Jörgen Kristoffersen

På denna tomt, som tidigare var benämnd nr 1, fanns åtminstone sedan omkring 1730 militär verksamhet, då med smedja, timmerarbets- och snickeriverkstäder m.m.

Omkring 1770 fanns här Fortifikationens magasin, materielgård och hästkvarn. Vid början av 1780-talet fanns träbyggnader längs gatorna i norr och öster, en korsvirkesbyggnad längs gatan i väster och ett par gårdsbyggnader i söder.

Vid mitten av 1820-talet låg här i söder på materielgårdstomten fortifikationens sjukhus. Vid gatan i väster låg en korsvirkeslänga i en våning, kanske den som synes ha funnits här omkring 1730, vilken inrymde förråd och timmermansverkstad. På tomten fanns också en halvlänga, som uppförts 1819 och som användes som timmerförråd. I nordväst låg längs gatorna två envåningsbyggnader i korsvirke, som tidigare använts som boningshus för fortifikationen men som nu nyttjades som förråd för armén.

Ännu under första hälften av 1900-talet användes tomten för militära behov som Arméns materielgård. Omkring 1940 låg längs gatorna i norr och väster sentida byggnader, envåningsskjul med tegelväggar åt gatorna och träväggar med portar åt gården. Ett mindre träskjul fanns i sydväst.

Åren 1960 och 1961 köpte Kristianstads stad fastigheten, vilken sedan övergick i AB Kristianstadsbyggens ägo. År 1963 gavs lov för rivning av de befintliga byggnaderna längs gatorna och för uppförande av nya hus. Längs gatan i öster byggdes ett av Svenska Riksbyggens Arkitektkontor i Malmö ritat fyravåningshus med främst kontorsrum för Försäkringskassan i bottenvåningen och lägenheter i de övre våningarna. Längs gatan i norr anslöt en envåningsbyggnad med läkaremottagning. Åtminstone sedan början av 1980-talet har AB Kristianstadsbyggen haft lokaler i storgatehuset. År 1987 gavs bygglov för ombyggnad och påbyggnad med en andra våning av byggnaden i norr, för lokaler för AB Kristianstadsbyggen.
Litt.: Mårtensson, L.: Kronans byggnader i Christianstad 1824. Föreningen Gamla Christianstad. Årsskrift 1997. Kristianstad 1997.

Majoren Johan Eric Hjelms gård var belägen här 1803, då en brandförsäkring upplyser om att alla byggnaderna ”äro sedermera å nyo upförde” (i förhållande till året 1785).

Tidigare tomt nr 2. Vid gatan i öster låg ett tvåvånings boningshus i korsvirke och vid gatan i väster ett brett envånings halvhus i korsvirke, som innehöll inkörsport, vagnsport, stall och andra ekonomiutrymmen. I norr på tomten låg ett nytt envånings korsvirkeshus, som innehöll brygghus med bl.a. bakugn och maltkölna, och därintill ett litet hus av samma beskaffenhet, som inrymde skafferi och hönshus. I söder på tomten låg ett litet mot östra gatuhuset stötande halvhus i korsvirke med ”Betjentrum”.

Från början av 1820-talet till in på 1860-talet var gården i änkefrun, överstinnan Sophie Rosentwists ägo.

Snickaremästaren Anders Åkesson Andersson köpte fastigheten 1893 och fick samma år bygglov för omändring av tidigare stall- och portrum i längan mot gatan i väster till snickeriverkstad. Två år senare fick han bygglov för ändring av gårdsbyggnad, av rum med bakugn, som tydligen nyttjats som bageri, till måleriverkstad.

År 1923 sålde snickaremästaren Andersson till Missionsföreningen Nordöstra Skånes Missionsvänner. Året därpå gavs lov för om- och nybyggnation efter ritningar av S. A. Willgren i Stockholm. Den östra längan kom liksom tidigare att inrymma lägenheter. Också en nyuppförd trevåningsbyggnad vid gatan i väster inreddes till lägenheter. I norr på tomten uppfördes också en ny byggnad, som inrymde främst en samlingssal i två våningars höjd. Byggnaden fick namnet Roseniuskapellet.

Kristianstads Heliga Trefaldighets församling köpte fastigheten 1964 och tre år senare lades den samman med tomterna nr 3 och 4 söder därom till en ny tomt, nr 6. År 1968 gavs rivningslov för de båda gatuhusen på den här ifrågavarande tomten, liksom för två byggnader på den tidigare granntomten i söder. Kapellbyggnaden, som åt båda sidorna också omfattade angränsande delar av de båda gatuhusen, behölls men fick ny fasadbeklädnad i överensstämmelse med den hos det nybygge, för vilket bygglov gavs samma år. Detta var ett nytt Församlingshem i tegel i två våningar såväl åt gatan i väster som åt gatan i öster norr om det kvarliggande huset där och i en våning i mittpartiet med en liten öppen gård. För ritningarna svarade Bror Thornberg Arkitektkontor AB. I byggnadskomplexet inrymdes pastorsexpedition och andra kontorsutrymmen, församlingssal, studierum, aktivitetsrum m.m.

