Tivoliparken - Kristianstad 4:21 och 4:22

Fastigheten Kristianstad 4:21 utgör den helt övervägande delen av Tivoliparken; fastigheten Kristianstad 4:22 består endast av teatern med närmast omgivande mark.

Området begränsas av Tivolibadsgatan i norr, järnvägslinje i söder, Helge å i väster och järnvägslinje (och på andra parkeringsytor och Västra Boulevarden) i öster.

Parken började skapas under första hälften av 1800-talet i och med att det tidigare periodvis översvämmade området mellan fästningsstadens västra sida och Helge å successivt trädplanterades och uppläts som promenadområde för stadens invånare. I synnerhet under andra hälften av 1800-talet blev parken livligt frekventerad. Här fanns restauranglokal, musikpaviljong, kägelbana m.m.

Litt.:Karlsson, L, red.: Tivoliparkens träd. u.o. u.å. Olofson, Chr.: Kristianstads Tivoli. Föreningen Gamla Christianstad. Årsskrift 1983. Kristianstad u.å.

Teatern. Denna inom Tivoliparkens västra del separata fastighet benämndes tidigare Tivoliholmen. På en förhöjning i det vid högvatten översvämmade området skall kommendanten, översten Johan Henric Romann kanske på 1830-talet ha låtit uppföra en paviljong och benämningen Romanns holme uppstod.

År 1839 bildades ett bolag med olika byggnader, bl.a. nämnda paviljong, vilka benämndes Tivoli. Av en karta 1864-65 och av foto att döma, var huvudbyggnaden en envånings träbyggnad i väster – öster med utbyggnad i norr och i söder. Öster därom förefaller ha funnits två paviljonger. Området var kringflutet av en kanal eller ett dike, som stod i förbindelse med ån.

År 1872 revs denna anläggning, som fungerat som restaurang, och en ny började uppföras av Tivoli Bolaget i Christianstad, också den enligt en sex år senare karta med korsformig plan och med några friliggande byggnader i väster och öster. Utbyggnad och påbyggnad skall sedan ha skett i etapper. I varje fall på 1890-talet utgjordes den två våningar höga restaurangbyggnaden i trä av en i väster – öster långsträckt huskropp med utbyggnad i norr och i söder. Över anläggningens nordöstra del stack ett två våningar högt torn upp.

När Tivolibolagets arrendetid vad gällde marken gått ut 1901, beslöts att staden skulle övertaga bolagets egendom. Byggnaden, som varit en mycket frekventerad sommarrestaurang med festsal och med musik- och varietéframträdanden, revs så 1904, varefter Tivoliholmen året därpå av staden överläts till det 1903 bildade Kristianstads Teateraktiebolag.

En i huvudsak två våningar hög, dock delvis högre, teaterbyggnad i jugendstil uppfördes så på platsen 1905-06; den invigdes hösten sistnämnda år. Arkitekt var Axel Anderberg i Stockholm, specialiserad på teaterbyggnader. Förutom själva teaterlokalen med tillhörande utrymmen, fanns i väster mot ån café i bottenvåningen och restaurang i ovanvåningen.

Verksamheten gick efter hand allt sämre och på 1920- och 1930-talen användes byggnaden som biograf, Teaterbiografen.

Under andra hälften av 1930-talet och första hälften av 1940-talet gavs bygglov för en del förändringsarbeten, 1944 för ombyggnad av köksavdelningen, varvid utbyggnad mot norr utfördes.

År 1950 gavs bygglov för tillbyggnad av vinterbonad veranda mot väster utanför restaurangmatsalen i andra våningen.

Entré-, vestibul- och foajédelen i öster byggdes om 1962-64, varvid det nuvarande glasade partiet tillkom. – År 1965 köpte staden fastigheten.

Ännu en matsalsutbyggnad företogs, efter bygglov 1979. Matsalen i bottenvåningen, den forna cafélokalen, byggdes ut mot väster under tidigare utbyggda lokal i ovanvåningen, nu benämnd festsal.

Åren 1993 och 1995 gavs bygglov för ombyggnad av delar av lokalerna i de olika våningarna till undervisningslokaler för gymnasieskolans estetiska ämnen.

Under många år svarade Riksteaterns lokalorganisation i Kristianstad för teaterföreställningarna. Teaterbolaget likviderades 1970 och den 1933 bildade Kristianstads Teaterförening tog över ansvaret för den fortsatta teaterverksamheten.

Litt.: Friström, S.: Tivoliteatern. Kristianstadsbladet/LånglördagBladet nr 8 1994.

Kallbadhus. Ett antal kallbadhus har funnits, placerade på pålar i ån strax utanför strandlinjen eller, i ett fall, tydligen på själva strandkanten. Ett av de äldsta förefaller kunna ha varit ett mindre badhus, som på kartor från omkring 1855 och 1860 men inte längre 1865 finns utritat ungefär mitt för den nuvarande södra fågeldammen.

