Detta är en bild från kvarteret Snapphanen.

Kvarteret är beläget i innerstadens östra del och har en långsträckt form.

Det omfattar i dag tretton tomter, av vilka flertalet motsvarar heltomter från stadens grundläggningstid. I äldre tid var antalet tomter något större. Kvarteret begränsas av Nya Boulevarden (tidigare Nya Boulevardgatan och Kanalgatan) i norr, Cardellsgatan i söder, Östra Storgatan (tidigare Östra Smalgatan) i öster. Kvarterets namn åsyftar en av de stridande parterna i 1600-talets dansk-svenska krig.

Efter en sammanläggning på 1950-talet har dagens tomter numren 5-17.

Tomter i kvarteret Snapphanen

Tomt 5

Bebyggelsen på denna tomt skadades vid en eldsvåda, som i januari 1803 drabbade en del av kvarterets gårdar. Större delen av sämskmakaren Hervanders änkas gård på tomten i fråga blev nedriven för att man skulle kunna hejda spridningen av den söderifrån kommande elden.

Av de västra och östra längorna hade de södra delarna rivits. Året efter branden anges tomten vara ägd av studiosus Gustaf Herwan. Den var då bebyggd på följande sätt. I väster vid storgatan låg ett boningshus i två våningar i tegel åt gatan och korsvirke i övrigt, som hade uppförts åren 1803-04. I norr på tomten låg ett gammalt envåningshus i korsvirke, ett halvhus, som inrymde bl.a. stall och packhus. Öster härom låg inne på tomten i norr - söder ett tvåvånings korsvirkeshus av dels gammalt, dels nytt timmer. Det innehöll i bottenvåningen port med genomkörsel, brygghus och sämskmakareverkstad. I ovanvåningen fanns svalgång och skräprum. En fjärde byggnad fanns vid smalgatan i öster, ett 1804 uppfört korsvirkeshus i en våning åt gatan men något högre åt gården. Här fanns inkörsport, vagnsport och andra ekonomiutrymmen.

Gården ägdes 1875 av skräddaremästaren Ludvig Heiden. Storgatehuset inrymde då bostads- och butiksrum och var försett med två vinkelbyggnader, av vilka den södra uppförts året innan. Öster därom låg i norr – söder ett hus med bl.a. bostäder och vid smalgatan ett hus, troligen de 1804 omnämnda husen, båda reparerade 1874. Ett halvhus i två våningar i korsvirke med bl.a. avträden från omkring 1863 låg mellan dessa båda hus. Storgatehusets norra vinkel blev sedan till större delen nybyggd 1878.

Arvingar till skräddaren Heiden ägde gården till 1917 då den köptes av grosshandlaren Gottfrid Pihl. Storgatehuset hade då undergått förändring 1915. Det större huset inne på tomten inrymde främst magasin och smalgatehuset lägenheter.

Dödsboet efter Gottfrid Pihl sålde 1935 gården till grosshandlaren Carl E. Lindwall i Karlskrona och året därpå uppfördes vid smalgatan ett tre våningar högt boningshus i tegel och i anslutning därtill inne på gården en envånings lagerbyggnad i cementbetong. Också det gamla storgatehuset med sina två vinklar försvann i och med att ett fyra våningar högt tegelhus med ett en våning högt anslutande parti inne på tomten uppfördes 1937. I bottenvåningen inrymdes butik och ölhall, i de övre våningarna lägenheter. Hela tomten var därmed bebyggd och arkitekt vid båda tillfällena var Einar Johanson. – Åtminstone sedan 1950-talet fanns vid storgatan Ågrens musikaffär och 1961 gavs lov att ändra om ölhallen till butik; här finns nu bingolokal.

Efter att ha haft flera olika ägare köptes fastigheten 1981 av dödsboet efter direktör Lennart Dahlqvist. År 1997 blev Dahlqvists Fastighetsförv. i Kristianstad ägare.

Östra Storgatan 33, Kristianstad, enl. uppg. 1937.

