Detta är en bild från kvarteret Vapenbrodern.

Kvarteret är beläget söder om den gamla staden och dess befästningsverk, nära Helge å och Långebros östra landfäste.

Det begränsas av Beckhovsgatan i nordväst, Västra Ågatan i sydost, Lastageplatsen i sydväst och Kyrkogårdsgatan i nordost. Kvartersnamnet har litterär anknytning.

Vid mitten av 1800-talet låg i området på det s.k. Beckhofvet en spridd bebyggelse. År 1859 fastställdes en detta år och året innan gjord tomtindelning, som berörde bl.a. det aktuella kvarteret. Detta fick nu sin form och indelning med en litet större tomt i väster och två ungefär likstora tomter öster därom. Efter olika förändringar genom åren består kvarteret i dag av tre tomter, nr 5, som utgörs av de västra  och mellersta ursprungliga tomterna, och nr 7 och nr 8, som motsvarar den östra ursprungliga tomten.

Tomter i kvarteret Vapenbrodern

Tomt 5

Tidigare utgjorde denna del en mindre tomt efter att den ursprungliga tomten ganska snart delats i två. Senast 1862 blev handlanden Lars Magnus Romberg ägare av åtminstone den norra tomtdelen.

Nordvästra delen. Detta år uppfördes här en fristående envånings tegelbyggnad med gavel åt Lastageplatsen, vilken inrymde sädesmagasin, packhus och mälta samt däröver vind i två våningars höjd. Denna byggnad, som längre fram benämns ”Rombergs Mälta”, torde ingå i det senare byggnadskomplexet. Tomten inköptes sedermera 1894 av Svenska Spritförädlings Aktiebolaget, som ägde bl.a. tomtdelen söder därom, och byggnaden omnämns tio år senare som magasin. De två tomtdelarna lades samman 1906 och byggnaden kom därefter att först fortsatt inrymma magasin och sedan därtill kontor för de olika verksamheter, som kom att bedrivas i byggnadskomplexet. Se vidare under Sydvästra delen.

Sydvästra delen. Denna del, som utgjorde större delen av den ursprungliga tomten, var vid mitten av 1860-talet bebyggd med åtminstone en länga av ovisst slag vid gatan i söder. I grova drag omkring 1870 fanns här sedan tydligen byggnader också längs norra och östra tomtgränserna. Det var alltså uppenbarligen fråga om en trelängad, mot Lastageplatsen öppen anläggning. År 1876 köpte brännvinsgrosshandlaren Lars Olsson Smiths Win- och Spirituosa Aktiebolaget fastigheten av handlanden Carl Henricsson. Bolaget L. O. Smith & Co., som 1865 öppnat filial i Kristianstad och som året därpå låtit uppföra en magasinsbyggnad i kvarterets sydöstra del, kan tänkas antingen ha etablerat sig redan från början på den tomt, som inköptes 1876, eller ha flyttat hit verksamheten först i samband med köpet. Det var i alla händelser tydligen fråga om en fabriksanläggning.

År 1877 uppgjorde arkitekten Magnus Isæus i Stockholm ritningar för tillbyggnad av anläggningen, som benämns destilleringsverk. Ritningen visar ett kraftigt, ca 9 m brett och ca 20 m högt torn mot Lastageplatsen med på ömse sidor anslutande envåningsbyggnader, i vilka ingick ändpartierna av de på tomten befintliga norra och södra byggnaderna.

Fabriken övergick 1879 i L. O. Smiths Skånska Spritfabriks Aktiebolagets ägo. De närmaste åren utfördes en del tillbyggnader inåt gården.

År 1886 blev Svenska Spritförädlings Aktiebolaget ny ägare och 1894 erhölls bygglov för förändringar av byggnaderna. Den söder om tornet belägna byggnadsdelen, som fungerade som mottagningsrum för brännvin, fick nu ett lågt åttakantigt tornparti. År 1894 inköpte bolaget också den mindre granntomten i norr och kontorslokaler inreddes i byggnaden här. Båda tomterna lades sedan samman till en tomt 1906. – År 1894 utvidgades också industriområdet genom att granntomten i öster inköptes och några år senare bebyggdes. Också kvarterets övriga tomter kom att ingå i komplexet och hörde f.ö. hit, med olika ägare, till fram på 1920-talet.

Fabriken fick ny ägare 1910, då Reymersholms Gamla Spritförädlings Aktiebolag tog över och snart därefter skall verksamheten ha upphört.

En ny era för anläggningen som bagerifabrik inleddes 1916, då fastigheten köptes av Eleonora Betzholtz, innehavare av Gamla Bageriet. Året därpå tog hennes svåger, bagerifabrikören Oscar Johnsson över och en del omändringsarbeten utfördes. Tornet kom nu att användas som spannmålsmagasin.

