F.d. skjutsstallarna - Kristianstad 4:5

Fastigheten är belägen norr om den äldsta fästningsstaden, på mark som efter dess utbyggande i bl.a. norr efter mitten av 1700-talet kom att vara belägen mellan den inre och den yttre vallgraven.

Den bebyggda delen av fastigheten begränsas av Magasinsgatan i norr, Skjutsstallavägen i söder, Magasinsgatan också i väster och Norretullsvägen i öster.

Redan några år efter att Kristianstad 1847 upphört att vara fästning och raseringen av befästningsverken påbörjats, flyttades infartsvägen till staden norrifrån till ett västligare läge, nuvarande Norretullsvägen.

År 1856 uppfördes efter ritningar av Sven Österberg ”Stadens Skjuts Inrättning” alldeles väster om nämnda nya väg och mellan den inre och den yttre vallgraven. Utmed gatan förlades ett envånings boningshus i tegel, som inrymde bostad för föreståndaren och övernattningsrum för resande. I väster förlades en envåningsbyggnad med stall för 40 hästar och ett par kamrar och i söder ännu en envåningsbyggnad med ett boningsrum och en kammare samt stall, vagnsportar och brygghus m.m. De båda sistnämnda byggnaderna uppfördes i gråsten, enligt uppgift från de forna befästningsverken. Alldeles norr om husen och gårdsplanen fanns trädgård och söder om den södra byggnaden åkermark. – Strax efter mitten av 1860-talet flyttade en skjutsentreprenör hit liksom en smed.

Fr.o.m. 1871 togs en del av huvudbyggnaden i anspråk som epidemisjukhus och bostad för föreståndaren vid skjutsinrättningen tillkom i den södra byggnaden. På ”Sjukhuset” bodde en änka fram till 1897 och därefter en sjuksköterska ett par år till 1901, samma år som ett nytt epidemisjukhus stod klart öster om staden.

Strax sydväst om skjutsinrättningen uppfördes ett barnhem för flickor, som invigdes hösten 1874. En lärarinna, som också var föreståndarinna, en piga och ett antal flickor var sedan bosatta här; en tid fanns också en hyresgäst. Verksamheten upphörde 1946, varefter byggnaden revs.

Huvudbyggnaden och den västra längan vid skjutsinrättningen reparerades 1902 och den södra längan året därpå. Byggnaderna uppges därefter innehålla boningsrum och kök, stall och kamrar respektive tre lägenheter, stall, vagnsport och brygghus; vid denna tid flyttade en eller två ”Stadens arbetare” hit. Liksom tidigare fanns en skjutsentreprenör.

År 1919 företogs omändringsarbeten i huvudbyggnaden, som nu fick boningsrum inredda på vinden. Huset kom härmed att innehålla två lägenheter, en i vardera halvan, och samma år flyttade stadsingenjören K. Th. G. Hagelthorn hit. I den södra längan hade nu tillkommit en mindre vindslägenhet och eventuellt ersattes nu här stall och vagnsport av bl.a. verkstad; sådan fanns här i varje fall ca 20 år senare.

Ett stycke norr om huvudbyggnaden uppfördes efter bygglov 1931 vid gatan en bensinstationsbyggnad för Sydsvenska Petroleums AB. Den förefaller kunna ha blivit utbyggd senare under årtiondet.

Åtminstone sedan mitten av 1930-talet fanns ett antal byggnader också på tomtens sydöstra del, söder om södra längan vid vad som då kallades f.d. skjutsinrättningen. Vid gatan i öster fanns en vinkelbyggnad i tegel och trä med bilgarage och förvaringsrum, utmed gatan i söder en 1936 uppförd tegelbyggnad med samma funktion och i väster ett par byggnader i trä med bl.a. vedbodar, alla i en vånings höjd. I varje fall omkring 1940 fanns en byggnad av ovisst slag norr om den tidigare skjutsinrättningens gårdsplan liksom en byggnad i sydväst, troligen ovan nämnda barnhem.

Stadsingenjören Hagelthorn flyttade bort 1944 och följdes av stadsingenjören Arne Montén, som sedan bodde här ett tiotal år.

År 1947 flyttade en ”Hemgårdsföreståndare ” hit; benämningen Hemgården förekommer nu. Nämnda år gavs bygglov för inredande av utrymme för transformator i den västra längans norra del och fem år senare för inredande av kontor i dess södra del, för Stevers Bil AB. År 1957 fick nämnda firma lov för tillbyggnad av en verkstadsbyggnad, tydligen intill byggnaden vid gatan söder om den gamla huvudbyggnaden. Det framgår att det då fanns verkstad i den f.d. garagebyggnaden vid gatan i söder och personal- och reservdelsutrymmen i västra delen av den forna skjutsinrättningens södra länga. Året därpå gavs lov för inredande av bl.a. kontor på vinden i den västra gråstenslängan. – Vid början av 1960-talet fanns firman Bilcentrum här.

Efter mitten av 1960-talet togs de båda gråstensbyggnaderna i anspråk för annan verksamhet. År 1966 gavs bygglov för ungdomslokaler i den västra byggnaden och för bl.a. kontors, sammanträdes- och vävsalsutrymmen i den södra byggnaden. Året därpå gavs rivningslov för de olika byggnaderna med verkstad m.m. i söder på tomten och för en mindre byggnad längst i norr, kanske ovan nämnda bensinstationsbyggnad. Den siste hyresgästen flyttade 1968 och detta år gavs bygglov för omändring av den gamla huvudbyggnaden; det var fråga om halvdaghem och lekskola i bottenvåningen och fritidshem i vindsvåningen.

– Numera är den forna skjutsinrättningen fritidsgård och Föreningarnas Hus.