Detta är en bild från kvarteret David Nyborg.

Kvarteret är de nordostligaste inom den äldre stadskärnan.

Det utgjorde förr tillsammans med det nuvarande kvarteret söder därom ett enda långsträckt kvarter. Då Brunnsgatan lades ut omkring 1870, skedde delningen i två kvarter. Kvartersmarken hade då utökats mot öster efter att stadsvallen här raserats under 1850-talets andra hälft. Kvarteret begränsas av Norra Kaserngatan i norr, Brunnsgatan i söder, J.H. Dahlsgatan (tidigare Kongsgatan, Östra Smalgatan) i väster och Östra Boulevarden (tidigare Östra Boulevardgatan) i öster - Kvartersnamnet åsyftar byggmästaren David Nyborg, som var verksam bl.a. vid Heliga Trefaldighetskyrkans uppförande under tidigt 1600-tal.

I dag omfattar kvarteret fyra tomter med numren 8, 14, 15 och 16, bebyggda helt övervägande med sena 1900-talshus. Ännu omkring 1975 fanns ett tiotal (då delvis avrivna) tomter av högst varierande storlekar.

Tomter i kvarteret David Nyborg

Tomt 8

Denna tomt var obebyggd på 1780-talet och tydligen åtminstone ännu omkring 1810.

År 1844 var regementsbokhållaren Ludvig Littorin ägare. Året innan hade vid gatan i väster uppförts en korsvirkesbyggnad i två våningar med flyglar i norr och söder in på tomten. Här fanns inkörsport, vagnsportar, packhus och brygghus i bottenvåningen, spannmålsutrymmen i ovanvåningen. Längs gatan i öster fanns ett korsvirkeshus i två våningar utan åldersuppgift med bl.a. vagnsportar. – Dessa byggnader kan förmodas ha haft anknytning till nämnde ägares vid samma tid uppförda bostadshus i kvarteret mittemot i väster.
Ludvig Littorin sålde så fastigheten till N. Johnsson, C. K. Schenholm m.fl., vilka 1876 överlät den på Christianstads Missionsförening, sedermera Kristianstads Evang. Luth. Missionsförening och Evangeliska Fosterlands Stiftelsen. Året innan hade vid boulevarden i öster uppförts en samlingslokal i tegel i två våningars höjd. Den inrymde främst en större sal i båda våningarnas höjd med läktare i norr, väster och söder. Vidare fanns inkörsport, förstugor och ett par boningsrum. Byggnaden var försedd med sju större fönster i valvbågar.

Den äldre byggnaden längs gatan i väster fanns kvar. De båda vinklarna in på gården var dels nybyggda, dels ombyggda 1875. I byggnaden fanns som tidigare vagnsportar och packhus men nu också en lägenhet.

År 1919 beskrivs den äldre byggnaden innehålla portgång, ett par lägenheter och packhus samt samlingsbyggnaden två lässalar, den ena läktarförsedd. Året därpå utfördes omändringsarbeten i missionshuset. Den stora salen förminskades och fick ett podium i söder och läktare i norr, väster och öster. Ett entréparti tillkom i norr vid gatan, ledande till en mindre sal, en pastorstjänstebostad i ovanvåningen och ett par rum på vinden. Vidare tillkom entrépartier vid gårdssidan i norr och söder.

År 1939 uppfördes en ny byggnad vid gatan i väster med indragen placering i överensstämmelse med ny gatulinje för en bredare gata. Det var ett bostadshus i tre våningar, ritat av arkitekten Otto Ohlsson.
Fastighetsbolaget Åstrahus blev så ägare av fastigheten 1981 och den tidigare EFS-kyrkan revs två år senare. Gerdéns Byggnadsaktiebolag blev så ägare 1986 och fick tre år därefter bygglov för bostadshus längs större delen av gatan och i vinkel in på tomten. Det var ritat av ARKET, Gunnarsson & Spangenberg, arkitekter SAR och uppfördes i dels fyra, dels tre våningars höjd åt gatan och i två våningars höjd åt söder; mot gården byggdes dock i fyra resp. tre våningars höjd. En mindre gårdsbyggnad uppfördes vid norra tomtgränsen.

År 1995 gavs bygglov för förändringar av lägenheter i huset vid gatan i väster.
Litt.: Rosenberg, B.: Historiska glimtar från EFS-kyrkan. Kristianstadsbladet 8/3 1984.

