Gladan

På östra delen av denna tomt låg på 1770-talet byggnader till en av byns bondgårdar, hemmanet nr 17. En större fastighet, i vilken ifrågavarande del ingick, friköptes 1876 från Kronan av arbetskarlen Sven Mattissons änka Kersti Hansdotter.

Året därpå köptes den aktuella delen av åbon Per Månsson på ett av nr 17-hemmanen och det är möjligt att det var han, som nu lät uppföra det i dag befintliga tegelhuset. Efter att ha varit i arvingars och andras ägo, såldes fastigheten 1915 till åkaren Hans Håkansson, som året innan köpt granntomten i väster, vid hörnet av kvarteret. Dessa båda tomter har sedan dess haft samma ägare och ingår båda i tomt nr 1.

År 1923 erhöll Hans Håkansson, som inte bodde här utan hyrde ut huset, bygglov för bl.a. isättande av en ny dörr i gatufasaden. En ritning utförd av Per Persson visar en inkörsport längst i öster. Fastigheten, liksom den åtminstone sedan 1860-talet obebyggda granntomten, köptes sedan 1927 av snickaren Olof Persson, vars konkursbo ett par år senare sålde tillbaka till Hans Håkansson, som dock sedan var ägare endast en kort tid. Längre fram, 1943, blev förre hemmansägaren Anders Bengtsson ägare. Han odlade grönsaker och blev ett känt inslag i samhället när han cyklade runt och sålde sina produkter.

År 1975 inköptes fastigheten av länsveterinären Folke Fagrell, som samma år fick bygglov för om- och tillbyggnad av huset. Paul och Eva Heinrup blev så nya ägare 1982 och erhöll fyra år senare lov för om- och tillbyggnad.

I äldre tid utgjorde denna tomt tillsammans med östra delen av granntomten nr 1 en större fastighet, från åtminstone 1770-talet och tydligen fram till mitten av 1860-talet bebyggd med hus tillhörande jordbrukshemmanet nr 17.

Denna större fastighet friköptes 1876 från Kronan av arbetskarlen Sven Mattissons änka Kersti Hansdotter, som året därpå sålde från en del i väster och behöll den återstående, större delen i öster. Hon fick 1896 bygglov för såväl ny skorsten och bakugn som isättande av två nya fönsterlufter i stället för de gamla. – Huset har bedömts härröra från 1800-talets förra del.

Fastigheten förblev sedan i barnens och därefter senare arvingars ägo fram till 1921, då sömmerskan Matilda Svensson, en av Sven Mattissons döttrar, blev ensam ägare. Hon var under ett 50-tal år kassörska vid Åhus Varmbadhus och dog sedermera 1950. Samma år köptes fastigheten av stuveriarbetaren Arne Andersson, som två år senare sålde den till magasinsarbetaren Folke Andersson, i vars ägo den var ännu vid slutet av 1990-talet. Den sistnämnde erhöll 1964 lov att förse det tidigare vitputsade huset med fasadbeklädnad i form av eternitplattor och två år senare lov att uppföra ett garage.

Denna större del av en tidigare tomt nr 4 var obebyggd på 1770-talet och förefaller kunna ha förblivit så fram till början av 1970-talet.

Tomten förvärvades vid slutet av 1860-talet av skolläraren i Åhus Nils Åberg, som sedan 1874 köpte den bebyggda granntomten i öster, dit han flyttade samma år. De båda tomterna, som sedermera blev en, hade sedan samma ägare fram till 1997. – Se under Tomt nr 17.

År 1970 fick vägdirektören Åke Sigfrid byggnadslov för uppförande av ett av arkitekten SAR Bo Lindborg ritat enfamiljshus, indraget ett stycke från gatan. Hans dödsbo sålde sedan fastigheten 1975 till ingenjören Fredrik Bong.

Tomten är belägen vid kvarterets sydvästra hörn och består av en i äldre tid liten tomt vid gatan i söder och av den norr därom belägna södra delen av en förr större tomt.

Endast den förstnämnda tomten var bebyggd; så var fallet på 1770-talet och också åtminstone under andra hälften av 1800-talet, då två hus finns utritade här på en karta från 1888.

Från åtminstone 1860-talet var stadsdragaren, senare pråmkarlen Sven Olsson (Plomgren) bosatt här. Han dog så 1895 och det var sterbhuset med änkan Bengta Nilsson, som drabbades när en stor eldsvåda i oktober 1897 drog fram inom samhällets sydvästra del. Boningshus och uthus i bl.a. korsvirke och tegel eldhärjades, dock i oviss utsträckning. Fastän kartmaterialet inte visar någon byggnad efter branden, uppges änkan ha bott kvar till 1910, då hon flyttade. Några personer finns därefter inte upptagna på denna fastighet, som sedan friköptes 1913 från Kronan av Nils Svensson, kanske den Nils Svensson, som dessförinnan ägt ett par tomter inom kvarterets nordvästra del.