Omkring 1855 fanns också ett badhus nära norra änden av nuvarande parken och 1863 omtalas ett badhus i samma område, avsett för mindre bemedlade och kallat sexstyversbadhuset. Kanske rörde det sig om ett och samma badhus, kanske var det förstnämnda ett tidigt militärt badhus, som sägs ha legat här i norr. Sexstyversbadhuset blev sedan klapphus eller tvätthus och fanns kvar ännu omkring 1920.

Utanför parkens södra del låg ett annat badhus, utritat på kartor fr.o.m. 1864-65, vilket sedermera revs 1958.

Enligt uppgift uppfördes 1868 söder därom, tydligen på strandkanten, efter ditflyttning ett militärt badhus, knektabadhuset, som sedan revs 1953. Enligt en uppgift skall det tidigare ha legat vid nuvarande parkens norra del. – En byggnad av okänt slag fanns omkring 1900 i parken intill.

Litt.: Friström, S.: Så badade vi förr. Kristianstadsbladet/LånglördagBladet nr 1 1995.

Varmbadhus. Enligt uppgift 1862 uppfördes ett varmbadhus vid parkens nordöstra hörn, en träbyggnad i ett och ett halvt plan, som finns utritad på karta några år senare.

Ett nytt varmbadhus i tegel på samma ställe stod så färdigt 1893. Det utgjordes av ett två våningar högt mittparti i väster – öster med anslutande envåningspartier i norr och söder samt ett anslutande maskinhus i en våning i väster, försett med hög skorsten. Anläggningen var ritad och uppförd av byggmästaren Svante Svenson i Karlshamn. Verksamheten startades av Christianstads varmbadhusaktiebolag men övertogs av staden 1910. Bottenvåningen utgjorde den mera påkostade avdelningen med rum för karbad, ryska bad och medikamentbad samt en liten bassäng. I ovanvåningen inrymdes den enklare delen med varmlufts- och ångbad.

Förändringsarbeten utfördes 1921, varefter själva badhusbyggnaden sex år senare anges innehålla bl.a. elva badrum, fyra rum för ryska bad och två bassänger samt det anslutande maskinhuset ett pannrum, ett kontors- och förrådsrum och tvätteriinrättning för eget bruk. År 1949 gavs bygglov för en större vindskupa i nordöst.

Badhuset ansågs uttjänt redan vid början av 1930-talet men fick en efterföljare först med det nuvarande, 1957 invigda och ett stycke västerut belägna badhuset. År 1958 revs det gamla badhuset.

Litt.: Friström, S.: Så badade vi förr. Kristianstadsbladet/LånglördagBladet nr 1 1995.

Båthus. Kanske någon gång omkring 1860 uppfördes längst i norr invid västra delen av tvärkanalen genom staden en byggnad, som på karta 1864-65 benämns Fiskarbod. Platsen kom att benämnas Fiskarbacken. Några år in på 1900-talet förekommer benämningen Båthus och en byggnad fanns kvar ännu omkring 1910. Det skall ha varit ett långt, i flera avdelningar uppdelat trähus, som hyrdes ut för båtförvaring.

Ett båthus fanns längst i sydväst på pålar ute i ån mellan två här befintliga badhus. Det finns medtaget tidigast på karta omkring 1900 och brändes sedermera ned 1961, då benämnt roddklubbsbyggnad.

Paviljonger. Inom det nuvarande parkområdets norra del uppfördes tydligen 1886 en musikpaviljong nedanför den s.k. Lejonbacken, belägen strax sydöst om Fornstugan. Det var en åttkantig byggnad i ”kinesisk” stil, som skall ha rivits 1936. Kring sekelskiftet 1900 omtalas f.ö. en då ännu inte i bruk tagen musikpaviljong på Överstens ö, den långsmala holmen strax utanför strandpromenaden vid nuvarande teatern.

Kartor 1864-65 och 1878 visar en paviljong strax söder om platsen för den senare Fornstugan och en annan sydöst om korsningen av tillfartsvägen mot Tivolirestaurangen och den genom parken i ungefär norr – söder gående huvudallén. De finns inte längre medtagna på karta 1897. En karta från 1902 visar uppenbarligen en paviljong strax nordväst om den nuvarande utomhusscenen.

Kägelbana. Inom parkområdets norra del fanns enligt karta 1864-65 ett något långsträckt, av kanal eller dike omgivet område, benämnt Sebastopel. Det var beläget strax väster om nuvarande Fornstugan. På dess södra del låg en byggnad, kanske en paviljong av något slag. På karta 1878 förefaller den finnas kvar. Nu fanns också alldeles väster därom en eventuell paviljong, med ett i norr anslutande långsmalt byggnadsparti, en kägelbana. På en omkring 20 år senare karta finns endast en byggnadskropp utritad, vilken skulle kunna motsvara en av de två paviljongerna och som kanske var den vattenkiosk, som finns omnämnd. Också den saknas sedan på karta omkring 1910. Sedermera blev här en lekplats för barn. – I äldre tid skall i området ha funnits en mindre byggnad kallad Tunnan, med försäljning av spritdrycker.