Östra Boulevarden 8, ev. omkr. 1980

David Nyborg 8. Östra Boulevarden 8, ev. omkr. 1980 (RM)

J H Dahlsgatan 7A och 7B, senast 1930-tal

David Nyborg 8. J H Dahlsgatan 7A och 7B, senast 1930-tal. (RM)

Tomt 14

Österbergska gården. Denna tomt i kvarterets mitt var vid 1780-talets början bebyggd på sin norra del utmed gatan i väster med två korsvirkeshus, vilka förmodats härröra från 1600-talet.

Tydligen åtminstone sedan 1790-talet ägdes en del av vad som motsvarar den nutida tomten av muraregesällen Lars Österberg, som sedan omkring 1820 köpte ytterligare delar, bland annat den med de ovannämnda husen, och omkring 1830 ytterligare några delar. – Det i dag bevarade bostadshuset, beläget vid den forna Vallgatan, har förmodats vara uppfört i etapper, först i norr, kanske omkring 1800 och sedan i söder, tidigast under 1830-talet.

Murmästaren Lars Österberg dog 1837. Sonen Pehr, likaså murmästare, blev ny ägare och köpte enligt uppgift på 1850-talet den anslutande valltomt, som tillkommit efter att stadsvallen här raserats. Byggmästaren Pehr Österberg dog 1894. Dottern Hilda Österberg blev ny ägare och ärvdes två år senare av sina kusiner, August Herman Österberg med flera.

De nya ägarna lät 1896 brandförsäkra gården. Vid gatan i väster låg ett obekant gammalt envånings korsvirkeshus, två våningar högt åt gården, som var försett med tre flyglar vid östra sidan och en fjärde i söder. Delen vid gatan innehöll lägenheter, flyglarna trappuppgångar, vedbodar och vagnsportar. I öster nådde tre av flyglarna fram till den inne på tomten liggande huvudbyggnaden, ett i dels tegel, dels korsvirke uppfört tvåvåningshus med två frontespiser och sju vindskappor, som inrymde inkörsport, lägenheter och brygghus. Detta hus uppgavs vara omkring 56 år gammalt och skulle i så fall ha uppförts omkring 1840; kanske åsyftas tillbyggnaden i söder. I norr anslöt ett tydligen omkring 1860 uppfört bostadshus i korsvirke, dels två våningar högt i väster, dels en våning högt ute vid boulevarden. I söder anslöt ett likaså tydligen omkring 1860 uppfört bostadshus i en våning i korsvirke, försett med en vinkel i korsvirke norrut längs boulevarden, av samma ålder och inredd till vagnsportar. Dessa byggnader omslöt en större gårdsplan medan byggnaderna i väster omslöt två mindre gårdsplaner.

August Herman Österberg stod så 1929 som ensam ägare. Tio år senare ärvde fröken Emelie Sofia Österberg fastigheten.

Österbergska gården, förening u.p.a. blev ny ägare 1947 med syfte att bevara såväl huvudbyggnaden som 1600-talslängan vid gatan i väster. Man avsåg att iståndsätta den förra till bostadshus och att riva olika tillbyggnader, varmed avsågs södra delen av bebyggelsen i väster och byggnaderna öster om huvudbyggnaden. Inte bara dessa tillbyggnader, som låg kvar ännu 1951, kom att rivas utan också 1600-tals-huset, det senare 1958.

Aktiebolaget Kristianstadsbyggen köpte fastigheten 1961 och sex år senare förklarades gården som byggnadsminne.

Litteratur: Andersson, Th.: Österbergska gården. Föreningen Gamla Christianstad. Årsskrift nr 3. 1950. Kristianstad 1950.

Östra Boulevarden 10A och 10B

David Nyborg 14. Östra Boulevarden 10A och 10B. (RM)

F.d. gatufasad mot öster, Östra Boulevarden 10A och 10B, senast omkr. 1960.

David Nyborg 14. F.d. gatufasad mot öster, Östra Boulevarden 10A och 10B, senast omkr. 1960. (RM)

J H Dahlsgatan.