Efter endast några år köptes fastigheten 1921 av AB Skånska Spisbrödsfabriken och förändringar, bl.a. installation av ny ugn, utfördes efter bygglov 1928. Året därpå härjades fabriken svårt av eldsvåda, varvid bl.a. tornet skadades. Snart efter branden uppgjordes ritningar till återuppbyggnad av fabriken, som visar behållande av endast bottenvåningen när det gällde tornet och utformande av de västra och södra längornas vindsvåningar som mansardvåningar, varvid det sentida utseendet erhölls. – Åren 1944-48 ägdes fastigheten av AB Wasa Spisbrödsfabrik.

Ännu en gång fick byggnaderna helt ny användning. Hit flyttade 1950 Kristianstads Boktryckeri AB efter att boktryckaren Sture Svensson två år tidigare köpt fastigheten. I den norra byggnaden inrymdes kontor, i den västra sätteri och i den södra bl.a. tryckeri. Verksamheten bedrevs sedan fram till 1973, då den redan delvis flyttats bort. Fastigheten förvärvades 1975 och 1978 av Kenth Nilsson. Byggnaderna har efter boktryckeritiden inrymt bl.a. mekanisk verkstad och möbelaffär. – Tomten sammanlades 1981 med de båda granntomterna i öster till tomten nr 5.

Mellersta delen. Denna del utgjorde tidigare västra delen av den ursprungliga mellersta tomten, försåld 1860 och delad snart därefter. Tomten, som 1894 inköptes av Svenska Spritförädlings Aktiebolaget från handlanden Lars Magnus Romberg, förefaller kunna ha varit obebyggd fram till 1898, då nämnda bolag fick bygglov för uppförande av två magasin, ett i två våningar med långsida i tegel mot gatan i norr och ett i en våning med vind och två våningar hög gavel i tegel mot gatan i söder. Övriga ytterväggar uppfördes i plåtklätt korsvirke.

År 1918, då bageriidkaren Oscar Johnsson ägde också denna tomt, inrymde den norra byggnaden magasin och den södra stall och vagnsport och vid början av 1940-talet, då AB Skånska Spisbrödsfabriken var ägare, fanns i den södra byggnaden garage och skyddsrum. – Denna tomt, som fr.o.m. 1894 uppvisar samma ägarelängd som tomten väster därom, Sydvästra delen, sammanlades 1981 med de båda granntomterna till tomten nr 5.

Östra delen. Denna del utgjorde tidigare östra delen av den ursprungliga mellersta tomten. Omkring 1862 uppfördes en byggnad vid gatan i norr och vid början av 1870-talet sålde tydligen fånggevaldigern Jöns Nilsson norra delen av tomten till lektorn Axel Eugen Andersson. Huset reparerades 1874 och beskrevs då som ett fristående tvåvåningshus i tegel, inrymmande lägenheter. Vid samma tid såldes tydligen tomtens södra, obebyggda del till bolaget L. O. Smith & Co.

Den norra delen köptes 1895 av Svenska Spritförädlings Aktiebolaget, som därmed stod som ägare av hela kvarteret. Denna del hade sedan samma ägare som tomterna väster därom fram till 1925, då åkaren Viktor Palm blev ny ägare. Den södra delen såldes 1873 till Win- och Spirituosa Aktiebolaget och hörde sedan samman med granntomten i öster och ägdes av tidigare nämnda olika sprit- och bagerifabriker fram till 1925, då Viktor Palm köpte också denna del. Detta år gavs bygglov för ett bilgarage vid gatan i söder. Tomten ägdes sedan inom familjen Palm, sista tiden av V. Palms Åkeri AB, fram till 1944, då fabrikören John Grönroos blev ägare. År 1963 köpte boktryckaren Sture Svensson fastigheten, som sedan dess haft samma ägare som de båda granntomterna väster därom; se under Sydvästra delen. – Tomten sammanlades 1981 med nämnda granntomter till tomten nr 5.

Bostadshuset på tomten fanns kvar åtminstone in på 1970-talet. För överbyggnad av gårdsplanen gavs bygglov 1968. Denna tomtdel har sedermera bebyggts i sin helhet.

Lastageplatsen 5 - Västra Ågatan. Spritfabrik Västra Ågatan, Kristianstad, tidigast omkr. 1895.

Vapenbrodern 5. Spritfabrik, byggnaderna t.v. (utom huset längst t.v.) och i mitten, Lastageplatsen 5 - Västra Ågatan, tidigast omkr. 1895. (RM)

Beckhovsgatan 2 - Lastageplatsen 5, Kristianstad, senast 1910.

