Erik Dahlberg

Denna tomt utgör kvarterets östra hälft. Året före den stora brand, som 1847 härjade i stadens sydvästra del, lät kopparslagaremästaren Anders Werlin, som ägde större delen av tomten, brandförsäkra sina byggnader.

Vid storgatan låg i norr en tvåvånings korsvirkesbyggnad, uppförd 1806 och inrymmande handelsbod och lägenheter, söder därom en tvåvåningsbyggnad, uppförd 1839 i tegel åt gatan och i korsvirke i övrigt, inrymmande lägenheter, och vidare mot söder en tvåvåningsbyggnad i tegel och korsvirke som den föregående, uppförd 1843 och innehållande packhus och boningsrum. I söder fanns också en tvåvånings- och en trevåningsbyggnad i korsvirke, uppförda omkring 1826 respektive 1845 och innehållande boningsrum, verkstad, stall och andra ekonomiutrymmen.

Det uppges att ett ”stenhus” kunde räddas vid branden fastän det blev svårt skadat. Det bör då ha varit de ovan nämnda byggnaderna, som var uppförda i tegel mot storgatan. Anders Werlin var fortfarande ägare när fastigheten brandförsäkradesnästa gång 1875. Hans tomt hade nu utökats till den nutida storleken och var bebyggd längs alla fyra sidorna. Hörnhuset i nordöst, byggt i vinkel längs torget och storgatan, uppges vara till största delen nybyggt och i övrigt betydligt reparerat 1849 och vidare vara till största delen uppfört av tegel i yttermurarna. Det inrymde inkörsport och lägenheter. Om de nytillkomna byggnaderna längs torget i norr och gatan i söder samt vid västra tomtgränsen, den senare tydligen ett halvhus, ges upplysningar först 1889, då grosshandlaren Otto Werlin samma år blivit ägare. Byggnaden i söder anges vara ett tvåvåningshus, med tre våningar inåt gården (vilket gäller också för en del av storgatehuset), byggt i tegel omkring 1857 och inrymmande lägenheter samt inkörsport, vagnsport och stall. Byggnaden vid torget, som i vinkel sträckte sig söderut längs tomtgränsen, var i tre våningar med tegel som byggnadsmaterial. Den var likaså uppförd omkring 1857 och innehöll främst lägenheter, butiker och magasin.

År 1901 blev byggmästaren Sven Svensson ny ägare av fastigheten och samma år gavs bygglov för inredande av butik i nordöst, med ingång på hörnet. Under de närmast följande åren, t.o.m. 1907, gavs lov för ytterligare skyltfönster, vid torget och längs gatorna i öster och söder. Efter bygglov 1911 förefaller butikslokaler kunna ha tillkommit också i andra våningen i trevåningshuset mot torget.

År 1919 köpte byggmästarna Ola Persson och Anton Persson fastigheten och en beskrivning året därpå upplyser om, att byggnaderna längs storgatan och vid hörnen tydligen samma år försetts med mansardvåning och att gårdslängan 1919-20 byggts till och nu inrymde biograf (tydligen Reginabiografen). År 1934 byggdes sedan innergården över i en vånings höjd och kom att inrymma kylrum och lagerlokaler. Därunder fanns källare med lagerlokaler. Vid torget fanns i tvåvåningshuset charkuteributik och speceributik, vid storgatan bl.a. husgerådsaffär. Det var fråga om Kooperativas butikslokaler. År 1940 gavs lov för ombyggnad av biografentrén och namnet Röda kvarn förekommer nu.

År 1958 gavs bygglov för ombyggnad av butikslokalerna i nordöst och ritningarna visar snabbköp, Konsum, vid själva hörnet och cafeteria söder därom. För ombyggnad av Konsum-lokalen till Apoteket Kronan gavs så lov 1966. Apoteksepoken varade sedan till 1983.