David Nyborg 14. J H Dahlsgatan. (RM)

Tomt 15

Tidigare tomt nr 1. Denna hörntomt i nordväst var en helt liten tomt på omkring 50 kvadratmeter. År 1829 synes den ha ägts av L. Åkerman, som då brandförsäkrade ett nybyggt boningshus i två våningar, uppfört i korsvirke och upptagande hela tomtytan.

Omkring 45 år senare ägdes fastigheten av fortifikationstimmermannen Anders Nilsson Liljeqvist; huset var det samma som tidigare.

Familjen Liljeqvist sålde 1929 till järnsvarvaren Birger E. Johansson, som sedan i sin tur sålde 1958 till Kristianstads stad, varefter huset synes ha rivits året därpå.

År 1977 lades denna tomt samman med de likaså av staden förvärvade granntomterna till tomt nr 15, som sedan köptes 1989 av AB Kristianstadsbyggen. Året innan hade bygglov givits för nybyggnation av flerbostadshus på denna nya tomt, ritat av ARKET, arkitekter SAR Gunnarsson & Spangenberg-Swahn & Urfors i Halmstad. Längs gatorna i väster, norr och öster uppfördes olika byggnadsdelar, i tre våningars höjd med inredd vind mot gatorna men i fyra våningars höjd mot gården. På gårdsplanen placerades en friliggande ekonomibyggnad. Under gårdsplanen liksom i större delen av källaren byggdes garage.

Tidigare tomt nr 2. Denna tomt, som liksom granntomten i väster var en helt liten tomt, ägdes 1830 tydligen av styckjunkaren Schmidt. På tomten låg ett boningshus i rappat korsvirke, som synes ha upptagit hela tomtytan. Det var ett tvåvåningshus, som dock förefaller ha varit endast en våning högt vid gårdssidan. Någon åldersuppgift föreligger inte.

På 1850-talet förvärvades fastigheten eventuellt av förre artilleristen, sedan skomakaren Johan Klint, bosatt på granntomten i öster och söder.

F.d. skolläraren Jesper Hansson Daurell blev så ägare och flyttade hit 1873. Han sålde 1918 till överkonduktören Johan Håkansson, ägare av granntomten i öster och söder, vilken året därpå erhöll bygglov för omändring av fasaden mot gatan, främst innebärande att en dörr ersattes av ett fönster. Hans änka sålde sedan 1926 till lantbrukaren Ola Andersson.

Efter ytterligare någon ägare blev Fastighetsföreningen David Nyborg u.p.a. ny ägare 1949 och sedan Kristianstads stad 1959. Huset förefaller ha rivits detta senare år eller året därpå. Betr. sammanläggning av tomter och nybyggnation, se ovan under Tidigare tomt nr 1.

Tidigare tomt nr 3. Denna tomt sträckte sig från gatan i väster, söder om granntomterna i norr och till gatan i öster; på större delen av kvartersbredden nådde den också fram till gatan i norr.

Ägare var 1853, sedan åtminstone 20 år tillbaka, förre artilleristen Johan Klint. Han hade detta år vid gatan i väster låtit uppföra ett nytt boningshus i korsvirke i två våningar efter att två sedan Kristianstads stad 1959. Huset förefaller ha rivits detta senare år eller året därpå. Betr. sammanläggning av tomter och nybyggnation, se ovan under Tidigare tomt nr 1.

Tidigare tomt nr 3. Denna tomt sträckte sig från gatan i väster, söder om granntomterna i norr och till gatan i öster; på större delen av kvartersbredden nådde den också fram till gatan i norr.

Ägare var 1853, sedan åtminstone 20 år tillbaka, förre artilleristen Johan Klint. Han hade detta år vid gatan i väster låtit uppföra ett nytt boningshus i korsvirke i två våningar efter att två äldre korsvirkesbyggnader här rivits. Uppenbarligen strax öster härom låg ännu ett korsvirkeshus i två våningar, uppfört omkring 1841 och innehållande inkörsport och boningsrum. Det fanns ytterligare ett boningshus i korsvirke, dock med ovisst läge. År 1862 uppfördes så ett envånings halvhus invid gatuhuset i väster, ett korsvirkeshus, som innehöll bl.a. packhus och vedbodar.

