Mårten Persson

Denna tidigare tomt, som helt var belägen på f.d. vallgate- och vallmark, utgjorde fram till 1883 tillsammans med granntomten i öster en större tomt.

Norra delen, tidigare tomt nr 1. År 1879 ägdes denna större tomt av änkan Johanna Lyckander och hennes son. Staden köpte då en mindre del därav för utvidgning av Ridhusgatan. Byggmästaren Olof Svensson blev sedan 1883 ägare till den nya västra tomten och året därpå uppfördes efter ritningar av stadsarkitekten Ludvig Hammar den trevåningsbyggnad i vinkel längs de båda gatorna, som finns här i dag. Huset stod inflyttningsklart 1885 och inrymde lägenheter. Åren 1885-99 var sedan stadsnotarien, senare rådmannen Wilhelm Svensson ägare. Sistnämnda år inköptes fastigheten av kammarherren Rudolf Hodder Stjernswärd och förblev sedan i släktens ägo till 1943, då den förvärvades av köpmannen Hilmer Olin. Hans änka sålde sedan 1967 till Kristianstads stad, som i sin tur 1983 sålde till HSB:s Bostadsrättsförening Mjölnaren i Kristianstad. Samma år gavs bygglov för ombyggnation. – Om eventuell bebyggelse på denna tomtdel före 1884 föreligger ej uppgifter; den kan ha varit obebyggd.

Södra delen, del av tidigare tomt nr 3. Denna del motsvarar ungefär västra hälften av tidigare tomt nr 3, vilken sträckte sig tvärs igenom kvarteret. I norr på denna del låg 1877 vid boulevarden ett detta år nybyggt, tre våningar högt boningshus i tegel. Här fanns inkörsport och en lägenhet i varje våning. Fastigheten hade året innan sålts av postiljonen Olof Persson till murarna Per Petrén och Håkan Cederholm, vilka kan tänkas ha uppfört huset. Inne på tomten låg på andra sidan en gårdsplan ytterligare två byggnader av okänt slag.

Vid slutet av året 1877 såldes fastigheten till änkan Maria Sjöquist (som två år senare köpte granntomten i öster och sedermera 1907 också granntomten i söder). Hon lät omkring 1881 i tegel uppföra ett tre våningar högt halvhus vid boulevardhusets gårdssida, vilket inrymde lägenheter. År 1911 lät hon bredda boulevardhuset och den anslutande gårdsbyggnaden mot söder genom att den här förvärvade granntomten bebyggdes. Vidare inreddes vinden som mansardvåning. År 1913 gavs bygglov för ett halvrunt trapptorn och samma år stod f.ö. också ett fyra våningar högt bostadshus i tegel färdigt vid smalgatan; se vidare under Tomt nr 12, tidigare tomt nr 2.

De tre sedan 1911 sammanlagda granntomterna köptes 1922 av skräddaremästaren Anders Lindkvist och ärvdes sedan inom familjen till 1974, då Kristianstads kommun köpte fastigheten. Sedan 1981 har den tillsammans med hörnfastigheten norr därom utgjort tomten nr 1, i HSB:s ägo.

Denna tomt utgör större delen av den tidigare tomten nr 8 och omfattar den västra del därav, som är belägen på f.d. vallgate- och vallmark, erhållen efter befästningsverkens raserande här på 1850-talet.

År 1858 köpte repslagaren Isaac Fransisko Struwe av staden denna ”valltomt” intill den tomt och det hus han redan ägde eller i varje fall bebodde på östligaste delen av den tidigare tomten nr 8. Han sålde omsider 1885 sin utökade tomt till grosshandlaren Mårten Pehrson, kvarnägare m.m. Denne fick samma år bygglov för ett tre våningar högt bostadshus på den hittills obebyggda hörntomten, ett hus, som var ritat av arkitekterna Axel och Hjalmar Kumlien i Stockholm och som stod inflyttningsklart året därpå. Byggnaden uppfördes i tegel i vinkel längs gatorna och med ett halvhus som vinkel in på gården. Det innehöll inkörsport och lägenheter samt var försett med tre trapptorn och fyra balkonger. Utförandet var påkostat: ”Atticker å taket murade med tegel och ballustrader gjutne i cement” samt dekorerade tak i entréparti och vestibul. – Huset var vid gatan i söder sammanbyggt med det här befintliga äldre huset.