Den norra, obebyggda delen av tomt nr 7 ingick som nämnts tidigare i en större tomt och inköptes 1875 av ovannämnde Sven Olsson och har sedan från 1921 haft samma ägare som den mindre tomten vid gatan, Nils Nilsson och hans arvingar till 1941 och därefter konstnären Andreas Björkman, som nämnda år fick bygglov för uppförande av ett bostadshus med ateljé, ritat av inredningsarkitekten Hans Bergström. År 1953 erhölls sedan lov för ett garagebygge och 1962 för tillbyggnad av bostadshuset. Andreas Björkman, som var en framstående Åhus-konstnär och hembygdsföreningskraft, dog 1989, varefter gatan vid kvarterets västra sida fick hans namn. – På tomtens sydöstra del låg fram till omkring 1940 en mindre byggnad av ovisst slag.

Denna bebyggda tomt vid gatan i söder friköptes 1872 från Kronan av husmannen Per Månsson. Den övergick sedan genom testamente till Nils Andersson och hans hustru och sedan 1893 till Anna Nilsson, som flyttade hit året därpå.

Hennes hus var ett av de många, som förstördes vid en stor eldsvåda längs gatan i oktober 1897. Det var byggt i korsvirke, tegel och skiftesverk under halmtak och innehöll sex rum och kök. Året därpå fick hon tillstånd att uppföra ett nytt boningshus i tegel. Anna Nilsson, som varit fabriksarbeterska och sedan hushållerska, fick 1924 bygglov för en tillbyggnad i vinkel inåt gården; vid denna tid hade en frontespis mot gatan tillkommit, liksom ett litet uthus inne på tomten. Hon dog 1933, varefter sedermera kamreren vid spritfabriken i Åhus Hjalmar Engdahl och hans hustru Emma blev nya ägare; familjen Engdahl hade då varit hyresgäst sedan 1912.

Efter Emma Engdahl övergick fastigheten 1976 genom gåva till ett antal delägare, vilka året därpå sålde till köpmannen Mats Bergström. Denne fick samma år bygglov för om- och tillbyggnad av bostadshuset men planerna ändrades och 1978 gavs lov för ett helt nytt hus, ritat av ingenjören Ulf Jacobsson i Åhus. Det gamla huset revs.

Denna tomt utgjorde i äldre tid tillsammans med granntomten i öster en enda, längs gatan i söder långsträckt tomt (se under Tomt nr 12).

År 1952 blev ålfiskaren Hans Persson ägare av hela den äldre, större tomten och frånsålde två år senare den västra, här ifrågavarande delen till Sigvard Mellros. Ålfiskaren Karl Danielsson köpte tomten 1962 och fick samma år bygglov för ett bostadshus, ett Anebyhus. Denna tomtdel hade då legat obebyggd åtminstone sedan omkring 1890.

Denna tomt utgjorde tillsammans med granntomten i väster i äldre tid en enda långsträckt tomt längs Sjögatan.

Stadsmätaren Göran Larsson och hans hustru Karna Andersdotter, som bodde här, ägde hela tomten fram till 1876, då dragaren Lars Jönsson köpte en mindre del och flyttade hit; en karta från 1888 visar två olika byggnader Efter stadsmätarens död 1889, blev änkan och en Anders Nordholm ägare av huvuddelen. Änkan fick så 1896 lov att i västra delen av sitt hus mot gatan uppsätta tegelvägg med tre fönster i stället för tidigare trävägg samt att bygga till en vedbod vid gårdssidan.

En omfattande eldsvåda längs gatan i oktober 1897 drabbade Karna Andersdotter och dragaren Lars Jönsson. Hos änkan härjade elden boningshuset i tegel och skiftesverk och uthuset i korsvirke och brädor, hos dragaren boningshuset i korsvirke och tegel samt två uthus i korsvirke och brädor resp. tegel. – Det är oklart om husen blev totalförstörda. Uppgifter om nybyggnation saknas i alla händelser, vartill kommer att kartmaterialet ej visar några nya hus. Såväl Karna Andersson som Lars Jönsson fortsatte dock att vara skrivna här ett stycke in på 1900-talet.

År 1901 köpte Karna Andersson Lars Jönssons del och från 1907, då hon avlidit, stod Anders Nordholm som ensam ägare. Den obebyggda tomten, omfattande alltså även den senare separata tomten i väster, hade sedan olika ägare fram till 1952, då ålfiskaren Hans Persson köpte den. Han erhöll 1953 bygglov för ett bostadshus, ritat av ingenjör Nils Persson, på den östra delen och året därpå såldes den västra delen från som en egen tomt.

Tomten är en del av en förr längre mot söder nående tomt och synes ha legat obebyggd åtminstone sedan andra hälften av 1700-talet och fram i helt sen tid.

Nämnda del hade genom åren samma ägare som sedermera tomt nr 1 norr därom från omkring 1875 till 1960, då den köptes av konstnären Andreas Björkman, bosatt på granntomten i söder. Fem år senare gavs bygglov för ett garage på tomtens sydöstra del. Fastigheten övergick 1978 i läkaren, sedermera professorn Nils Trydings ägo. Han fick samma år bygglov för uppförande av ett enfamiljshus, ritat av Anders Krafft, Sibbhult.