Arvingar efter Johan Klints änka sålde 1876 fastigheten till sjökaptenen Nils Eriksson, som i sin tur två år senare sålde till Per Larsson i Eneboda. Denne fick 1888 bygglov för ett hus vid hörnet av gatorna i norr och öster, på tomtmark, som erhållits efter stadsvallens rasering under andra hälften av 1850-talet. Det var ett trevånings bostadshus i tegel med två korta vinklar mot väster, anpassat i stilen till ett befintligt trevåningshus på granntomten i söder. I källaren fanns en butik.

Per Larssons arvingar sålde 1905 till konduktören Johan Håkansson. Femton år senare beskrivs de olika byggnaderna på tomten. Från väster räknat låg vid gatan här det 1853 uppförda boningshuset, den 1862 uppförda ekonomibyggnaden, det omkring 1841 uppförda boningshuset i norr - söder, en omkring 1888 uppförd envånings ekonomibyggnad i korsvirke samt längst i öster 1888 års bostadshus.

Lantbrukaren Ola Andersson blev ny ägare 1926. Efter ytterligare någon ägare blev Fastighetsföreningen David Nyborg u.p.a. ägare 1949 och sålde tio år senare till Kristianstads stad. Åtminstone de äldre byggnaderna revs så tydligen 1960.

Betr. sammanläggning av tomter och nybyggnation, se ovan under Tidigare tomt nr 1.

Tidigare tomt nr 4. Denna tomt består av två äldre tomter. F.d. soldaten Anders Lind tecknade 1831 brandförsäkring för huset på den norra av dem. Det var ett envånings bostadshus i korsvirke, uppenbarligen beläget vid gatan i väster, som angavs vara omkring 50 år gammalt; det skulle i så fall vara fråga om ett byggnadsår omkring 1780. För husen på den södra av de båda tomterna tecknade ägaren, åbon Pehr Pehrsson i Näsby, försäkring 1838. Vid gatan i väster låg ett tvåvånings boningshus i korsvirke. Någon åldersuppgift anges inte. Ytterligare ett boningshus fanns, ett två våningar högt halvhus i korsvirke, eventuellt nyuppfört.

Tydligen från andra hälften av 1830-talet ägdes den norra av de båda tomterna av sedermera timmermästaren Lars Åhlund, som 1873 köpte också den södra tomten. År 1884 blev Jonas Andersson i Näsby ägare av de båda tomterna och fick samma år bygglov för ett två våningar högt boningshus i korsvirke, beläget ungefär på mitten av den södra tomtdelen. En genomkörsel förenade de två gårdsplanerna på ömse sidor om huset. Det framgår att det vid denna tid bl.a. fanns en byggnad på norra delen av tomten vid gatan i öster.

Två år därefter, 1886, stod en ny byggnad i tegel färdig på båda tomtdelarna vid boulevarden i öster, ett trevåningshus med förhållandevis påkostad fasad. Det hade två vinklar inåt gården och inrymde inkörsport med en butik vid varje sida samt lägenheter. Året därpå framgår, att ett västra gårdshus längs norra tomtgränsen var ett tvåvånings korsvirkeshus med ett par lägenheter, utan åldersuppgift, att ett gårdshus öster därom, eventuellt tillkommet 1886, var ett envånings korsvirkeshus med ett boningsrum och tvättstuga samt att ett tredje gårdshus i söder mittemot var ett kanske omkring 1885 uppfört envånings avträdeshus i korsvirke.

Jonas Anderssons arvingar sålde 1889 till Per Olsson, som flyttade hit året därpå. Under första hälften av 1900-talet bytte de båda sammanhörande tomterna ägare ett flertal gånger. Så exempelvis blev typografen Adolf Rosenqvist ägare 1918, landstormsförvaltaren Alarik Wallengren 1926 och byggmästaren Nils Lindskog 1941. Den sistnämnde sålde så 1959 till Kristianstads stad, varefter byggnaderna revs kanske omkring 1960.

Betr. sammanläggning av tomter och nybyggnation, se ovan under Tidigare tomt nr 1.

Tidigare tomterna nr 5, 6 och 7. Av dessa motsvarade nr 5 den äldre tomten före stadsvallens rasering under andra hälften av 1850-talet. Denna ägdes 1837 av Joh. Lundgren, tydligen konstapel, och var bebyggd vid gatan i väster med ett boningshus i korsvirke med en tillbyggnad i trä, vid gatan i öster med ett boningshus i timmer och i söder på tomten med en halvlänga i trä, som inrymde boningsrum och ekonomiutrymmen. Alla tre husen var i en vånings höjd. Änkan Karna Lundgren står sedan upptagen som boende här från omkring 1850. Hon fick 1866 lagfart på norra delen av det i öster anslutande markområde, som erhållits efter stadsvallens rasering.

