Lokatten

Denna tomt utgör nordvästra delen av en i äldre tid stor, troligen främst för tobaksodling nyttjad tomt, som upptog ungefär halva kvarteret.

Sedan åtminstone 1930-talet fanns invid stadsmuren en mindre byggnad, troligen en tobakslada, som revs 1960.

Åhus kommun inköpte 1961 delar av olika tomter, vilka två år senare sammanlades till en ny tomt. Ny ägare blev 1962 mejeristen Sigurd Rosenberg, som samma år fick bygglov för ett enplans boningshus med garage, ritat av ingenjören Bertil Liljenberg, Malmö.

År 1998 blev Sigurd Rosenbergs änka Anna Lisa Rosenberg ägare. År 2000 övergick fastigheten i hennes dödsbos ägo.

Denna tomt utgjorde i äldre tid en del av samma stora tomt, i vilken också granntomten i norr ingick. Åtminstone sedan omkring 1930 fanns här endast en relativt lång och smal byggnad invid stadsmuren, kanske en tobakslada.

Den nuvarande tomten bildades 1960. Samma år inköpte köpmannen Gösta Johansson denna tomt och fick bygglov för ett enplanshus med anslutande förråd och garage, ritat av AB A. Bengtssons byggnadsfirma, Bromölla. År 1976 gavs sedan bygglov för en uthusbyggnad längs norra tomtgränsen.

År 1983 förvärvades fastigheten av Erik och Kristina Karlsson.

Liksom de båda tomterna norr härom ingick denna tomt i äldre tid i en stor tomt, som dominerade kvarteret.

År 1901 eller 1902 lät extra tullvaktmästaren Nils P. Åhlund, ägare av den då större tomten, uppföra en tobakslada invid stadsmuren i väster. Det kan ha varit denna byggnad, som låg kvar vid mitten av 1940-talet.

Den ifrågavarande tomten bildades 1949 och inköptes 1960 av driftsmontören, sedermera ingenjören Allan Johansson, som samma år fick bygglov för uppförande av ett enplans boningshus med garage. Han var ännu 2000 fastighetens ägare.

Denna tomt, som bildades 1954, utgörs till större delen av mark, som ingick i en stor tomt, som i äldre tid upptog ungefär halva kvarteret, och till en mindre del av en förr separat tomt vid Norregatan.

Året innan hade elmontören Bertil Svensson, ägare sedan fem år tillbaka, fått bygglov för ett boningshus i tegel i ett och ett halvt plan, ritat av LBF (Lantbruksförbundets byggnadsförening), Kristianstad. Tomten hade dessförinnan varit obebyggd åtminstone sedan slutet av 1800-talet.

Dödsboet efter Bertil Svenssons hustru Sylvia Svensson sålde 1987 fastigheten till Nils Kullander och Ingrid Malmros. Två år senare blev Leif och Lena Mattisson ägare och fick samma år bygglov för carport och förråd. – År 1998 blev Walter Herbst och hans hustru ägare.

Vad som sedermera blev större delen av denna tomt ägdes sedan 1860-talet av dragaren Hans Persson, som var bosatt på granntomten i söder.

Här var sedan också hamnarbetaren Carl Nilsson, som blivit ny ägare 1901, bosatt. Han sålde 1954 största delen av den åtminstone sedan slutet av 1800-talet obebyggda stadsäga det då var fråga om, liksom f.ö. också en mindre del av den tomt han bebodde, till möbelbonaren Egon Svärdh, som fyra år senare fick bygglov för ett enfamiljshus, ett enplanshus från AB Svenska Trähus. År 1972 fick han sedan bygglov för uppförande av ett garage vid norra tomtgränsen.

Fastigheten köptes 1990 av Matts och Lena Rosendahl.

Tomten utgörs av delar av två äldre tomter, delar som sammanlades 1949. Den norra delen tillhörde den tomt på vilken åtminstone från 1770-talet en av bondgårdarna i byn, Åhus nr 14, var belägen.

Denna var då en fyrlängad gård; fyra längor finns också utritade på karta från 1810-talet. Den södra delen utgjordes 1770 av obebyggd mark, som tydligen hörde under grannen i väster.