Vapenbrodern 5. Spritfabrik ungefär i bildens mitt, Beckhovsgatan 2 - Lastageplatsen 5, senast 1910. (RM)

Beckhovsgatan 2 - Lastageplatsen 5, Kristianstad, 1914.

Vapenbrodern 5. Spritfabrik, Beckhovsgatan 2 - Lastageplatsen 5, fr. NV, senast 1914. (RM)

Västra Ågatan, Kristianstad, 1928.

Vapenbrodern 5. Byggnaderna t.v. Vapenbrodern 8. Byggnaden t.h., Västra Ågatan, 1928. (RM)

Tomt 7

Denna tomt utgör norra delen av en ursprunglig östra tomt.

Hela tomten, som hörde samman med södra delen av granntomten i väster, förefaller kunna ha ägts vid tiden kring 1870 av bolaget L. O. Smith & Co. År 1873 fick Win- och Spirituosa Aktiebolaget fasta eller lagfart på tomten. Ny ägare blev 1879 Skånska Spritfabriks Aktiebolaget och sedan följde samma sprit- och bagerifabriksägare som för kvarterets västra del, tomt nr 5, fram till 1926, då fabrikören Karl Gunnar Ekström köpte den norra delen efter året innan fastställd delning av den gamla tomten.

Åtminstone under 1870- och 1880-talen förefaller tomten ha varit bebyggd med ett mindre antal boningshus. År 1899 fick Svenska Spritförädlings Aktiebolaget bygglov för uppförande längs de båda gatorna i norr och öster av en vinkelbyggnad i tegel. Denna var i fasaderna utformad som ett tvåvåningshus men inrymde endast två större rum för spritcisterner.

Cisternbyggnaden omändrades så 1926 av den nye ägaren till kopparslagareverkstad, smedja och svetsningsverkstad. Inne på tomten tillkom en envåningsbyggnad i tegel för förrådsrum och avträden.

År 1937 fick fastigheten nya ägare i och med att byggmästarna Ola Persson och Anton Persson köpte den. Året därpå byggdes gatuhuset om till bostadshus i två våningar. År 1970 blev så boktryckaren Sture Svensson ny ägare, varefter tomten haft samma ägare som tomten nr 5; se under Tomt nr 5, sydvästra delen. – Rivningslov gavs 1982, varefter endast en mindre garagebyggnad återstod.

Tomt 8

Denna tomt utgör södra delen av en ursprunglig östra tomt.

År 1866 uppförde brännvinsbolaget L. O. Smith & Co. i Stockholm, efter att året innan ha öppnat filial i Kristianstad, vid kajen längs kanalen i söder en fristående tegelbyggnad i en våning, inredd till packhus eller magasin i tre avdelningar. Åtminstone vid sekelskiftet förefaller sedan en tillbyggnad ha funnits i norr.

Denna östra tomt ägdes därefter, se under Tomt nr 7, av olika fabriker fram till 1926. Den hade då året innan delats i två nya tomter, varvid till den södra lagts också södra delen av granntomten i väster. Denna nya södra tomt delades emellertid redan 1926 på så sätt, att den södra delen av granntomten återgick till denna.

Liksom den norra nya tomten, fick också den södra 1926 ny ägare, i detta fall Aktiebolaget Silvervarufabriken, f.d. Erlandssons Silvervarufabrik. I brandförsäkring beskrivs huset nu som en envåningsbyggnad med vindsvåning. Den var inredd till silvervarufabrik med galvaniseringsverkstad, utrustad med tolv arbetsmaskiner och fyra järnugnar. Enligt uppgift hade Rudolf Erlandssons Silvervarufabrik etablerats i byggnaden redan 1917 då bagerifabrikören Oscar Johnsson blivit ägare. En del förändringar i fasaden utfördes vid denna tid, bl.a. tillkom då de mindre fönstren i ovanvåningen.

Silversmeden John Grönroos, som varit föreståndare i fabriken, blev ny ägare och fabrikör 1932. Bostad inreddes nu i ovanvåningen. Han sålde sedermera 1970 till sonsonen Ingemar Grönroos, som tillsammans med brodern Dan Grönroos fortsatte silversmidesverksamheten.
Litt.: Friström, S.: Grönroos silversmedja. Kristianstadsbladet/Långlördag-Bladet nr 8 1993.

Medborgarcenter hjälper dig

Vi hanterar dina frågor om kommunens verksamheter och du kan besöka oss, ringa oss eller skriva. Oftast får du hjälp direkt, annars lotsar vi ditt ärende rätt.

Öppet Stänger kl. 16.30
Hjälpte informationen på sidan dig?