Toalettbyggnad. Ett stycke söder om dåvarande Tivolirestaurangen finns på karta 1878 utritad en byggnad med okänd funktion. År 1897 fanns här, söder om den södra fågeldammen, tre byggnader. Fyra år senare talas om en toalettbyggnad med vaktrum i närheten av nämnda damm. År 1935 brandförsäkrades en envånings tegelbyggnad med toalett och vaktrum, troligen identisk med den nuvarande byggnaden vid dammen. Kanske var de äldre byggnaderna här också uppförda för samma ändamål.

Fornstugan. Hösten 1886 invigdes den s.k. Fornstugan, belägen i öster inom parkens norra del och en av landets första för sitt ändamål uppförda museibyggnader. Den var med hjälp av till största delen insamlade och skänkta medel uppförd på av staden upplåten mark, en mindre förhöjning, för den nio år tidigare bildade Kristianstads läns fornminnesförening. För såväl ritningarna som byggnationen i ”fornnordisk” stil svarade byggmästaren Svante Svenson i Karlshamn. Den i trä uppförda byggnaden är exteriört två våningar hög men i det inre övervägande en våning hög.

Museifunktionen upphörde 1915 i samband med att samlingarna då överfördes till annan byggnad. Såväl samlingarna som byggnaden överlämnades härvid till staden.

Fornstugan kom så att tas i bruk som café- och samlingslokal. År 1982 förklarades den för byggnadsminne. Tre år senare gavs bygglov för inredande av kiosk i entrépartiet i öster; i utbyggnaden i väster inrymdes då kök och förråd.

Litt.: Andersson, Th.: Från fornstuga till stadsmuseum. En historik över Kristianstads museum. Föreningen Gamla Christianstad. Årsskrift nr 13. 1960. Kristianstad 1960.

Tvättinrättning. Vid nuvarande parkens nordvästra hörn uppfördes senast kring mitten av 1890-talet en byggnad för tvättinrättning; den finns dock inte utritad på karta 1878. Det förefaller ha varit en träbyggnad med korsformig plan, uppförd i en våning med halv övervåning. Enligt uppgift 1910 var det en ångtvättinrättning, till vilken ovan nämnda tvätthus, f.d. badhus, i ån strax intill hörde. – En torkplan fanns i anslutning till byggnaden.

Växthustomten. Tomten är belägen inom parkområdets norra del. Enligt uppgift uppfördes omkring 1915 i nordöst på denna tomt en envånings träbyggnad med redskapsbod och förrådsrum samt ett stycke väster därom en liten envåningsbyggnad i trä och tegel, en redskapsbod. År 1931 uppfördes så ytterligare två envåningsbyggnader, den ena i cementbetong mellan de båda äldre byggnaderna och inrymmande kontors- och personalrum, den andra ett växt- och drivhus för blommor söder därom.

Nämnda fyra byggnader kompletterades omkring 1941 med en femte alldeles norr om växthustomten och den östra av de båda äldsta byggnaderna där. Den uppfördes i tegel i en våning och innehöll bilgarage och toalett.

År 1952 gavs bygglov för uppförande av en ny personalbyggnad för parkförvaltningen, belägen alldeles väster om kontors- och personalbyggnaden från 1931. Det framgår att denna senare nu benämns kontor och byggnaden öster därom förråd. Av övriga byggnader tycks nu inte längre den lilla redskapsboden längst i väster finnas kvar. För förrådsbyggnaden i öster gavs sedermera rivningslov 1977.

Bygglov gavs så 1992 för skärmtak i nordväst på tomten. Vid denna tid var de båda personal- och kontorsbyggnaderna förenade av ett mellanliggande byggnadsparti. Vidare hade en byggnad tillkommit vid garage- och toalettbyggnadens västra sida medan växthuset var rivet. – Skärmtaket har sedermera tagits bort.

Utomhusscen. I samband med att byggnaderna på och invid växthustomten brandförsäkrades 1942, togs också en musikpaviljong upp, belägen ett stycke söder om växthuset och uppförd i en våning i trä. Uppgift om tillkomsttid saknas men det förefaller ha varit fråga om mitten av 1930-talet. År 1948 gavs bygglov för akustikskärmar av glas på denna byggnad, nu kallad konserttribun.

År 1981 gavs bygglov för en ny utomhusscen i trä på den gamlas plats, dock avsevärt större. I dess bakre del inrymdes personalrum, omklädningsrum m.m. Åtta år senare gavs lov för tillbyggnad av förråd vid baksidan och ytterligare tre år senare, 1992, för tillbyggnad, varvid såväl scen som väderskydd utökades.

F.d. nödbostäder. I parkens södra del är belägna tre låga träbyggnader, f.d. nödbostäder, som senast omkring 1950 flyttades från Egna hemsområdet i Kristianstad till sin nuvarande plats, där de till en början togs i bruk inom barnstugeverksamhet.