Skräddaren Johan Rydberg blev så ägare 1886 av nämnda norra valltomt och 1892 också av den södra valltomten och av den äldre tomten i väster. Sistnämnda år såldes tomterna till handlanden Simon Gellberg och gården bestod då av ett tvåvånings boningshus i korsvirke med en lång vinkel i söder vid gatan i väster och ett tvåvånings boningshus i tegel med inkörsport vid gatan i öster samt ett tvåvånings och ett envånings boningshus och ett envånings ekononomihus vid norra tomtgränsen, alla i korsvirke. Åldersuppgift föreligger endast för boulevardhuset; det förefaller kunna ha uppförts omkring 1867.

Under 1892 bytte tomterna ägare ännu en gång när de köptes av åboarna Jöns Nilsson i Grödby och Anders Persson i Ivetofta; den förre blev ensam ägare 1897. Muraren, senare byggmästaren Frans Otto Carlsson var sedan ägare från 1901 till 1945, då fastigheterna förvärvades av målarmästaren Ragnar Lilja; på 1950-talet fanns här förutom hans firma också Curt A. Wendels målerifirma. Kristianstads stad blev ägare 1959, varefter de olika byggnaderna revs kanske omkring 1960.

Betr. sammanläggning av tomter och nybyggnation, se ovan under Tidigare tomt nr 1.

Östra Boulevarden 6, Kristianstad. 1955

David Nyborg 15 (tid. 5, 6, 7). I mitten, Östra Boulevarden 6, 1955. (RM)

Östra Boulevarden 2 och 4, 1955.

David Nyborg 15 (tid. 3 o. 4). T.h. nr 3 och i mitten nr 4, Östra Boulevarden 2 och 4, 1955. (RM)

J H Dahlsgatan 5, tydl. tidigast omkr. 1940.

David Nyborg 15 (tid. 5, 6, 7). Huset närmast, J H Dahlsgatan 5, tydl. tidigast omkr. 1940. (RM)

Norra Kaserngatan, Kristianstad

David Nyborg 15 (tid. 2 o. 3). T.h. nr 2 och t.v. därom nr 3, Norra Kaserngatan. (RM).

Tomt 16

Tidigare tomt nr 10. Denna tomt var obebyggd åtminstone sedan 1780-talet och uppenbarligen fram till 1830 eller 1831.

Sistnämnda år brandförsäkrade timmermästaren Sven Jönsson sina nyuppförda byggnader. Huvudbyggnaden låg längs vallgatan i öster, ett tvåvånings korsvirkeshus med lägenheter. I vinkel häremot låg i söder ett korsvirkeshus med gavel åt smalgatan. Det var till större delen i en våning men ett smalare parti var uppfört i två våningar. Här fanns boningsrum, packhus, spiskamrar och avträde.

Timmermästaren Sven Jönsson sålde tydligen omkring 1835 sin fastighet, varefter här enligt uppgift 1837 inrymdes flickskola, J. H. Dahls Flickskola. År 1851 tecknade skoldirektionen brandförsäkring. Huvudbyggnaden i öster, vars gatuvägg i bottenvåningen nu angavs bestå av tegel, innehöll lägenheter. I vinkelbyggnaden i söder fanns bl.a. boningsrum och vedbod samt kök i en tillbyggnad. Som vinkel i norr fanns en omkring 1845 uppförd tvåvåningsbyggnad, till en mindre del smalare än i övrigt, i korsvirke med ett större rum i ovanvåningen som användes till skolsal; i bottenvåningen fanns vedbodar. År 1875 omtalas i huvudbyggnaden boningsrum i bottenvåningen och bl.a. två stora rum, som nyttjas som skolsalar, med skjutbar mellanvägg, i ovanvåningen. Skolsal fanns fortfarande i den norra vinkeln. Marken mellan huvudbyggnaden och gatan i öster benämns lekplan. Femton år senare upplyses inte längre om att det fanns skolsalar i huvudbyggnaden; den norra längan nämns då inte alls. – I gården bodde genom åren såväl skolpersonal som andra personer.

