Bagaren

Denna tomt (som tidigare hörde samman med granntomten i norr) är bebyggd med ett tegelhus, som kan ha uppförts någon gång under andra hälften av 1800-talet av tunnbindaren Ola Andersson eller hans son tunnbindaren Anton Ludvig Andersson.

Husägare sedan kanske omkring 1910 var snickaren Nils Peter Muth, som 1938 erhöll lov att sätta in ett skyltfönster. Under 1930- och 1940-talen fanns här begravningsfirma. – Tomten friköptes 1945 från Lunds stiftsnämnd.

År 1952 blev magasinsarbetaren Axel Palmqvist ägare. Hans hustru drev ”Borås-Boden ” i huset.

Boningshuset, som är en knuttimrad och troligen från början reveterad träbyggnad, uppfördes enligt uppgift 1810, kanske av sjökaptenen Peter Emanuel Wendel, som var bosatt här till sin död 1860. Under andra hälften av århundradet ägdes gården av sjökaptenen, sedermera hamnkaptenen Magnus Cederberg.

Dottern Edla Augusta var sedan bosatt här.

Från omkring 1905 och fram till 1920 var skomakaren Nils Nilsson Larsson fastighetens ägare. Han drev såväl skomakeri som skoaffär. Vedhandlaren N. P. Nordström blev så ägare och hyrde ut huset. Han fick 1933 lov för tillbyggnad i två våningar inåt gården. Arvingar sålde så 1948 till Elsa Håkansson. En ekonomilänga av okänd ålder i öster på tomten synes ha rivits kring mitten av 1900-talet.

Efter att ha haft ytterligare en ägare, såldes fastigheten 1971 till Bertil Wendelborn. – I samband med därpå följande upprustningsarbeten påträffades under boningshuset en intakt välvd källare.

Boningshuset utmed gatan är uppfört i korsvirke, kanske någon gång omkring 1800, på en tomt, som i äldre tid sträckte sig ända ned till Sjögatan.

Fram till 1839 var kofferdiskepparen Jöns Viberg bosatt här; han dog nämnda år. Kanske några år därefter blev sedermera tullöveruppsyningsmannen Carl Eric Nordenstedt ägare av gården. Åtminstone under 1880-talet, då hans änka efter bouppteckning 1870 efter maken var ägare, fanns en privatskola som hyresgäst.

Handlanden Nils Andersson köpte fastigheten 1910 och etablerade speceriaffär i husets östra del. År 1919 blev köpmannen Herman Nordström ägare och erhöll 1923 lov att inreda mjölkaffär åt gatan i den väster om boningshuset belägna magasinslängan. Här bedrevs längre fram korgmakeri.

Köpmannen Torsten Wixner, som blivit ägare 1954, var den siste, som drev speceri- och diverseaffär i huset. Bygglov gavs 1971 för ombyggnad till uteslutande bostadshus.

Tomten utgörs dels av södra delen av den förr större fastighet, som omfattade också granntomten i norr, dels av en i äldre tid separat mindre fastighet.

Den synes ha varit obebyggd åtminstone sedan omkring 1775 fram till dess att efter bygglov 1958 ett bostadshus uppfördes åt chauffören Roy Hansson efter ritningar av byggmästaren Rud. Andersson i Åhus.

Denna tomt är bebyggd med ”Håkanssonska gården”. Det knuttimrade boningshuset förefaller vara uppfört omkring 1775, enligt traditionen av virke från Spanien, och har alltsedan dess uteslutande tjänat bostadsändamål.

Det uppfördes av sjökaptenen Johannes Berg efter att hans tidigare gård eldhärjats 1774. Gården och dess föregångare ägdes under åtminstone 110 år av endast två generationer av familjen Berg och var sedan i drygt 100 år i en annan familjs ägo, från 1867 och fram till 1972. När det gäller förändringar av byggnaden, erhöll stadsmätaren Anders Håkansson 1899 lov att sätta in större fönster mot Torget. – Under huset finns en välvd källare.

Någon gång kring sekelskiftet 1900 torde den i öster på tomten belägna och med torghuset sammanbyggda gårdslängan ha uppförts.

Fröken Emma Håkansson, som dog 1970, önskade att gården skulle tillfalla Åhus köping och sedan hyras ut till någon prominent Åhusbo. Sedermera Kristianstads kommun tackade nej till gåvan och fastigheten såldes till Sven och Birgitta Emnegard, som sedan företog en omfattande upprustning.

Litt.: Rosenberg, B.: Kring Håkanssonska gården vid Torget i Åhus. Småskrifter utgivna av S:ta Annas Gille i Åhus 34. 1997. Åhus 1997.

Någon gång under sent 1700-tal eller tidigt 1800-tal kan det här belägna boningshuset i korsvirke tänkas ha blivit uppfört.

Under andra hälften av 1800-talet bodde här förre bagaren Christoffer Norlander, vars hustru var en s.k. klok gumma, som med hjälp av ”Norlanderska kuren” sökte bota engelska sjukan. År 1906 blev hamnarbetaren Nils Andersson Bergqvist fastighetens ägare och 1920 Karna Glad.