Mårten Pehrson dog 1906 och fastigheten ärvdes av sonen Harald Mårtens. År 1924 köptes den av handlanden Lars Dahlberg, som tre år senare lät utföra en del förändringar. Åren 1944-85 tillhörde fastigheten först handlanden Conrad Arkell, sedan hans arvingar. Sistnämnda år köptes den av Kjell Martinsson och året därpå företogs ombyggnadsarbeten. År 1992 sålde Ingrid Martinsson fastigheten till Mårten 8 Fastigheter H/B.

(Den nuvarande tomten vid kvarterets sydöstra hörn omfattar såväl de tidigare tomterna nr 10 och nr 11 som delar av de tidigare tomterna nr 7 och nr 9, av vilka den sistnämnda redovisas under Tomt nr 12.)

Sydöstra delen, tidigare tomt nr 11. Denna äldre hörntomt var 1828 bebyggd vid själva hörnet med regementsväbeln Fagersteins boningshus i två våningar i korsvirke, vars ålder var obekant men som blivit betydligt reparerat 1825. Ett mindre uthus i trä hörde hit. På samma tomt låg 1834 vid hörnhusets norra sida vid smalgatan hovrättsvaktmästaren O. W. Roos hus, som också var ett tvåvånings boningshus i korsvirke, uppfört omkring 1804 och nu betydligt reparerat; bl.a. hade gatufasaden klätts med tegel. Till detta hus hörde ett vedskjul och ett avträdeshus. Hörnhuset, som 1845 ägdes av brevbäraren Trued Turasson, hade året innan blivit ombyggt, varvid ytterväggarna mot gatan tegelmurats.

Vid början av 1890-talet ägdes tomten och båda husen av mösskräddaren Johan Sjöström. De hade reparerats 1892 och inrymde fortfarande lägenheter; i det norra fanns också inkörsport till en liten gårdsplan. År 1904 köptes fastigheten av skräddaren Jöns Jönsson, som detta år lät reparera husen, varvid eventuellt ett par mindre gårdsbyggnader invid det norra huset tillkom. Året därpå lät han i hörnhuset sätta in två skyltfönster mot gatan i söder. En hustru Elna Carlquist blev sedan ägare 1908. Hon var handlande i ost- och jästbranschen och lät 1916 ersätta de två skyltfönstren med ett stort. Arvingar tog sedan över.

År 1932 köpte handlanden Gustaf Pettersson fastigheten och hörnhuset innehöll nu två rum för affärsrörelse och en lägenhet och det norra huset två lägenheter. Bland senare ägare återfinns byggmästaren Sven Svensson 1940-50 och Kristianstads kommun 1975-83. – På 1950-talet fanns här speceriaffär.

År 1979 revs det norra bostadshuset och 1981 gavs lov för rivning av hörnhuset. HSB i Östra Skåne Ek. för. blev ny ägare 1983 och ett nytt bostads- och affärshus i två våningar med vindsvåning uppfördes efter bygglov 1982 och efter ritningar av arkitekt Robert Lavelid, HSB:s Riksförbunds tekniska avdelning i Stockholm.

Tidigare tomt nr 10. En brandförsäkring från 1784 beskriver gelbgjutaren Behms hus här vid gatan i söder som ett envåningshus i korsvirke, innehållande en lägenhet. Det upptog drygt hälften av tomten.