Detta är en 1997 nybildad fastighet, som i stora drag motsvarar en äldre tomt (som dock senare tillsammans med bl.a. granntomten i väster kom att utgöra en större tomt).

Denna äldre tomt vid nuvarande Companiegatan i norr var bebyggd åtminstone på 1770-talet. Det nuvarande huset har bedömts vara från mitten av 1800-talet. En vinkelbyggnad i öster in på tomten, enligt uppgift uppförd i skiftesverk, förefaller ha funnits här åtminstone sedan 1800-talets slut.

Fastigheten friköptes från Kronan 1874 och samma år blev förre skolläraren i Åhus Nils Åberg ägare och flyttade hit. Han ägde då redan granntomten i väster och båda tomterna har sedan först hört samman och därefter ingått i samma fastighet, fram till helt nyligen. År 1884 dog Nils Åberg, varefter arvingarna var ägare till 1919, då grovarbetaren Albert Nilsson köpte fastigheten. Några år senare blev stuveriarbetaren Johan Alfred Nilsson Flykt ägare. Han bodde sedan här tillsammans med moder och syskon.
De båda sedermera sammanlagda tomterna såldes 1965 till Hans Lundgren, som i sin tur 1969 sålde till vägdirektören Åke Sigfrid. Denne fick året därpå bygglov för ett bostadshus på den dittills obebyggda västra tomtdelen. Ny ägare blev sedan 1975 ingenjören Fredrik Bong.

Denna tomt, som i dag är bebyggd med ”Jonassonska gården”, omfattar två tidigare separata tomter.

Den norra tomten, som fram till andra hälften av 1800-talet tillhörde Kronan, innehades 1770 av skepparen Rasmus Nilssons änka Dorothea Nilsdotter Holm. På 1750-talet hade gården bestått av tre sammanbyggda envåningslängor i trä, en föregångare till den nuvarande gården; omkring 1760 var fastigheten obebodd. Rasmus Nilssons dotter gifte sig 1770 med sjökaptenen Salomon Fredrik Cedergren och omkring 1775 stod en ny gårdsanläggning färdig, i huvudsak motsvarande den nuvarande trelängade gården. Den östra längan är knuttimrad medan de båda andra är uppförda i skiftesverk. Uppgifter från 1780-talet upplyser om att den norra längan då var nästan dubbelt så lång som i dag och att en fjärde länga fanns vid den västra tomtgränsen. Boningsrum fanns främst i östra längan.

Sjökaptenen Cedergren flyttade sedan till Kristianstad men behöll gården i Åhus, som sedermera 1810 såldes till sjökaptenen Jöns Nilsson, som f.ö. samma år fick städjobrev på granntomten i söder, södra delen av tomt nr 18. Efter ett par ägare därefter, blev handlanden Gustaf Erasmus Sjöström 1850 ny ägare. Han lät inreda postkontor i norra längan och benämndes sedan postexpeditör. I gården bodde också olika hyresgäster. År 1869 friköptes tomten från Kronan.

Änkan Emelie Sjöström sålde 1882 fastigheten till änklingen, förre åbon Per Jonasson, som flyttade hit. Också han hade olika hyresgäster, bland dem handlanden Per Andersson några år omkring 1905. För dennes speceriaffär togs ett mindre skyltfönster upp till höger om huvudingången vid Färgerigatan.

Förre åbon Per Jonasson dog 1909 och Anders Jonasson blev ny ägare året därpå. Hans änka ärvde gården, som efter henne 1926 övergick till sonen Hjalmar Jonasson, teckningslärare i Halmstad. Gården beboddes främst av hyresgäster, bl.a. hattmodisten Fredrika Elisabeth Carlsson. Hon kom hit 1938 och samma år gavs bygglov för nya skyltfönster i hennes butik, två till höger om huvudingången och ett runt hörnet mot Companiegatan.

Efter Hjalmar Jonassons död 1948 ägdes fastigheten av sterbhuset till 1978, under vilken tid skyltfönstren omkring 1960 togs bort. År 1978 blev så länsmuseichefen Thorsten Andersson och hans hustru, konservatorn Våga Lindell-Andersson nya ägare. År 1981 gavs bygglov för ombyggnad och gården byggnadsminnesförklarades, varefter en omfattande restaurering följde.

Den nuvarande tomtens södra del var förr en egen tomt, som tillhörde kyrkan. År 1810 fick sjökaptenen Jöns Nilsson, som detta år köpte gården på granntomten i norr, städjobrev på tomten och längre fram, omkring 1880, uppges den ägas av Nils Hansson i Vanneberga. – Någon bebyggelse på denna del under de senaste århundradena är inte känd, dock med undantag för uppgiften att husmannen Jöns Eriksson med familj på 1890-talet och ett par år in på 1900-talet är upptagen på denna tomt.

År 1947 köpte teckningsläraren Hjalmar Jonasson tomten, som senare lades samman med tomten i norr till en ny tomt.

Litt.: Andersson, Th.: En gammal skepparegård i Åhus. Skrifter utgivna av S:ta Annas Gille i Åhus 14. 1994. Åhus 1994.