Skatan

Denna tomt, en del av en förr större tomt, låg obebyggd åtminstone sedan andra hälften av 1700-talet fram till 1950-talet.

År 1953 fick chauffören Elof Hansson, som samma år blivit ägare av fastigheten, bygglov för ett bostadshus i ett plan med garage under. Huset var ritat av Örjemarks byggnadsindustri i Enköping. År 1985 såldes fastigheten till Eva och Kurt Sikö, som två år senare fick bygglov för uppförande av garage.

Denna tomt, som i äldre tid ingick i samma större tomt, som granntomten i väster, låg obebyggd från åtminstone andra hälften av 1700-talet.

År 1942 fick fröken Märta Persson, som ägde en tomt inom grannkvarteret i norr, bygglov för uppförande här av en tobakslada i trä. Det är ovisst hur länge den låg kvar.

År 1973 fick distriktsläkaren Torsten Weisner, som året innan köpt tomten, bygglov för uppförande av ett enfamiljshus i ett plan med garage, ett Fogelforshus. Fastigheten köptes sedan tio år senare av Kurt och Elisabeth von der Groeben.

Största delen av denna tomt ingick tidigare i samma större tomt som tomterna nr 1 och nr 9.

Här, liksom på de obebyggda ytorna i övrigt, odlades tobak till in på andra hälften av 1900-talet. Någon bebyggelse under senare århundraden är inte känd förrän Per Zetterlund med hustru 1987 erhöll bygglov för ett bostadshus, ett Modulenthus, i ett och ett halvt plan, med garage. Fastigheten hade köpts året innan.

Denna tomt består av delar av två äldre tomter.

Någon bebyggelse under de senare århundradena finns inte belagd förrän ett enfamiljshus i ett och ett halvt plan, ritat av arkitekterna SAR Ylva och Per-Ola Pershaf, Åhus Arkitektkontor, uppfördes efter bygglov 1983. Året därpå gavs lov för uppförande av garage. Fastighetsägare var Anders Skooghs Byggnads Aktiebolag. År 1989 köptes fastigheten av Pia och Joakim Jehlbo.

Denna tomt utgörs av en del av den vid tomtindelningen 1946 avsedda men aldrig ianspråktagna gatumarken i öster och av delar av tomtmark på ömse sidor.

Någon bebyggelse under de senaste århundradena är inte känd förrän nuvarande boningshus i ett och ett halvt plan uppfördes efter bygglov 1983 – samtidigt som för det likartade grannhuset i väster – och efter ritningar av arkitekterna SAR Ylva och Per-Ola Pershaf, Åhus Arkitektkontor. Anders Skooghs Byggnads Aktiebolag var fastighetsägare men sålde året därpå till Ann-Marie Thelin. År 1986 gavs bygglov för en carport. Fastigheten köptes 1989 av Iréne och Ragne Johnsson.

Denna tomt vid gatan i söder, i äldre tid av mindre storlek, ägdes under andra hälften av 1800-talet av kyrkan men beboddes av husmannen Sven Andersson, som dog 1879, och sedan av hans änka Elna Lundegård.

Husets ålder är obekant liksom dess byggnadsskick. På karta från 1776 finns en byggnad utritad, ovisst om den nuvarande eller en föregångare. Vid något tillfälle tillkom en vinkelbyggnad inåt tomten; först omkring 1910 visar kartor en sådan byggnad, dock kortare än den nuvarande.

Elna Lundegård dog 1911, varefter döttrarna, sömmerskorna Elna och Bengta Cedergren bodde kvar till 1926, då de flyttade till ett annat hus snett över gatan. Samma år flyttade tunnbindaren Berndt Mattsson Holmgren hit. Han ägde huset och dog sedermera 1940.

Fiskaren Nils Persson Skog flyttade hit 1941 och bodde kvar till sin död 1967. Kommunalarbetaren Martin Gunnar Skog hade då sedan 1948 varit ägare av fastigheten och väl också av huset. Fastigheten förvärvades sedermera 1978 av Nils Rudolf och Anna Kerstin Hägg, vilka fem år senare överlät den på Sven Göran Hägg. År 1986 blev Lena Thörnqvist-Johansson ny ägare och två år senare gavs bygglov för vissa omändringsarbeten.

Denna tomt vid gatan i söder är en del av en i äldre tid betydligt större tomt, i vilken ytterligare några tomter ingick.

På 1840- och 1860-talen hade husmannen Per Hansson fått fasta eller lagfart på två delar av denna större tomt, motsvarande den nutida tomten och granntomten väster därom. Hans sterbhus sålde 1892 till cigarrarbetaren Anders Persson, som 1903 erhöll lov att ta ned boningshusets vägg mot gatan, uppförd i korsvirke med tegel, och ersätta den med en ny i tegel; de gamla dörr- och fönsteröppningarna skulle behållas på sina gamla platser.