Byggmästaren Nils Andersson Liljekrantz köpte fastigheten 1902 av styrelsen för skolan, som vid denna tid flyttade till andra lokaler. Han sålde sex år senare till Färlöfs mejeriförening, som i sin tur 1911 sålde till vattenfabrikören Nils Persson. Denne fick samma år bygglov för förändringar i tydligen den södra vinkelbyggnaden. Här inreddes nu stall och foderloft. Året därpå fick han lov för byggande av lagerkällare under en del av norra längan och en del av gårdsplanen. I bl.a. nämnda längas bottenvåning var det fråga om utrymmen för vattenfabriksverksamheten. År 1923 omnämns lägenheter i huvudbyggnaden, läskedrycksfabrik och en lägenhet i den norra vinkeln och bl.a. sköljrum och garage i den södra vinkeln.

Arvingar till fabrikören Persson sålde 1955 fastigheten till Kristianstads stad. Byggnaderna revs enligt uppgift 1961. Staden, som 1955 och året därpå förvärvat också de tre grannfastigheterna söder därom fram till Brunnsgatan, vilkas bebyggelse revs något år senare, fick 1966 bygglov för uppförande längs gatan i väster på större delen av dessa tomter av en provisorisk paketexpedition för Postverket. Det var en barackliknande byggnad i en våning.

Tomten nr 16 bildades 1977 genom sammanläggning av de olika fastigheterna. Detta år och året därpå fick Kristianstads kommun bygglov för ett hyres- och affärshus, ritat av Owe Rubins arkitekt- och ingenjörsbyrå AB. Större delen av tomten vid gatan i öster bebyggdes i två våningars höjd, hela sträckningen längs gatan i väster i tre våningars höjd och det mellanliggande partiet mot gatan i söder i en vånings höjd. I den östra byggnadsdelen inrymdes lägenheter och tandläkarmottagning, i den södra delen och angränsande del av den västra tandteknikerlokaler och i den västra delen i övrigt lägenheter. Under sistnämnda del och under gårdsplanen byggdes garage. – Fastigheten uppläts 1999 med tomträtt till Hyrexpressen AB.

Tidigare tomt nr 11. Denna tomt ägdes från kanske 1830-talets början av traktören, senare bryggaren Anders Lundberg, som tydligen sedan slutet av 1820-talet redan var ägare av granntomten i söder. Den ifrågavarande tomten var obebyggd ännu omkring 1830 men inte längre omkring 1850.

Änkan Lundberg blev så ägare omkring 1850. Senare ägare var mjölnaren Sven Ljung i Stoby, betjänten Olof Nordberg och kronobagaren Anders Landergren, den senare kanske från omkring 1862. Om bebyggelsen är ingenting känt.

År 1890 blev två fröknar Backman ägare; av dessa blev Gerda Christina Backman ensam ägare nio år senare. Efter att ha haft ytterligare någon ägare köptes fastigheten 1931 av fröken Solveig Winberg. Hennes gård beskrivs detta år bestå av ett tvåvånings bostadshus i öster vid den forna vallgatan och ett vid gatan i väster samt ett envånings ekonomihus däremellan i söder. Alla byggnaderna var uppförda i korsvirke och för alla var åldern okänd. – Tomtmarken i öster utgjorde tydligen trädgård.

Fabrikören Edvin Persson blev ny ägare efter ett knappt års tid. År 1955 köptes fastigheten sedan av Kristianstads stad och byggnaderna revs enligt uppgift ett par år senare. – Staden köpte detta år och året därpå ytterligare tre i norr och söder angränsande tomter. Betr. sammanläggning av tomter och nybyggnation, se ovan under Tidigare tomt nr 10.

Tidigare tomt nr 12. Denna smala tomt ägdes 1830 av timmermannen, senare traktören, bryggaren Anders Lundberg, som f.ö. vid denna tid blev ägare också av granntomten i norr. Detta år fanns vid vallgatan i öster en omkring två år gammal tvåvåningsbyggnad i korsvirke med lägenheter och vid smalgatan i väster en korsvirkeslänga om vilken uppgifter i övrigt inte föreligger men som förefaller kunna ha varit identisk med ett två år tidigare i annat sammanhang omnämnt envånings boningshus i korsvirke.

