruno.

Omkring 1862 uppfördes i norr på tomten ett tvåvånings bostadshus i tegel; enligt uppgift uppfördes två lika beskaffade hus intill varandra på de båda tomtdelarna. År 1888 gavs bygglov för ett hus också i söder på tomten, vid gathörnet här. Det var ett tvåvåningshus i tegel med lägenheter, försett med trapptorn vid gårdssidan. Vid denna tid fanns också en gårdslänga invid västra tomtgränsen, vilken fick en efterföljare efter bygglov 1896, en envånings tegelbyggnad under halvtak, som innehöll bak- och tvättstuga, vedbod och avträden.

Fastigheten övergick 1901 som gåva från muraren Bruno till Thilda Pernilla Haak. Hon och hennes man gjutmästaren Bengt Haak sålde sedan 1925 till verkmästaren Fridolf Haak. Dennes dödsbo var sedan ägare till 1956. Fastigheten såldes 1976 efter att ha haft ytterligare ett par ägare till optikern Torsten Almquist. – Från 1990 och ännu 2001 var hans änka Sonja Almquist ägare.