Åldern för boningshuset är inte känd. Ett hus med vinkel inåt tomten i öster finns utritat på två kartor från 1770-talet. Det nuvarande huset torde i varje fall vara identiskt med ett på en karta från omkring 1850 utritat hus medan den nuvarande gårdsbyggnadens äldsta del förefaller kunna vara uppförd först ett stycke in på 1900-talet.
Under de första åren av 1920-talet följde flera olika ägare fram till 1923, då Alfred Svensson tog över som ägare, vilket han förblev under resten av årtiondet. Hyresgäster, bland dem den tidigare ägaren Anders Persson, fanns såväl före som efter 1930, då köpmannen Herman Nordström, bosatt på annat håll i Åhus, blivit ägare. Han erhöll 1936 bygglov gällande tillbyggnad av befintlig ekonomibyggnad. – Från detta år och fram till omkring 1960 var målaren Ture Holmgren bosatt här.

Den vid mitten av 1940-talet fastställda indelningen av nya tomter innebar, att ovannämnda större tomt vid gatan delades i två tomter, av vilka sedermera nr 16 var en. Denna nya tomt och dess byggnader fick 1968 ny ägare i affärsbiträdet Margit Almér, som året därpå fick bygglov för diverse reparationer. Bl.a. togs en inkörsport från gatan bort och själva portgången omvandlades till ett bostadsrum. År 1970 gavs lov för inredande av vinden och från 1972 var fröken Almér permanent bosatt här.

Denna tomt hörde tidigare samman med granntomten i öster, vilka båda ännu tidigare ingick i en än större tomt.

Någon bebyggelse på den nuvarande tomten är inte känd under de senaste århundradena förrän vid mitten av 1900-talet. År 1949 fick Herman Nordström, som då ägde denna tomt och granntomten, bygglov för ett uthus, som var avsett att flyttas hit från annat håll i samhället. Målaren Ture Holmgren, bosatt i huset på granntomten i öster, gjorde så 1958 en förfrågan om lov att få bygga till en befintlig ateljébyggnad – kanske nyssnämnda uthus – med bl.a. kök och sovrum men fick avslag. Året därpå gavs bygglov för uppförande av ett fryshus på tomten.

Det nuvarande bostadshuset tillkom efter att kamreren Thorsten Holmgren i Malmö 1970 fått bygglov för uppförande av ett fritidshus i ett och ett halvt plan. Han hade 1963 blivit ägare av fastigheten och bosatte sig sedan här permanent 1971. Året därpå fick han bygglov för garage m.m. År 1985 blev Henrik och Marianne Ewe ägare.

Sedan åtminstone andra hälften av 1700-talet har denna hörntomt i sydväst förblivit i stort sett oförändrad till sin form.

På 1770-talskartor finns en byggnad utritad vid gatan i söder, vilket är fallet också på en karta från omkring 1850. År 1871 friköptes fastigheten från Kronan av Måns Nilsson. Den var då inte längre bebodd.

Tomten, som efter Måns Nilsson ägdes av bl.a. Anders Karlsson och sedan hans arvingar, köptes 1945 av polismannen, sedermera kriminalassistenten Ivar Holmqvist, som året därpå fick bygglov för ett bostadshus från Aktiebolaget Svenska Trähus. År 1956 sålde han till förre fiskaren August Andersson och flyttade härifrån men blev ägare av fastigheten igen 1974 och flyttade då hit. Hans änka sålde 1986 till Peter Carlström och Kristina Porsman.

Denna hörntomt i sydöst utgörs av två tomter, som 1978 lades samman till en enda.

Före dessa två tomters tillkomst fanns här dels mark, som var utlagd som gata – med en västligare sträckning än Ströbergsgatan här i dag –, dels tomtmark på ömse sidor därom. Åhus köping köpte 1957 de båda tomterna.

Någon bebyggelse här är inte belagd under de senaste århundradena förrän i sen tid. Samma år, som sammanläggningen skedde, 1978, gavs bygglov för uppförande av en deltidsförskola vid gatan i söder, på den västra delen, en enplansbyggnad ritad av arkitekten SAR Guntram Schott på Bo Lindborg Arkitektkontor AB i Kristianstad. År 1989 gavs sedan bygglov för ombyggnad. – I äldre tid hade Ströbergsgatan här en västligare sträckning än i dag, en sträckning, som dock inte längre förekommer på en karta från omkring 1890 men som på 1940-talet var tänkt att återställas, vilket dock ej blev verklighet.