Husets mest kände ägare blev 1931 möbelsnickaren Edvard Ottosson . Han blev uppmärksammad för sina fartygsmodeller och för sina bil- och motorcykelbyggen. Han sålde huset 1966 och dog tre år senare. Den nye ägaren Göran Ohlsson lät enligt uppgift vid årtiondets slut företaga omfattande ombyggnad.

En ordinär envånings skiftesverksbyggnad var föregångare till det nuvarande tvåvåningshuset vid Torget, ”Otto Ols”. Detta senare hus uppfördes 1799 av tullkontrollören Andreas Borg och bör under 1800-talet ha varit samhällets ståtligaste profana byggnad.

Enligt traditionen skall huset vara flyttat från Karlshamn. Till en början stod det knuttimrade huset rödmålat men kläddes ganska snart, kanske omkring 1820, då kofferdikaptenen Sven Sjöbeck var ägare, med gulmålad panel. Den ursprungliga rumsindelningen är till allra största delen bevarad. Under byggnaden finns en välvd källare.

Den östra längan, som är uppförd i trä och som eventuellt innehåller delar av en tydligen på 1780-talet uppförd och senare tillbyggd skiftesverksbyggnad, innehöll förr rum och ekonomiutrymmen. Den västra längan, en ekonomibyggnad i skiftesverk, är uppförd dels 1825, dels 1866. En fjärde länga, med ekonomiutrymmen, fanns i söder åtminstone ett stycke in på 1800-talet.

Vid slutet av 1850-talet blev bagaren Nils Thuresson ägare och inredde bageri i den östra längan, en verksamhet, som år 2002 hade varit igång under ca 145 år.

Vid obekant tidpunkt tillkom den östra ingången i boningshusets torgfasad. År 1898 erhöll sonen, bagaren Otto Thuresson lov att ta upp den västra dörren och till skyltfönster förstora ett par fönster intill. Här inrymdes sedan Anders Zanders speceri- och diversehandel. Bagaren Carl August Sandvall, ägare sedan 1900, lät efter bygglov fem år senare inreda boningsrum i östra längan, vilka hyrdes av handlanden Carl Persson, som hade skeppshandel i källarvåningen. Under Sandvalls tid fanns också café, matsal, resanderum och skollokaler.

År 1920 köpte handlanden Otto Fredrik Olsson fastigheten av bagaren Jörgen Christian Jörgensen, som varit ägare sedan 1917, och återupptog den tidigare nedlagda diversehandeln invid porten. Barnen Rudolf, Ellie och Lina Olsson blev så ägare 1950. Affären fanns kvar till årsskiftet 1981/82 och hade då under många år föreståtts av Lina Olsson. Bageriet drevs vidare, sedermera med Rudolf Olsson som bagare i ca 60 år.

Litt.: Rosenberg, B.: Otto Ols gård i Åhus. Småskrifter utgivna av S:ta Annas Gille i Åhus 8. 1988. Tollarp 1988.

”von Bergenska gården”, som är en i vinkel byggd korsvirkesgård, uppfördes eventuellt vid slutet av 1700-talet.

I äldre tid innehöll den östra längan bostadsutrymmen och den södra, i väster anslutande längan ekonomiutrymmen.

År 1858 inköptes gården av packhusförvaltaren Carl von Bergen, i vars familjs ägo den sedan stannade fram till mitten av 1930-talet. Hans änka erhöll 1895 lov att insätta fönster och en dörr i boningshuset och dottern Hilda erhöll 1898 lov att i byggnadsdelen mot Sjögatan få ta bort en bakugn och i dess ställe inreda ett rum samt insätta dörr och förstora fönster i gatufasaden. Dottern erhöll vidare 1907, samma år som hon blivit ensam ägare, lov att inreda ett rum i en längst i väster anslutande lägre ekonomibyggnad i tegel av obekant ålder och samtidigt här bygga till ett rum vid gårdssidan. – Vid denna tid och ännu in på 1920-talet hade Hilda von Bergen butik i norra änden av östra längan, där hon sålde manufaktur- och vitvaror.

År 1936 köptes fastigheten av Otto F. Olsson, ägare av grannfastigheten i norr, och hans hustru. Deras barn Rudolf, Ellie och Lina Olsson blev sedan ägare 1950.

År 1981 förklarades gården för byggnadsminne och genomgick sedan en genomgripande upprustning.

Tegelhuset på denna tomt, som tidigare hörde samman med granntomten i söder, kan tänkas ha blivit uppfört av skomakaren John Persson Ljungren någon gång under sista fjärdedelen av 1800-talet.

År 1906 kom hamnarbetaren Nils Olsson hit. Efter bygglov 1911 uppfördes i tegel den med boningshuset sammanbyggda ekonomibyggnaden med bl.a. bakugn. Familjen drev sedan E. Olssons bageri och diversehandel till fram på 1930-talet. År 1923 erhölls lov att utföra vissa fönsterförändringar, eventuellt insättande av skyltfönster i gatuhuset.