Kvarteret är beläget i sydligaste delen av det område i sydväst av staden, som härjades av en omfattande eldsvåda 1847.

Detta är en bild från kvarteret Granaten.

Det avskars mot norr genom Tivoligatans framdragande efter branden. Efter befästningsverkens raserande här omkring 1850 breddades det mot väster och minskades i öster genom smalgatans breddning. Det fick så sin nuvarande storlek och begränsas av Tivoligatan i norr, Södra Kaserngatan i söder, Västra Boulevarden (tidigare Westra Boulevardgatan) i väster och Västra Vallgatan (tidigare Gjuterigatan och Westra Smalgatan) i öster. Kvarterets namn anknyter till den militära verksamheten i staden.

Kvarteret indelades i två lika stora tomter, en indelning, som avvek från den före branden. De kom senare att benämnas nr 1 och 2. Sedermera har en sammanläggning skett till en fastighet, tomt nr 3.

Tomter i kvarteret Granaten

Tomt 3

Denna del utgjordes vid början av 1780-talet av två olika tomter (och en mindre del av ytterligare en tomt norr därom) i öster och av vallgata och vall i väster.

Norra delen. På de nämnda tomterna fanns korsvirkesbebyggelse längs gatan i öster, på den ena tomten ett trähus vid gatan i väster och inne på gårdarna såväl korsvirkes- som trähus.

År 1803 ägdes den norra av de båda tomterna av tunnbindaren Jöns Pehrssons änka. Den var bebyggd vid gatan i öster med ett envånings boningshus i korsvirke. I norr och söder på tomten låg längor av samma beskaffenhet, inredda till kök och verkstad respektive boningsrum och brygghus. År 1837 upplyser en brandförsäkring om att den södra tomten ägdes av garvaremästaren S. Malmqwist. Vid gatan i öster låg ett tvåvåningshus i korsvirke med garveriinrättning i bottenvåningen och boningsrum i ovanvåningen. Övriga då befintliga byggnader är inte upptagna i brandförsäkringen ifråga.

På denna del, som legat obebyggd sedan området härjats av en omfattande eldsvåda 1847 och som förvärvats av staden samt upplåtits åt Christianstads Stadshus Aktiebolag, uppfördes ”Stadshuset” åren 1870-71 efter ritningar av arkitekten Johan August Westerberg. Byggnaden anpassades till och sammanbyggdes med de några år tidigare uppförda byggnaderna inom kvarterets södra del.

Byggnaden uppfördes i putsat tegel i två våningars höjd utmed de tre gatorna. Mittpartiet mot Tivoligatan fick dock tre våningar liksom fasaderna inåt gården. Inne på gården uppfördes samtidigt en smal, två våningar hög ekonomibyggnad i tegel.

Det nya stadshuset öppnades hösten 1871 och inrymde bl.a. banklokaler, restaurang, resanderum, sällskapslokaler och bostäder. Festsalen, som sträckte sig i två våningars höjd i mittpartiet, invigdes i januari 1872.

Christianstads Enskilda Bank övertog fastigheten 1892 och fick bygglov för omändring, bl.a. av festsalen till banklokal. Ritningarna visar vidare café och matsalar i bottenvåningen i nordöst. År 1901 blev Bankaktiebolaget Södra Sverige ny ägare. Kring sekelskiftet inrymdes Stadshotellet i byggnaden. Såväl gatuhuset som gårdsbyggnaden omändrades 1906. I det förra inreddes butiker efter att restaurangrörelsen flyttat. En ny bank, Aktiebolaget Stockholms Handelsbank, blev så ägare 1919.

År 1936 blev Kristianstads Läns Hushållningssällskap ägare och 1941 framgår att det fanns kontor i hela bottenvåningen, kontor och laboratorierum i ovanvåningen och bostadsrum på vinden. Tjugo år senare var det aktuellt med inredande av kontorslokal på vinden i väster och med rivning av delar av gårdsbebyggelsen på såväl denna då separata tomt som granntomten i söder. Två år senare framgår det att byggnaderna inrymde lokaler för bl.a. mejeriförbundet, lantbruksnämnden och kemiska stationen. I varje fall vid mitten av 1970-talet fanns här Södra Sveriges Föreningsbank, som sedan blev fastighetens ägare 1988. De båda delarna var då sedan 15 år tillbaka sammanlagda till en fastighet. År 1992 blev Föreningsbanken AB ägare och 1997 Aktiebolaget Kristianstadsbyggen.

Litt.: Lindbom, G.: Lilla Paris. Sanna berättelser ur småstadslivet. Kristianstad 1980.
Friström, S.: Societetens stadshussom blev bankpalats. Kristianstadsbladet/LånglördagBladet 1/1994.

