Ålen

En 1840-talskarta visar här dels fyra sammanbyggda packhuslängor, dels väster därom två parallella byggnader, av vilka en längs gatan i norr. Dessa två är inte markerade som packhus och gatubyggnaden kan tänkas ha varit ett boningshus.

Västra delen (tidigare tomt nr 1 och del av tomt nr 2). En 1840-talskarta visar här dels fyra sammanbyggda packhuslängor, dels väster därom två parallella byggnader, av vilka en längs gatan i norr. Dessa två är inte markerade som packhus och gatubyggnaden kan tänkas ha varit ett boningshus.

Åtminstone sedan början av 1860-talet fanns färgeri i väster på denna tomtdel. Sedan omkring 1870 var Carl Åström färgare här och han blev också ägare av gården. Rörelsen fick snart sådan omfattning, att ägaren kom att benämnas fabrikör. På 1890-talet utökades tomtinnehavet. Vid en våldsam eldsvåda, som i oktober 1897 ödelade ett stort antal byggnader längs Sjögatan, drabbades också fabrikören Åströms gård, en tydligen helt kringbyggd anläggning, som bestod av bl.a. ett boningshus längs gatan, färgeri- och ullspinneribyggnader samt ångkvarn och stamphus. Flertalet eller kanske alla byggnaderna förstördes eller skadades.

Kort tid efter branden reparerades den längst i väster belägna, i tegel uppförda färgeribyggnaden. Vidare uppfördes i tegel en två våningar hög magasinsbyggnad i öster, inrymmande packhus och utrymmen för bl.a. mjöl och färgstoff, samt stall vid byggnadens norra ände ut mot gatan. Vid början av år 1898 erhöll sedan fabrikören Åström lov för uppförande av ett nytt boningshus i två våningar utmed gatan och senare samma år för påbyggnad av färgeribyggnaden med en andra våning, inrymmande bl.a. en större spinnerisal. Rörelsen omfattade nu färgeri och ullspinneri samt garn- och vävnadshandel med filial i Kristianstad. – Fabrikören Åström dog 1910, varefter verksamheten drevs vidare av änkan ett antal år.

Den åströmska fabriksanläggningen fick så ny användning, nu inom fiskbranschen. Åtminstone sedan 1918 bedrev AB Svensk Fiskhandel verksamhet här. Detta år erhölls lov för byggande av ångpannehus och rökugn vid den västra byggnaden, som nu inrymde konservfabrik. År 1920 inköpte bolaget den östra tomten inom området med den här belägna, efter branden nyuppförda magasinsbyggnaden; denna inrymde nu salteri. Bolaget gick emellertid i konkurs 1921 och AB Ålexporten, bildat samma år, blev ägare av denna tomt och byggnad liksom uppenbarligen samtidigt av byggnaderna i övrigt. Bolagets direktör Sven Wilhelm Nilsson flyttade med sin familj in i boningshuset, i vars västra del fanns butikslokaler. Först vid mitten av 1930-talet stod bolaget som ägare av hela tomtområdet.

– Vid början av 1930-talet fanns enligt uppgift margarinfabrik i byggnaden i väster.

År 1940 ombildades aktiebolaget, som då också ägde kvarterets östra tomt och bedrev verksamhet där (se under Östra delen), till ett familjebolag. Den betydande verksamheten omfattade bl.a. inköp, förvaring och rökning av ål. Ny direktör efter S. W. Nilsson, ”Ålakungen” kallad, som avled 1948, blev sonen Henning Nilsson. En brorson till honom, Sven-Wilhelm Nilsson, tog i sin tur över 1975 efter att firman dock några år haft annan ägare.

År 1980 inköptes den här ifrågavarande västra delen liksom också kvarterets östra del, vid den här tiden benämnda tomt nr 1 och tomt nr 2, av Anders Skooghs Byggnads Aktiebolag. Det befintliga byggnadsbeståndet utom boningshuset revs 1982 och ny bostadsbebyggelse uppfördes samma år efter ritningar av arkitekten SAR Guntram Schott, Arkitektgården, Kristianstad.

Östra delen (tidigare del av tomt nr 2). En karta från 1840-talet visar endast en byggnad vid Sjögatan, markerad som packhus. Från omkring 1870 bodde här tullroddaren Torsten Tufvesson med familj och från mitten av 1880-talet också svärsonen, sjökaptenen Magnus Bengtsson och hans familj. Dessa två familjer hörde till alla dem, som drabbades vid en stor brand längs Sjögatan 1897. Deras hus var det sista, det östligaste vid gatan, som berördes; det i tegel uppförda boningshuset blev skadat medan en tydligen därmed i väster sammanbyggd ekonomilänga i korsvirke och skiftesverk brann ned.

Året efter branden erhöll Torsten Tufvesson lov att uppföra en tillbyggnad i stället för den nedbrunna byggnaden. Han avled så 1906, varefter fastigheten stannade i arvingars ägo under ett tiotal år. – Under 1900-talets första årtionde var ”Åhus Samskola” inrymd i huset.

AB Svensk Fiskhandel blev ägare av fastigheten 1920 men hade då redan bedrivit verksamhet här sedan åtminstone 1917, liksom inom kvarteret väster därom sedan åtminstone året därpå. Nämnda år 1917 erhöll man lov att vid gårdssidan av huset, som då inrymde bostad och rökeri, få bygga kylrum.

År 1921 inköptes också denna fastighet av AB Ålexporten, som sedan 1932 erhöll lov att uppföra en tillbyggnad vid husets västra gavel, inrymmande bl.a. rökugnar. År 1946, då byggnaden innehöll kontorsrum i östra änden och rökeri i övrigt, gavs bygglov för en omfattande tillbyggnad vid gårdssidan, för bl.a. lokal för upphängning av ål, och för påbyggnad med en ovanvåning mot gatan. – Se vidare, bl.a. betr. nybyggnation 1982, under Västra delen.

Litt.: Nilsson, S.-W.: A-B Ålexporten Åhus. Skrifter utgivna av S:ta Annas Gille i Åhus 16. 1996. Åhus 1996.