Också längre fram under 1800-talet fanns byggnader till bondgården Åhus nr 14 här. Åtminstone från omkring 1860 finns åbon Nils Andreasson med familj upptagen. År 1885 friköptes fastigheten från Kronan. Samme åbo fanns här fram till 1900, då han dog, men eftersom kartor från omkring 1890 och från 1900 visar endast en länga längs gatan i öster, har bebyggelse för jordbrukets behov tydligen inte funnits här längre. – Det finns uppgifter om att efter en brand under andra hälften av 1800-talet ny bebyggelse skall ha uppförts på andra sidan Norregatan.

Av ett flertal arvingar stod sedan systrarna Britta och Johanna Nilsson 1910 som ensamma ägare av den tomt på vilken den gamla gården legat. Någon gång under 1900-talets första årtionde hade dock också längan vid gatan försvunnit; systrarna var bosatta på andra sidan Norregatan. År 1941 stod Agnes Schölin som ensam ägare av fastigheten och sålde fyra år senare den södra, här ifrågavarande halvan till ägaren av den södra delen.

Den i tomt nr 11 ingående södra delen köptes 1906 av muraren Sven Stedt, som 1913 fick tillstånd att låta en vid gatuhörnet av honom utan tillstånd uppförd tobakslada ligga kvar. Denna byggnad synes ha legat kvar vid mitten av 1940-talet.

Sedermera, 1935, blev muraren Anders Nilsson Flyckt ägare. Han blev tio år senare ägare också av delen i norr och fick 1947 bygglov för uppförande (på den två år senare genom sammanläggning bildade nya tomten) av ett flerbostadshus i tegel i två våningar och inredd vind, försett med frontespis mot norr och ritat av ingenjören Nils Persson i Kristianstad. Åtta år senare gavs bygglov för två takkupor mot söder.

Byggmästaren Flyckts dödsbo sålde 1977 fastigheten till Bertil Ewe, som året därpå fick lov för till- och ombyggnad av uthus i väster på tomten till garage och lager. År 1996 blev sonen Henrik Ewe ägare.

Större delen av denna tomt utgörs av mark, på vilken åtminstone under 1770-talet bondgården Åhus nr 21 var belägen, en sammanbyggd fyrlängad gård med västra längan utmed gatan. Också under 1810-talet fanns tydligen fyra längor.

Hur länge denna gård låg kvar här är inte känt. I alla händelser delades Åhus nr 21 en första gång tydligen under 1830-talet.

År 1851 flyttade förre mätaren Per Nilsson hit med sin familj. Det är möjligt att man bosatte sig i vad som varit bondgårdens södra länga. Stadsdragaren Hans Persson flyttade sedan hit 1863 och friköpte 1878 själva tomten, som dittills ägts av Kronan. Sedan 1866 hade han varit ägare av den söder härom belägna delen av en äldre större tomt. Båda hade härefter samma ägare.

Hamnarbetaren Carl Nilsson blev sedan näste ägare 1901. Han fick 1913 byggnadsnämndens tillstånd att ersätta befintliga träväggar med tegelväggar i den del av huset, som utgjorde uthus, den västra delen med vinkel mot norr.

Dödsboet efter Carl Nilsson sålde 1961 fastigheten till köpmannen Evert Jönsson i Kristianstad, som erhöll lov för ombyggnad sex år senare och flyttade hit 1968. Lennart och Ann-Marie Persson blev sedan ägare 1987. – År 1994 blev Christina Ekberg-Lindborg, Karl-Johan Lindborg och Nils Lindborg fastighetens ägare.

Denna tomt bildades 1959 genom sammanläggning av olika tomtdelar, främst delar, som hamnarbetaren Carl Nilsson på granntomten i väster sålt till lagerarbetaren Zerny Svärdh.

Denne fick så samma år, som den nya tomten bildades, bygglov för ett i fasadtegel klätt hus i ett och ett halvt plan från AB Svenska Trähus. År 1972 fick samme ägare bygglov för uppförande av garage och uterum längs östra tomtgränsen. – Fastigheten ägdes 2000 av Zerny och Anna Lisa Svärdh.

Tomten motsvarar drygt södra halvan av en förr större tomt vid gatan i öster. På denna större tomt fanns på 1770-talet två byggnader, uppförda i vinkel mot varandra. – Karta från 1810-talet visar inte några hus på tomten.