År 1835 beskrivs tomt och hus i en annan brandförsäkring. Uppenbarligen hade nu den tidigare tomtens västra del förts över till granntomten i väster och kvar var endast en mindre del om 44 kvadratmeter. Huset här var nu ett tvåvåningshus i korsvirke. I bottenvåningen fanns bostad och i ovanvåningen verkstad för hattmakaren G. Palmquist. Det fanns också vedbod och avträdeshus. Om möjligen delar av det 1784 nämnda huset ingått i denna såväl smalare som kortare byggnad, är ovisst.

Längre fram ägdes gården av bl.a. förre postiljonen Joh. Petter Lindström, vaktmästaren P. J. Fröberg och badaren, senare stadsbudsförmannen J. A. Wester. År 1939 blev fabrikören Anton Säfström ny ägare. Hans dödsbo sålde tre år senare till fröken Bengta Andersson, som i sin tur 1954 sålde till Kristianstads stad.

År 1981 gavs så lov för rivning av bl.a. detta hus, vilket kan förmodas ha varit den 1835 beskrivna och vid någon tidpunkt med en tredje våning försedda byggnaden. Det inrymde fram till rivningen Invaboden. Efter bygglov året därpå lät den nye ägaren HSB i Östra Skåne Ek. för. uppföra ett nytt hus; se under Sydöstra delen, tidigare tomt nr 11.

Merparten av tidigare tomt nr 7. Ett på denna tomt, norr om tidigare tomten nr 11 beläget och ”i senare åren” uppfört hus beskrivs 1795, då det ägs av skräddaren Ingelstens änka, som en tvåvånings korsvirkesbyggnad innehållande boningsrum. Intill låg en tvåvåningsbyggnad, eventuellt i skiftesverk, som innehöll kök och ett par kamrar. I väster på tomten fanns ett halvhus i trä, en vedbod.

De två förstnämnda byggnaderna tillsammans förefaller kunna vara det boningshus i två våningar och i korsvirke, som tas upp i en brandförsäkring 1828 och som nu uppvisar en skiftesverksvägg mot gården. Fastigheten ägs nu tydligen av avskedade husaren M. Lindström och här fanns två lägenheter.

Flera decennier senare, år 1875, blev Sören Andersson ägare av fastigheten. Han sålde 1878 men återkom som ägare 1886. Tio år senare beskrevs hans hus som en tvåvåningsbyggnad i korsvirke, som innehöll två lägenheter och som blivit reparerat 1895. Dess ålder uppgavs vara obekant. År 1904 blev arvingarna nya ägare och 1905 arbetaren Anders Persson. Sonen Albert Gustaf Rösing stod som ensam ägare 1951 och sålde sedan fastigheten året därpå till Kristianstads stad. Huset revs senast 1962. – Betr. nybyggnation, se under Sydöstra delen, tidigare tomt nr 11.

(Den nuvarande tomten, som i dag tillhör HSB, omfattar från norr räknat tidigare tomt nr 2, östra delen av tidigare tomt nr 3, tidigare tomterna nr 4, nr 5 och nr 6, en mindre del av tidigare tomt nr 7, en mindre del av tidigare tomt nr 8.)

Tidigare tomt nr 2. Större delen av tidigare tomt nr 9; tomt nr 7 redovisas under Tomt nr 11.

Från tidigare tomt nr 2 vid kvarterets nordöstra hörn, vilken i ett tidigare skede hörde samman med granntomten i väster, sålde änkan Johanna Lyckander och hennes son 1879 ett mindre område att användas till Ridhusgatans breddning. Fastigheten övergick sedan 1899 som arv till lärarinnan Emilia Mathilda Liljeholm, som sedan 1911 sålde till juveleraren Lars J. Dahlberg. Efter att en relativt lång envåningsbyggnad vid smalgatan rivits, gavs 1912 bygglov för uppförande av ett fyra våningar högt, burspråksförsett bostadshus i tegel vid den nu, efter att staden samma år köpt en del av tomten, breddade smalgatan. Det hade en vinkel längs gatan i norr i tre våningar plus mansardvåning och hade ritats av A. Andersson i Malmö.