Byggnads AB Bröderna Persson blev ägare 1991. Fem år senare flyttade Apoteket Svanen hit efter att den tidigare biograflokalen byggts om.

Denna tomt, som utgör kvarterets sydvästra del, var omkring 1805 huvudsakligen bebyggd med en länsbokhållaren Jöns Lundgård tillhörig gård.

Vid gatan i väster låg ett två våningar högt boningshus i putsat korsvirke, uppfört i senare åren. Huset inrymde också ”Köpmans bod med dess inredning af disk och hyllor”. Vidare fanns i norr på tomten två korsvirkeshus, i en respektive två våningars höjd, innehållande trapphus respektive främst ekonomiutrymmen. I söder fanns ett två våningar högt korsvirkeshus med bl.a. stall och ett par oinredda rum.

Efter den stora brand, som 1847 drabbade stadens sydvästra del, lät bagaremästaren J. Molin uppföra nya byggnader. År 1848 godkändes ritningar för det då pågående bygget, vilket synes ha stått färdigt omkring 1852. Tjugo år senare, då färgerifabrikören A. Textorius ägde gården, beskrevs den på följande sätt: en tvåvåningsbyggnad i tegel vid storgatan med lägenheter och en handelsbutik, en tvåvåningsbyggnad i tegel vid gatan i söder med inkörsport, boningsrum och bageri, ett trevånings halvhus i tegel vid östra tomtgränsen med en lägenhet, verkstad, stall och andra ekonomiutrymmen samt ett trevånings halvhus i tegel i norr med boningsrum och packhus. Alla dessa byggnader hade blivit betydligt reparerade 1871.

År 1887 fanns i storgatehuset förutom lägenhet och handelsbutik också postkontor och i de övriga byggnaderna hade efterhand allt fler bostäder inretts. Något bageri är inte omnämnt fastän gården nu åter ägdes av en bagare, Nils Östermark. Fyra år senare blev de tre förstnämnda byggnaderna betydligt reparerade och den fjärde ersatt med ett nybygge. År 1896 gavs bygglov för inredande av bageri i gårdslängan i öster och ett par år in på 1900-talet hade antalet butiker utökats.

Apotekaren Carl Arhén inköpte sedan gården 1904 och lät inreda apoteksexpeditionslokal i storgatehuset. Apoteket Kronan, som tidigare varit inrymt på hörnet tvärs över storgatan, fanns sedan här i många år fram till 1966. I gatuhuset i söder inreddes tillhörande laboratorium och förråd. Den östra längan inrymde förutom bageri (som ej nämns längre 1920) också en vattenfabrik. År 1905 byggdes också källare under innergården för ångpanna m.m.

Änkan Bertha Arhén blev så ägare 1936. Sex år senare gavs bygglov för förändring av apotekslokalerna i såväl bottenvåningen som ovanvåningen i den södra längans östra del och i anslutande del av ovanvåningen i den östra längan. År 1943 ärvdes fastigheten av Inez Gårdmark. År 2001 var tre personer Gårdmark fastighetens ägare.

Denna del var 1805 bebyggd i norr till ungefär västra hälften av handelsmannen Jonas Lindquists.

Västra delen. Vid gårdssidan svalgångsförsedda, tvåvånings boningshus i korsvirke vid torget och i söder med större delen av ett bagaren Johan Christian Ahlgren tillhörigt korsvirkeshus vid gatan i väster.

Efter en stor eldsvåda 1847 i stadens sydvästra del bebyggdes den här aktuella tomtdelen omkring 1849, tydligen av handlanden C. Bergman, med ett åt gatan två våningar och åt gården tre våningar högt hus i tegel i vinkel längs torget och storgatan och ett med detta sammanbyggt halvhus i tre våningar och likaså i tegel inne på tomten i söder. Båda husen reparerades sedermera 1869, då fastigheten ägdes av handlanden Frans Julius Billing, och kom nu att inrymma lägenheter och två större handelsbutiker resp. magasin och stall m.m. – Handlanden Billing blev f.ö. 1878 ägare också av grannfastigheten i öster, varefter de båda fastigheterna haft samma ägare.

