Spättan

På vad som sedermera blev denna tomt, på mark som i äldre tid hörde under den strax nordöst därom belägna bondgården Åhus nr 42, fanns av karta att döma en byggnad omkring 1840. I varje fall från slutet av århundradet och ett stycke in på 1900-talet låg tomten dock obebyggd.

År 1937 sålde Erik Olsson m.fl. arvingar till en del av bondgården Åhus nr 42 vad som kom att utgöra huvuddelen av den ifrågavarande tomten till disponenten Gustav Åhman, som året därpå fick bygglov för ett av arkitekten SAR Valdus Wikén, Hässleholm, ritat bostadshus i en våning med svagt sluttande pulpettak och indragen altan mot ån samt garage i källarplanet.

Dagny Åhman ärvde fastigheten 1978. År 1987 köptes den av Rolf och Hilka Färm, ägare ännu 2001. Dessa fick samma år bygglov för en garage- och förrådsbyggnad sydöst om boningshuset.

Här låg åtminstone sedan omkring 1840 ett av olika byggnadsdelar bestående hus på mark, som hörde under bondgården Åhus nr 42; en senare karta visar en länga i väster – öster med vinklar i norr och söder.

Här bodde åtminstone sedan omkring 1870 änkan Ingar Svensdotter och sedan 1873 också träskomakaren Anders Andersson, hennes svärson. Han blev sedermera ägare av huset och 1907 också av tomten; sistnämnda år sålde Jöns Persson m.fl. denna ärvda nr 42-tomt.

Träskomakaren Anders Andersson dog 1932, varefter dödsboet två år senare sålde till snickaren Artur Vilborg Nilsson. Denne bodde här sedan i bortåt tio års tid.

År 1943 köptes fastigheten av David Hultgren, som 1960 ansökte om anstånd med flyttning av som tobakslada använt korsvirkeshus, rimligen det gamla huset eller del därav. Rektorn Hultgren fick så 1968 bygglov för ett enfamiljshus, ett envånings LB-Hus med anslutande garage- och förrådsbyggnad i vinkel ut mot gatan.

Änkan Margit Hultgren sålde 1988 fastigheten till Ingemar och Kristina Torstensson, ägare ännu 2001.

Tomten utgör västra halvan av en tidigare större tomt, som såldes 1877 av Kronan till husmannen Sven Åkesson, som varit bosatt här åtminstone sedan omkring 1865, kanhända i det nuvarande delvis i korsvirke uppförda huset.

Han dog 1887. Arvingarna sålde två år senare till husägaren Per Persson, som sedan bodde här de följande tio åren.

År 1899 blev sömmerskan Emma Åhlander ägare. Två år senare fick hon lov att ersätta korsvirkesväggen mot öster med vägg i tegel och ytterligare två år senare att förse köket med bakugn och byta en del fönster.

Änkan Maria Lovisa Svensson, född Åhlander, köpte så fastigheten 1905 och flyttade hit. Hon sålde 1922 till hamnarbetaren Hjalmar Kroon, som 1948 fick bygglov för tillbyggnad av tvättstuga vid södra gaveln av ekonomibyggnad invid västra tomtgränsen. Hjalmar Kroon dog 1955, varefter änkan 1961 sålde till tandläkaren i Kristianstad Karl Gösta Arnbäck. – Tomten delades 1973 i nuvarande nr 7 och nr 8.

År 1979 erhölls bygglov för tillbyggnad i form av vinkel mot söder vid östra delen av boningshuset. Fastigheten ägdes 2001 av Elsa Arnbäck (ägare också av grannfastigheten i öster).

Tomten utgör östra delen av en tidigare större tomt, bebyggd på sin västra del, som 1877 såldes av Kronan till husmannen Sven Åkesson.

Betr. ägare, se under Tomt nr 7.

På den ifrågavarande tomten uppfördes efter bygglov 1970, då den ägdes av Elsa Arnbäck, bosatt på den äldre tomtens västra del, en byggnad med gästrum, förråd och garage, ett stycke indragen från gatan. – Fastigheten hade ännu 2001 samma ägare (ägare också av grannfastigheten i väster).

Denna tomt utgör östra halvan av en förr större tomt, bebyggd på sin västra del.

Betr. ägare, se under Tomt nr 10.

På den ifrågavarande tomten uppfördes efter lov 1986, då Hans-Villy Bergqvist, bosatt på granntomten i väster, var ägare, en carport vid västra tomtgränsen; delning av den äldre tomten hade skett året innan. – Fastigheten hade samme ägare ännu 2001.

Tomten utgör västra delen av en tidigare större tomt, som vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet ägdes av lantbrukaren Sven Persson, med flera, på bondgården Åhus nr 42 på andra sidan gatan i norr.

Det vid gatan belägna boningshuset hyrdes ut, från början av 1880-talet till husmannen Måns Persson. Sonen, tapetseraren Per Månsson Lundberg, som flyttat härifrån vid sekelskiftet 1900, köpte så tomten 1907 och var sedan ägare till 1920. Han var inte bosatt här medan däremot fadern bodde kvar till sin död 1915.

Fastigheten köptes 1920 av f.d. hamnarbetaren Johan Lind, som flyttade hit. Han dog 1948, varefter dödsboet blev ägare och huset beboddes av sonen, gårdskarlen Gösta Lind, som dog 1983.

År 1984 köpte Hans-Villy Bergqvist fastigheten, som så delades året därpå i nuvarande nr 9 och nr 10, dock fortsatt med samme ägare. Han fick förstnämnda år rivningslov för det äldre huset och bygglov för ett av arkitekten Tomas Theander ritat boningshus i ett och ett halvt plan på det gamlas plats. Byggnaden försågs i väster med en vinkel mot söder. Vid östra tomtgränsen uppfördes indragen från gatan en byggnad med verkstad och förråd. En glasveranda förband de båda byggnaderna. – Fastigheten hade samme ägare ännu 2001 (ägare också av grannfastigheten i öster).