År 1919 blev handlanden Karl Whitefield ny ägare av fastigheten. Dödsboet efter hans änka sålde sedermera till Kristianstads stad 1964. Rivningslov gavs så 1981, varefter ett bostadshus i tre våningar med vindsvåning uppfördes efter bygglov 1982. Det var ritat av HSB:s Riksförbunds tekniska avdelning i Stockholm.

Östra delen av tidigare tomt nr 3. Denna tidigare separata tomt sålde snickaren Gustaf Andersson 1879 till änkan Maria Sjöqvist, som två år tidigare köpt den då separata västra tomten. Liksom på granntomten i norr, låg här ett äldre envåningshus vid gatan, vilket revs i samband med att staden 1912 här förvärvade ett område för smalgatans breddning och bygglov samma år gavs för uppförande av ett fyra våningar högt bostadshus i tegel vid gatan, med samma utförande som huset på granntomten i norr och sammanhängande med detta. Också anslutande, fyra våningar höga gårdsbyggnader i tegel uppfördes vid detta tillfälle.

Skräddarmästaren Anders Lindkvist köpte 1922 hela fastigheten, som sedan stannade inom familjen till 1974, då Kristianstads kommun blev ny ägare. Rivningslov gavs 1981 för bl.a. ifrågavarande byggnad med gårdshus vid f.d. smalgatan och ett nytt hus uppfördes vid gatan; se under Tidigare tomt nr 2.

Tidigare tomt nr 4. År 1835 låg på denna tomt vid smalgatan traktören P. Strömbergs hus, nybyggt detta år. Det var ett två våningar högt, med frontespis försett rappat korsvirkeshus, som inrymde inkörsport och ett par lägenheter. I norr inne på gården låg ett mindre hus med samma byggår, i korsvirke och inrymmande brygghus och boningsrum. Ett packhus, vedbodar m.m. fanns också på tomten.

År 1880, då förre fanjunkaren Anders Fredrik Beckman Lycell var ägare, redovisas i en brandförsäkring utöver de två 1835 uppförda husen, också ett halvhus i två våningar inne på tomten i söder, uppfört omkring 1878 och inrymmande några kamrar och ekonomiutrymmen samt en byggnad väster därom mitt på den nu till boulevarden nående tomten, som var uppförd omkring 1820, tydligen i korsvirke, och som inrymde portgenomkörsel till tomtens obebyggda västra del och boningsrum. Detta hus hade tidigare legat vid den nu försvunna Vallgatan. Alla husen utom halvhuset hade blivit betydligt reparerade på 1850- och 1870-talen.

Efter Lycells arvingar blev handlanden N. Å. Nilsson i Åraslöv ny ägare 1893. Hans arvingar ägde sedan fastigheten fram till 1931, då styckjunkaren Carl Edvard Pålsson köpte den. Denna tomt lades tydligen 1932 samman med de två tomterna söder därom till en tomt. År 1953 blev byggmästaren Anders Skoogh ägare.

Rivningslov gavs sedan 1963 för bebyggelsen på östra delen av tidigare tomt nr 4; den västra delen ut mot boulevarden var fortfarande obebyggd sedan vallens rasering. Kristianstads stad blev ägare 1965 och HSB:s Bostadsrättsförening Mårten Persson i Kristianstad 1983. Efter bygglov 1982 uppfördes efter ritningar av HSB:s Riksförbund, Tekniska avdelningen, Stockholm, ett fyra våningar högt bostadshus vid boulevarden på såväl tidigare tomt nr 4 som granntomterna i söder. Vid gatan i öster uppfördes efter bygglov samma år bostadshus i tre våningar med vindsvåning. Beträffande arkitekt i båda fallen, se under Tidigare tomt nr 2.