År 1890 flyttade Littorins bokhandel till en av butikerna i gården. Året därpå lät handlanden Billing vid gatuhusets gårdssidas andra våning utföra en tillbyggnad, som inrymde badrum och klosett. Samma år förstorades befintliga skyltfönster och nya tillkom. Gårdsbyggnaden inrymde nu tre större magasin.

Gården kom 1906 i bokhandlaren Malte Hellströms ägo och blev betydligt reparerad och förändrad året därpå, bl.a. genom tillkomsten av en mansardvåning och ett runt hörntorn vad gäller huvudbyggnaden. Skyltfönstren förstorades och blev färre till antalet. Bland senare ägare kan nämnas bokhandlarna Emil Bruzelius och Alfred Krook, som köpte gården 1919. – Bokhandel drevs under namnet Littorins bokhandel med olika innehavare under många år fram till 1979.

Arvingar efter bokhandlarna Bruzelius och Krook sålde 1972 fastigheten till direktören Lennart Dahlqvist och efter bygglov fem år senare förefaller vindsvåningen ha inretts till kontor. År 1978 erhölls lov för ombyggnad, också för grannfastigheten i öster. Skyltfönster förminskades och bottenvåningen omändrades för LB Resebyrå. Ritningarna visar kontor, butik och damfrisering i ovanvåningen.

År 1988 lades fastigheten samman med grannfastigheten i öster och 1990 och 1995 gavs lov för ombyggnad av kontorslokaler inom båda tidigare fastighetsdelarna. År 1997 blev Dahlqvist Fastighetsförv. i Kristianstad ägare.

Litt.: Andersson, Th. o. Lindbom, G.: Till nytta och nöje. Kristianstad 1980.

Östra delen. Denna del var 1805 bebyggd med ungefär östra hälften av handelsmannen Jonas Lindquists tvåvånings boningshus i korsvirke vid torget samt med ett tillhörande tvåvånings rappat korsvirkeshus med boningsrum och packrum inne på tomten, med en därtill anslutande packhusbyggnad i en våning i skiftesverk.

Tomtens ägare vid tiden för den stora brand, som 1847 härjade i stadens sydvästra del, var överstelöjtnanten John Reinhold af Klercker. Hans gård blev förstörd och 1850 lät han uppföra en ny. Den bestod av ett trevåningshus i tegel vid torget, som inrymde främst inkörsport och boningsrum, en liten gårdsbyggnad i öster i tre våningar i tegel, som inrymde vagnsport och i de övre våningarna kök, samt en gårdslänga i söder i tre våningar i tegel, som inrymde främst stall och boningsrum.

Gården, som blivit betydligt reparerad 1876, inköptes 1878 av handlanden Frans Julius Billing i granngården i väster. Han lät företaga nya reparationer året därpå, varvid ytterligare några boningsrum tillkom. – Fr.o.m. handlanden Billings förvärv har denna fastighet och grannfastigheten i väster haft samma ägare.

År 1907 skedde nya förändringar efter att bokhandlaren Malte Hellström året innan blivit ägare. I gården blev det nu utöver lägenheter också två butiker och två tryckerilokaler. Bland senare ägare återfinns bokhandlarna Emil Bruzelius och Alfred Krook, vilka köpte fastigheten 1919.

Arvingar efter nyssnämnda bokhandlare sålde 1972 fastigheten till direktören Lennart Dahlqvist. År 1978 gavs bygglov för omändring av tidigare stora skyltfönster.

År 1988 lades fastigheten samman med grannfastigheten i väster och 1990 och 1995 gavs lov för ombyggnad av kontorslokaler inom båda tidigare fastighetsdelarna. År 1997 blev Dahlqvist Fastighetsförv. i Kristianstad ägare.