Kabbalöken

Denna den nordligaste, förr större tomten, förefaller kunna ha bebyggts 1877; vid slutet av detta år flyttade husägarinnan Bengta Mårtensdotter hit och året därpå hennes nyblivne man, husmannen Olof Svensson.

De köpte sedan fastigheten tre år senare. Mannen dog 1888 och änkan blev ensam ägare samma år. Efter att hon avlidit 1932, blev dottern Emma Olofsson året därpå ägare.

Dödsboet efter förra tobaksodlerskan Emma Olofsson, som avlidit 1969, sålde samma år fastigheten till ingenjören Göran Pehrson, som 1978 erhöll lov att riva huset på tomten, uppfört i bl.a. skiftesverk. Året därpå fick han bygglov för ett bostadshus av typen Åhusvillan i ett och ett halvt plan, med friliggande garage. Göran Pehrson var 2000 fortfarande fastighetens ägare.

År 1864 köpte delägarna i Åhus missionshus av Jeppa Olsson och Gunilla Nilsdotter en liten tomt vid gatan, vilken så gott som helt upptogs av den tegelbyggnad i en våning, som 1862 uppförts av den detta år bildade Missionsföreningen som samlingslokal; någon bostad inrymdes inte i huset.

I sen tid har sedan tomten utökats med mark väster härom.

Åhus Missionsförening sålde 1933 fastigheten till Frälsningsarméns Förlags Aktiebolag, som två år senare fick bygglov för inredande på vinden av en bostad, som dock troligen inte kom till utförande.

År 1983 köpte Mats och Ulla-Britt Molin denna fastighet (i samband med att de köpte fastigheten söder därom) och sålde den sedan två år senare till Bengt Persson, som 1987 erhöll rivningslov. Året därpå blev Leif Lysell och Elisabeth Olsson ägare och erhöll bygglov för ett bostadshus, ett Myresjöhus i ett och ett halvt plan, med friliggande garage. År 1998 förvärvades fastigheten av Håkan och Carina Svennesson.

Denna tomt utgör en del av en större tomt, som Ola Jakobsson 1898 sålde till muraren Per Olsson Åström. Denne fick så samma år bygglov för uppförande vid gatan alldeles intill missionshuset norr därom av ett envåningshus i tegel.

År 1913 erhöll han bygglov för uppförande av en tobakslada strax innanför och parallellt med boningshuset, försedd med portar för genomkörsel i ena delen. Denna byggnad fick senare i norr en tillbyggnad mot öster.

Förre byggmästaren Åström avled 1938; detta år stod sedan Kjell Åström och Berit Åström som ägare. De sålde 1958 fastigheten till Frälsningsarméns Förlagsaktiebolag, som redan ägde grannfastigheten vid gatan norr därom. I huset var sedan Frälsningsarméofficerare och vaktmästare bosatta.

Efter att en tomt i sydvästra hörnet sålts från 1975, övergick den här ifrågavarande tomten 1983 i Mats och Ulla-Britt Molins ägo. De fick samma år lov för inredande av vinden och två år senare för uppförande av ett garage.

Tomten är en del av en förr större tomt, som husmannen Per Persson och hans hustru dels köpte 1881 av Erik Månsson, dels var ägare av sedan tidigare.

Per Persson och hans familj förefaller ha flyttat hit 1883, då tydligen också huset, i tegel, blivit uppfört. – År 1904 önskade ett par grannar, att byggnadsnämnden skulle yttra sig om det ”vanprydande stängsel” vid gatan, som Per Persson satt upp; man beslöt att inte vidtaga någon åtgärd.
Efter att förre timmermannen Per Persson avlidit 1928, blev änkan ägare året därpå och sedan sonen, konduktören Nils Persson. År 1949 köptes fastigheten av Sven Andersson Hellström och 1957 av Folke Arnold Olsson.
År 1970 blev läkaren Tomas Gejrot ägare av den stora tomten men sålde året därpå efter avstyckning för egen räkning av en tomt i väster, den här ifrågavarande tomten till inköpschefen Olov Nyman. Denne hade året innan fått bygglov för ombyggnad av boningshuset, varvid tegelfasaderna försågs med puts, och för nybyggnad av friliggande garage och förråd i norr på tomten. År 1997 blev Ulla Nyman ägare.

Tomten är en avstyckning från en större, vid gatan i öster bebyggd tomt.