Tidigare tomt nr 5. På denna tomt lät exekutionsfogden Hans Ramelius 1864 vid boulevarden på mark, som blivit tillgänglig efter vallens rasering, uppföra ett tvåvåningshus i tegel åt gatan och korsvirke åt gården. I källaren fanns ett rum med kök, i bottenvåningen inkörsport och boningsrum samt i ovanvåningen en lägenhet. År 1889, då arvingar ägde fastigheten, omnämns vid smalgatan ett tvåvåningshus i korsvirke med en vinkel inåt gården, innehållande lägenheter, och inne på tomten ett halvhus i korsvirke, en våning högt, som innehöll bl.a. vedbodar. Vardera av dessa båda hus uppgavs vara ”obekant gammalt”.

Fastigheten ägdes av olika arvingar fram till 1928, då den inköptes av styckjunkaren Carl Edvard Pålsson (som året innan blivit ägare av granntomten i söder och som några år senare blev ägare också av granntomten i norr). Fr.o.m. 1932 synes denna tomt och de båda granntomterna i norr och söder ha utgjort en tomt och efter bygglov 1934 undergick byggnaden förändring. I smalgatehuset fanns omkring 1940 Nilssons Damskrädderi och i boulevardhuset en kontorslägenhet. – Beträffande byggnaderna och ägare, se vidare under Tidigare tomt nr 6.

Tidigare tomt nr 6. År 1828 ägde fånggevaldigern O. Berggren denna tomt, som vid smalgatan var bebyggd med ett korsvirkeshus i två våningar. Det angavs då vara omkring 70 år gammalt och var i så fall uppfört omkring 1758. Byggnadsarbeten hade utförts 1820 och huset inrymde lägenheter. I väster fanns en trälänga med bl.a. kök.

På 1860-talet ägdes fastigheten av husägaren Sören Andersson. Bebyggelsen utgjordes av smalgatehuset, som blivit betydligt reparerat 1866, och ett halvhus i korsvirke i en våning inne på tomten, som var uppfört omkring 1856 och som blivit tillbyggt 1866. Här fanns stall, vedbodar och avträde. Näste ägare var åkaren Nils Niklasson, som lät riva gårdshuset och 1875 uppföra ett nytt långt halvhus i korsvirke i två våningar längs norra tomtgränsen, innehållande bl.a. stall och vagnsport. Nils Niklasson lät också 1876 vid boulevarden på den hittills obebyggda f.d. vallmarken uppföra ett boningshus i tegel i två våningar. Här fanns också inkörsport från gatan. År 1881 köpte sedan åkaren Mattis Mattisson fastigheten och eventuellt 1885 tillkom en vinkelbyggnad vid boulevardhusets gårdssida.

Styckjunkaren Carl Edvard Pålsson blev så ny ägare 1927 och lät fyra år senare brandförsäkra gården, varvid det framgår att de båda gatuhusen innehöll lägenheter medan gårdsbyggnaden inrymde bl.a. en plåtslagareverkstad och ett bilgarage. År 1934 fick han bygglov för förändringar i såväl boulevardhuset här som i grannhuset norr därom; båda tomterna var sedan 1928 i hans ägo och var tydligen tillsammans med också den norr därom belägna tomten, tidigare tomt nr 4, som han köpt 1931, sedan 1932 sammanlagda till en tomt. De två tidigare separata byggnaderna från 1864 och 1876 byggdes efter ritningar av Nils Persson om till ett hus, varvid bl.a. bådas inkörsportar försvann.

Styckjunkaren Pålssons änka sålde 1953 hela fastigheten, alla de tre tidigare tomterna, till byggmästaren Anders Skoogh. År 1963 gavs rivningslov beträffande bebyggelsen i öster vid f.d. smalgatan och 1968 för huset vid boulevarden. Kristianstads stad hade 1965 blivit ägare av tomten och sålde den sedan 1983 till HSB:s Bostadsrättsförening Mårten Persson i Kristianstad. Den avrivna tomten bebyggdes efter bygglov 1982; se under Tidigare tomt nr 4.