Tidigare tomt nr 3. Enligt uppgift lät fortifikationskassören Noach Norgren på denna tomt på 1770-talet med statliga subventioner uppföra ny bebyggelse. Det var tydligen fråga om tre tegelbyggnader, ett tvåvåningshus vid gatan i öster, ett hus vid gatan i väster och ett friliggande i norr på tomten. Ifall de två sistnämnda redan nu var två våningar höga, är ovisst.

Omkring 1820 kom gården i majoren, sedermera översten och kommendanten Johan Henrik Romanns ägo och beskrevs sedan på 1840-talet såsom bestående av ett boningshus med fem välvda källare och tydligen inkörsport vid gatan i öster, ett hus med bl.a. stall, vagnsport och sädesmagasin vid gatan i väster och ett hus med boningsrum och brygghus i norr, alla tvåvånings tegelhus.

Vid slutet av 1860-talet var överstelöjtnanten Henrik Wilhelm Queckfeldt ägare. Huset vid gatan i väster hade 1863 byggts om från magasinsbyggnad till boningshus. Båda gatuhusen hade vindsrum och inkörsport. – År 1906 uppges den norra längan innehålla brygghus och magasin.

Arvingar efter översten Queckfeldt sålde 1910 fastigheten till kyrkoherden Matheus Lundborg, varefter gården kom att fungera som prästgård. Samma år gavs bygglov för omändring. I huset vid gatan i öster inreddes pastorsexpedition i bottenvåningen medan andra våningen och vinden, betecknad som mansardvåning, fortsatt innehöll boningsrum. I det andra gatuhuset inrymdes lägenheter medan den norra längan inreddes till församlingssal i bottenvåningen och boningsrum i ovanvåningen. Genom tillbyggnader förbands den norra byggnaden med gatuhusen. Vid gårdssidorna av de båda gatuhusen uppfördes i söder, där det tidigare funnits låga brädskjul, små flyglar i en våning, som omslöt ett portparti i mitten. Ritningar visar den östra av dessa som en paviljong med altan ovanpå och den västra innehållande avträden och vedbod. – Den norra tillbyggda och förändrade längan uppges nu vara omkring 40 år yngre än de båda gatuhusen och i så fall uppförd ett stycke in på 1800-talet.

Kontraktsprosten Lundborg sålde 1931 sin fastighet till Kristianstads stads församling, som sedan 1939 lät uppföra ett nytt hus vid Teatergatan i väster, ritat av stadsarkitekten P. L. Håkanson. Det var ett tvåvåningshus i putsat tegel med bl.a. sällskapsrum i bottenvåningen, lägenhet och sammanträdesrum i ovanvåningen. En ny envåningsflygel intill längs södra tomtgränsen uppfördes också.

År 1949 gavs bygglov för ombyggnad av pastorsexpeditionen, varvid huset genom tillbyggnad breddades inåt gården.

Fastigheten lades 1967 samman med de båda granntomterna i norr och söder till en ny tomt, nr 6. Året därpå gavs dels rivningslov för byggnaderna i väster, norr och söder samt tillbygget vid storgatehuset i öster liksom för ett par byggnader på granntomten i norr, dels bygglov för uppförande av ett nytt Församlingshem i tegel i två våningar mot gatan i väster och i norr mot gatan i öster samt en våning i mittpartiet, i vars norra del en liten öppen gård skapades. För ritningarna svarade Bror Thornberg Arkitektkontor AB. I byggnadskomplexet inrymdes pastorsexpedition och andra kontorsutrymmen, församlingssal, studierum, aktivitetsrum m.m.

Tidigare tomt nr 4. Här låg på den södra delen från 1620-talets början fram till 1670-talet, då den förstördes i samband med krigshändelser, stadens prästgård. Den norra delen utgjorde tillhörande hage.

Någon ny prästgård blev aldrig uppförd här igen utan tomten förefaller sedan dess i stort sett ha legat obebyggd; en karta från början av 1780-talet visar dock på den norra delen två mindre träbyggnader utmed gatan i öster. Tomten kan under 1800-talet tänkas ha använts som trädgård av ägarna av gården norr därom. Så blev i alla händelser fallet efter att kyrkoherden Matheus Lundborg köpt denna gård 1910. I samband med om- och tillbyggnadsarbeten tillkom här ett parti mot trädgården med två envåningsflyglar, vilka omslöt en tredelad öppning, en förbindelse mellan gårdsplanen och trädgården. År 1911 gavs bygglov för uppförande av ett staket längs tomtens västra, östra och södra sidor, med port eller grind i söder.

Kristianstads Heliga Trefaldighets församling köpte 1967 tomten av staden och samma år lades den samman med de båda tomterna norr därom till en ny tomt, nr 6.