Den större tomten hade 1958 sålts av Kjell Åström och Berit Åström till Frälsningsarméns Förlagsaktiebolag (se vidare under Tomt nr 15), som sedan 1975 sålde ett område därav, den här ifrågavarande tomten, till kamreren Gunnar Nicklasson. Denne fick året därpå bygglov för ett av arkitekten SAR Mats Åstedt i Stockholm ritat vinkelhus i ett och ett halvt plan.

Martin Nicklasson blev sedan ägare 1988 och Stephan och Janet Gustavsson tre år senare. År 1993 fick de bygglov för en carport vid södra gaveln.

Denna tomt är en under andra hälften av 1970-talet gjord avstyckning från en större, vid gatan i öster bebyggd tomt.

Denna hade 1970 inköpts av trafikchefen Stig Hulthén från dödsboet efter Nils Ohlsson (se vidare under Tomt nr 25). Den nye ägaren lät sedan företaga avstyckningen och sålde 1982 den nya tomten till Valborg Lindquist, som 1985 sålde till Jörgen och Birgitta Bergquist. Bygglov erhölls samma år för ett bostadshus av Österlenhus AB:s produktion, ett hus i ett och ett halvt plan med friliggande carport och förråd. År 1994 blev Peder och Tove Treschow fastighetens ägare.

Denna tomt utgörs av en vid 1970-talets början bildad tomt, så gott som helt bestående av en avstyckning från en äldre, större, vid gatan i öster bebyggd tomt.

(Se vidare under Tomt nr 19.)
År 1970 sålde Folke Arnold Olsson denna större tomt till läkaren Tomas Gejrot, som året därpå sålde den bebyggda östra delen och själv behöll den västra, här ifrågavarande delen, vilken efter bygglov 1970 bebyggdes med ett bostadshus i ett och ett halvt plan, till en början fungerande som fritidshus. Vid olika tillfällen under andra hälften av 1970-talet och första hälften av 1980-talet gavs bygglov för tillbyggnader av boningshuset. Fastigheten hade ännu 2000 samme ägare.

Tomten är en östra del av en förr större tomt, som arbetaren Nils Qvist och hans hustru 1899 köpte av Måns Persson och Pernilla Johnsson. Nils Qvist fick sedan 1903 bygglov för uppförande av ett envånings boningshus i tegel vid gatan.

År 1908 blev förre åbon, förre dragonen Jöns Olsson Qvick och hans hustru nya ägare. Året därpå gavs bygglov för en uthusbyggnad invid södra tomtgränsen. Efter att maken avlidit 1915, blev änkan Elna Qvick och fosterdottern Ida Holmkvist ägare, den senare ensam 1928. Hon var bosatt på annan ort och hyrde ut huset.

Dödsboet efter Nils Ohlsson, som blivit ägare 1941, sålde 1970 fastigheten till trafikchefen Stig Hulthén, som fem år senare fick bygglov för ett garage i norr på tomten.

– Under andra hälften av 1970-talet avstyckades tomtens västra del och såldes från 1982.

År 1988 blev Lars Porsman ägare av fastigheten och 1999 Per och Ann Persson.

År 1895 sålde Louise Ripa denna stora, då ännu obebyggda tomt till muraren Sven Svensson, som i sin tur 1903 sålde till sonen, muraren Carl Svensson.

Denne fick samma år bygglov för ett av honom själv ritat boningshus i tegel i en våning med frontespis åt gatan och senare under året också för två verandor, en vid framsidan och en vid baksidan, av vilka endast den förstnämnda tycks ha kommit till utförande. År 1912 gavs sedan lov för uppförande av en frontespis också vid gårdssidan och året därpå för en tobakslada i trä längst i sydväst på tomten. Förre byggmästaren Carl Svensson dog sedermera 1958.

År 1962 blev skorstensfejarmästaren Gunnar Jeppsson ägare och fick samma år lov att sätta in nya fönster och ytterdörrar. Hans dödsbo sålde 1992 fastigheten till Mats Petersson och Lena Willhammar.

Tomten förvärvades av muraren Ola Carlsson till allra största delen 1879 av Per Åhman och Hanna Larsdotter, samma år som han flyttade hit. Hans hustru Hanna Åman kom hit samma år; boningshuset, i tegel, torde kunna ha uppförts vid denna tid.

År 1897 köpte hamnarbetaren Per Nilsson fastigheten och flyttade hit med sin familj. Han erhöll 1930 bygglov för mureriarbeten i ekonomibyggnad och dog så 1936. Efter att ha haft ett par olika ägare efter honom, köptes fastigheten 1953 av fiskaren, sedan magasinsarbetaren Ragnar Roos, som tio år senare fick bygglov för nytt yttertak. Han var ägare ännu 2000.