Mindre delen av tidigare tomt nr 8. Denna tomtdel var 1828 vid hörnet av Vallgatan och gatan i söder bebyggd med ett tvåvåningshus med frontespis. Det hade blivit betydligt reparerat nämnda år. Byggnadsåret förefaller ha varit någon gång omkring 1790. Det var byggt i rappat korsvirke med undantag för ett parti i tegel mot gården. Huset inrymde inkörsport, lägenheter och kopparslagareverkstad; det ägdes av kopparslagaren Sv. P. Möller. En stallänga av trä fanns också.

Skräddarmästaren Carl Peter Åhlund ägde sedan gården vid mitten av 1800-talet. Den tidigare verkstaden förefaller nu vara omändrad till boningsrum.

År 1858 köpte repslagaren Isaac Fransisko Struwe av staden ett område valltomt omedelbart väster om nämnda hus efter att vallen här raserats. Kanske redan nu, i varje fall fem år senare, var han ägare också av den gamla tomten med tvåvåningshuset liksom tio år senare, 1873, då huset reparerats och byggts på; en vinkel fanns nu vid nordöstra sidan.

Grosshandlaren Mårten Pehrson blev 1885 ägare av tidigare tomt nr 8, inklusive det ovan nämnda huset från slutet av 1700-talet. Såsom framgår under Tomt nr 8, lät han efter bygglov 1885 uppföra ett stort bostadshus på den dittills obebyggda valltomten, vilket anslöt till det gamla huset. Detta senare undergick först förändring efter bygglov 1904, varvid två skyltfönster tillkom, och sedan bl.a. 1928 under guldsmeden Lars Dahlbergs tid som ägare. Utöver lägenheter, fanns tre rum för affärsrörelse. – Betr. senare ägare, se under Tomt nr 8, varvid dock alltså är att märka, att den del av fastigheten på vilken det äldre huset låg, i dag ingår i tomt nr 12.

För det äldre huset gavs rivningslov 1981. Året därpå gavs sedan bygglov för det bostadshus i tre våningar med vindsvåning, som finns här i dag. Betr. arkitekt, se under Tidigare tomt nr 2.

Större delen av tidigare tomt nr 9. Här vid ”Westra Tvärgatan” var f.d. hovslagaren Magnus Lund bosatt 1831. Hans hus var ett två våningar högt korsvirkeshus, som var byggt omkring 1752 och som reparerats 1828. Det innehöll lägenheter. På tomten fanns vidare en korsvirkeslänga i norr och en stallbyggnad i trä i öster.

Kopparslagaren A. M. Möllerström ägde sedan gården strax efter mitten av 1850-talet. Då hade 1856 en smal byggnadsdel uppförts som förlängning mot öster av det äldre huset, också denna i korsvirke och i två våningar, av vilka den undre innehöll inkörsport och den övre boningsrum. Samma år hade också uppförts en i vinkel böjd halvlänga i korsvirke i en våning på tomtens nordöstra del. Här inrymdes bl.a. stall, kolbod och vedbodar. Längst i norr fanns ytterligare en byggnad av okänt slag.

På 1880-talet blev repslagareänkan Anette Struwe ägare av fastigheten. Arvingar och släktingar var sedan ägare under lång tid, under vilken det 1898 omtalas, att det fanns en verkstadslokal i den norra gårdsbyggnaden. År 1934 köpte sedan fabrikören Anton Säfström fastigheten för att året därpå sälja vidare till fröken Emma Svensson. År 1935 uppges att det i gatuhusets ovanvåning fanns en inbyggd svalgång. Nu redovisas vidare byggnaden i norr på tomten som ett envånings korsvirkeshus av okänd ålder, innehållande en mindre verkstad och stall. I den vinkelböjda längan fanns också en mindre verkstad samt därtill andra ekonomiutrymmen.

År 1960 köpte Kristianstads stad fastigheten och 1965 gavs lov för rivning av de båda gårdsbyggnaderna. För gatuhuset gavs sedan rivningslov 1981. – Betr. nybyggnation, se ovan under Mindre delen av tidigare tomt nr 8.