Den här ifrågavarande tomten köptes 1898 av byggmästaren Ola Jacobsson. Hans dödsbo, som blivit ägare 1962, sålde 1972 till lantbrukskonsulenten Folke Wandås, som samma år fick bygglov för ett Fogelforshus i ett och ett halvt plan med anslutande förråd och garage. År 2000 ägdes fastigheten av Folke och Ylva Wandås.

Denna tomt motsvarar knappt norra halvan av en förr större tomt vid gatan i öster, som på 1770-talet (men tydligen inte längre på 1810-talet) var bebyggd med två i vinkel uppförda hus.

Denna större tomt köptes 1891 av Ola Eriksson, som året därpå sålde en tomt, av vilken hälften utgör den nuvarande, till muraren Jöns Hansson. Denne fick sedan 1896 bygglov för ett från gatan indraget boningshus på sin obebyggda tomt. Det var ett av Aug. Pettersson ritat och mot gatan med frontespis försett hus i ett och ett halvt plan, med genomgående port vid norra gaveln. Tre år senare fick han lov att uppföra en veranda vid gatufasaden.

År 1929 köptes fastigheten av Ingeborg Bergfeldt, som bortsett från ett par år på 1930-talet först 1945 som f.d. bankkassörska bosatte sig här. År 1961 sålde hon från ett markområde i väster, avsett att ingå i en ny tomt här.

År 1985 kom fastigheten i Bengt Carlssons ägo. Samma år gavs bygglov för ett nytt boningshus i ett och ett halvt plan med frontespiser på det gamla husets plats, ritat av ägaren. Indraget vid norra tomtgränsen uppfördes carport och förråd. – År 1991 övergick fastigheten i Berit Carlssons ägo.

Denna kvarterets nordligaste tomt är en del av en i äldre tid stor tomt, som upptog ungefär halva kvarteret.

Från denna större tomt sålde Ola Eriksson 1892 en tomt till förre kustroddaren Sven Pettersson. Denne förefaller ha flyttat hit 1894 till ett av kartor att döma nyuppfört hus, som inte var beläget vid Norregatan utan i nordväst alldeles innanför stadsmuren. År 1898 blev hans hustru Elna Pettersson ny ägare. En Elna Pettersson fick året därpå lov bl.a. att i den större av sina två husbyggnader få inreda tydligen ytterligare en lägenhet; det kan ha varit fråga om Elna Pettersson och fastigheten ovan.

Arbetaren Johan Lind blev så 1902 ny ägare och också bosatt här från detta år. Han anhöll 1920 om tillstånd att få uppföra ett bostadshus på sin tomt vid gatan i öster, vilket inte bifölls med tanke på läget på planerad gata. Han flyttade bort samma år och sålde året därpå. – Karta från omkring 1930 visar inte längre det gamla huset.

Efter några olika ägare blev toffelmakaren Alfred Dahlberg ny ägare 1928 och fick samma år bygglov för ett av Thure Svensson ritat burspråksförsett bostadshus i ett och ett halvt plan vid gatan i öster.

Tio år senare blev hemmansägareänkan Karna Nyman ägare och efter henne 1953 kommunalarbetaren Hjalmar Eriksson, vilkens dödsbo sålde fastigheten 1992. – År 1997 blev Jan Odelstav ägare.

Tomten motsvarar en också i äldre tid separat fastighet, vilken åbon Nils Andreasson på Åhus nr 14, granntomten söder därom, friköpte från Kronan 1885.

Denna tomt motsvarar delvis norra delen av den tomt på vilken åtminstone från 1770-talet bondgården Åhus nr 14 var belägen. Se under Tomt nr 11 beträffande tiden fram till 1910, då systrarna Britta och Johanna Nilsson blev ensamma ägare av den äldre fastigheten.

År 1935 fick tobaksodlaren Johanna Nilsson, sedan bosatt på grannfastigheten i norr, bygglov för uppförande av en tobakslada på norra delen av den äldre tomten, den här ifrågavarande tomten. Ladan placerades ett stycke indragen från gatan.

Agnes Schölin, bosatt på grannfastigheten i norr, stod som ensam ägare 1941. Efter att den södra delen av den äldre fastigheten sålts 1945, övergick den här ifrågavarande tomten 1966 till Allmänna arvsfonden, som sedan året därpå sålde till stuveriarbetaren Bertil Andersson, ägare ännu 2000 (liksom av granntomten i norr).