Södra delen. Denna del utgjordes vid början av 1780-talet av fyra olika tomter i öster och av vallgata och vall i väster. Dessa tomter var helt övervägande bebyggda med korsvirkeshus längs gatorna i öster och söder. Inne på gårdarna fanns såväl korsvirkes- som trähus.

Den norra av tomterna ägdes 1786 av skomakaremästaren Ingelquist. Vid gatan i öster låg en tvåvånings korsvirkesbyggnad med lägenheter och inne på gården en envånings skiftesverksbyggnad med fähus och vedbod.

En av de andra tomterna, en mindre hörntomt i sydväst, ägdes 1805 av lanttullvaktmästaren Joh. P. Löfstedt. Längs gatorna i söder och väster var uppförda tvåvånings korsvirkeshus, i förstnämnda fallet relativt nybyggt och försett med svalgång vid gårdssidan. Den södra byggnaden innehöll lägenheter, den västra inkörsel och rum för ved. I norr och öster på tomten fanns packhus i trä.

Den tredje tomten var belägen främst i öster och ägdes 1804 av sadelmakaren Hans Löfquist. I öster vid gatan här låg ett två våningar högt korsvirkeshus. Det innehöll inkörsport och boningsrum samt svalgång vid gårdssidan. I norr fanns en kort vinkelbyggnad in på tomten av samma beskaffenhet, inrymmande bl.a. kök och boningsrum. Som förlängning härav mot väster låg ett två våningar högt skiftesverkshus med bl.a. stall och höskulle. I väster på tomten fanns ett skiftesverkshus i en vånings höjd med brygghus.

Den fjärde tomten var en helt liten hörntomt i sydöst, bebyggd omkring 1780 med tydligen ett eller två korsvirkeshus. Närmare upplysningar genom exempelvis brandförsäkring, föreligger inte.

Denna del, som liksom granntomten i norr legat obebyggd sedan området härjats av en omfattande eldsvåda 1847 och som förvärvats av byggmästaren Måns Holmgren, bebyggdes 1866 av honom med en gård i väster med byggnader längs gatorna och en gårdsbyggnad samt en gård i öster med byggnader längs gatorna, efter ritningar av Johan August Westerberg.

Dessa byggnader var uppförda i två våningar i putsat tegel, med enhetligt utförande vid gatorna, och inrymde lägenheter. Gatuhuset i öster upprustades 1878 och sedan 1899 liksom vid senare tillfället också gatuhuset i väster. Gårdsbyggnaden var sedan föremål för reparation 1905.

Efter att ha varit i olika privatpersoners ägo, såldes fastigheten 1916 till Kristianstads Läns Hushållningssällskap. De ursprungliga bostadslägenheterna har sedan efterhand omändrats till kontorslokaler. År 1931 gavs lov för ombyggnadsarbeten, bl.a. omändring av portinkörsel mitt på södra gatufasaden till ordinär dörr och förstuga. Ritningarna visar i bottenvåningen kontorslokaler för bl.a. Egnahemsnämnden och Andelsföreningen Eget hem. Bl.a. åren 1952 och 1959 erhölls vid olika tillfällen lov för ombyggnad av kontor, sistnämnda år tydligen också inredande av kontor på vinden i nordväst. År 1961 gavs rivningslov för delar av gårdsbebyggelsen på såväl denna, då separata tomt som på granntomten i norr och två år senare framgår att det fanns lokaler för Hushållningssällskapet i byggnaden längs gatan i söder, för lantbruksnämnden i nordväst och för advokatkontor i nordöst. Sju år senare gavs lov för inredande av kontor på vinden i sydöst och 1974 för omändring av kontorslokaler i ovanvåningen i söder och sydöst.

År 1988 blev Södra Sveriges Föreningsbank ägare. De båda delarna var då sedan 15 år tillbaka sammanlagda till en tomt. År 1992 blev Föreningsbanken AB ägare och 1997 Aktiebolaget Kristianstadsbyggen.

Tivoligatan 2 - Västra Boulevarden 45, senast 1903

Granaten 3 (tid 1). Tivoligatan 2 - Västra Boulevarden 45, senast 1903. (RM)

Tivoligatan-Västra Boulevarden 45 o 47, Kristianstad, 1955.

Granaten 3 (tid. 1 o 2). Närmast nr 1 o bortom nr 2. Tivoligatan-Västra Boulevarden 45, 47 1955 (RM)

Medborgarcenter hjälper dig

Vi hanterar dina frågor om kommunens verksamheter och du kan besöka oss, ringa oss eller skriva. Oftast får du hjälp direkt, annars lotsar vi ditt ärende rätt.

Stängt Öppnar 24 jul kl 08.00
Hjälpte informationen på sidan dig?