Från omkring 1860 var f.d. artilleristen Per Gustafsson Zaar ägare. År 1866 beskrivs hans tomt, utökad mot öster efter stadsvallens rasering under andra hälften av 1850-talet, vara bebyggd med tre hus. Vid den forna vallgatan i öster låg vad som troligen var det omkring 1828 uppförda boningshuset. Vid gatan i väster låg ett 1866 nybyggt boningshus i två våningar i korsvirke och i norr mellan de båda nämnda husen ett två våningar högt halvhus i korsvirke, som var omkring 30 år gammalt och då uppfört omkring 1835. Det inrymde ett par kök och vedbodar. Den östra tomtdelen var obebyggd och förblev så tills nuvarande bebyggelse uppfördes.

Arvingar till f.d. artilleristen Zaar sålde 1906 fastigheten till husägaren Erland Olofsson. Den ägdes sedan av hans arvingar fram till 1956, då Kristianstads stad blev ny ägare. Byggnaderna revs året därpå, samma år som staden blev ägare också av tre granntomter.

Betr. sammanläggning av tomter och nybyggnation, se ovan under Tidigare tomt nr 10.

Tidigare tomt nr 13. Här låg 1831, eventuellt vid smalgatan i väster, ett boningshus, som änkan Karna Svensdotter då brandförsäkrade. Det var en våning högt och uppfört i korsvirke. Tydligen blev pistolsmeden Liljeroth sedan ägare under 1830-talet och förefaller ha varit det fram till omkring 1850.

Kanske från början av 1850-talet ägdes fastigheten av målaremästaren Nils Lundahl. Denne lät 1870 uppföra ett tvåvånings vinkelhus på den del av tomten, som i äldre tid gränsade till vallgatan i öster; den ena vinkeln låg i norr - söder här, den andra längs den nyanlagda Brunnsgatan i söder. Huset byggdes till större delen i tegel, till en mindre del i korsvirke och innehöll lägenheter. I väster stötte det emot ett här befintligt hus.

Målaremästaren Lundahl dog 1884, varefter hans änka sex år senare sålde till husägaren Sven Andersson, som flyttade hit. Det framgår nu att den östra byggnaden i väster var sammanbyggd med en korsvirkesbyggnad; tomtkarta visar byggnader längs gatorna i väster och söder samt i öster och norr kring en gårdsplan. Marken ut till boulevarden var obebyggd.

Torghandlaren Erland Olofsson blev ny ägare 1897. År 1931 upplyses om att vinkelbyggnaden längs gatorna i väster och söder, i en resp. två våningars höjd, inrymde lägenheter och att gårdsbyggnaden i norr, en envåningsbyggnad i korsvirke, inrymde avträden.

Sonen Helge Olof Erlandsson blev sedan ägare 1935 och sålde 1956 till Kristianstads stad. Denna, som samma år och året innan blivit ägare också till tre granntomter, lät riva bebyggelsen på den ifrågavarande tomten 1957.

Betr. sammanläggning av tomter och nybyggnation, se ovan under Tidigare tomt nr 10.

F.d. gatufasader mot öster

David Nyborg 16 (tid. 11 o. 12). T.h. nr 11 och t.v. nr 12, f.d. gatufasader mot öster. (RM)

Gatufasad mot öster, 1960.

David Nyborg 16 (tid. 10). F.d. gatufasad mot öster, 1960. (RM)

J H Dahlsgatan - Brunnsgatan, Kristianstad

David Nyborg 16 (tid. 10, 11, 12 o. 13). Hörnhuset nr 13 och husen bortom nr 12, 11 och 10, J H Dahl

Båda husen, Brunnsgatan, Kristianstad

David Nyborg 16 (tid. 13). Båda husen, Brunnsgatan. (RM)

Båda husen, Brunnsgatan

David Nyborg 16 (tid. 13). Båda husen, Brunnsgatan. (RM)

Medborgarcenter hjälper dig

Vi hanterar dina frågor om kommunens verksamheter och du kan besöka oss, ringa oss eller skriva. Oftast får du hjälp direkt, annars lotsar vi ditt ärende rätt.

Stängt Öppnar kl 07.45
Hjälpte informationen på sidan dig?