Snapphanen 5. Östra Storgatan 33, enl. uppg. 1937. (RM)

Tomt 6

Gården här var en av flera, som härjades av brand 1803. Den ägdes då av hovjunkaren, friherre Gustaf von Blixen. Av hans sex olika byggnader förstördes den vid storgatan, dels av elden, dels genom nedrivning, liksom en i söder på tomten.

Två längor förstördes delvis medan två förblev så gott som oskadade. Ägaren lät samma år som branden ersätta de eldhärjade byggnaderna. Vid storgatan uppfördes ett boningshus i tegel i en våning under brutet tak. I norr iståndsattes det till största delen oskadade huset här, ett halvhus i en våning i korsvirke, som inrymde rum och kök. Härintill låg ett vid branden oskadat skiftesverkshus kvar, ett halvhus i en våning, som innehöll tjänstehjonsrum och brygghus. I söder uppfördes ett nytt halvhus i korsvirke, en våning högt och inrymmande rum. I öster vid bakgatan, tydligen på tomtens södra del, uppfördes ett nytt två våningar högt halvhus i korsvirke med inkörsport, stall och andra ekonomiutrymmen. Likaså i öster, tydligen i norr på tomten vid smalgatan, fanns en envåningsbyggnad i korsvirke med boningsrum. Slutligen fanns härintill i norr ett envånings halvhus i korsvirke med bl.a. stall.

År 1849, då gården ägdes av landskamreren Olof Beckmann, byggdes storgatehuset på med en andra våning i tegel åt gatan och korsvirke åt gården. Samma år uppfördes också dels en ny byggnad i norr, ett tvåvånings halvhus i korsvirke med lägenheter, dels en ny byggnad i söder, också den ett tvåvånings halvhus i korsvirke. Här fanns boningsrum och några ekonomiututrymmen. Vid östra gaveln av sistnämnda byggnad fanns ett hemlighus i korsvirke.

Någon byggnad vid smalgatan tas inte upp omkring 1850 men måste ändå ha funnits eftersom en sådan omnämns vid slutet av 1880-talet, då lokomotivföraren Gustaf Holmgren var ägare, med en åldersuppgift, som tyder på uppförande omkring 1803. Den låg på södra delen av tomten och inrymde inkörsport, en större verkstad och magasin. Norra delen av tomten vid gatan var bebyggd med ett hus om vilket uppgifter ej meddelas.

Änkefru Johanna Holmgren sålde 1906 fastigheten till handlanden Hjalmar Eskilsson. Året därpå anges storgatehuset innehålla boningsrum och tre butiker, de båda gårdslängorna lägenheter och det nu som en byggnad betraktade korsvirkeshuset vid smalgatan en lägenhet och två magasin. År 1918, då skräddaremästaren Jakob Ring blivit ägare, uppges att det fanns ett rum för affärslokal också i den norra längan och två rum för verkstad i smalgatehuset. Två år senare anges här finnas två rum för cykelverkstad. – I storgatehuset skall ha funnits biografen Stjernan, vars lokal sedermera delades till att omfatta ölhallen Central och en tobaksaffär.

Ett nytt hus uppfördes 1938 vid smalgatan, ett tre våningar högt boningshus i tegel, som ritats av Nils Persson. Ägare var nu Signe Strandqvist. Tydligen i samband härmed revs de östligaste delarna av de båda gårdsbyggnaderna, av vilka den norra inrymde bl.a. guldsmedsverkstad.

Köpmannen Carl-Erik Sandelin blev ny ägare 1972 och tio år senare erhöll han bygglov för omändring av ett par lägenheter i vallgatehusets bottenvåning till butiker och 1984 för tillbyggnader i öster i ett plan vid de båda gårdslängorna.

Tomt 7

Denna gård torde ha drabbats av en brand, som härjade i januari 1803; den låg mitt i det eldhärjade området.

Nya byggnader uppfördes samma år av stadsvågmästaren Hans Gustaf Caërs, i väster vid storgatan ett boningshus i korsvirke i två våningar, i norr ett halvhus med bl.a. brygghus och packhus i korsvirke i en våning och i öster vid bakgatan en ekonomibyggnad i korsvirke i två våningar med bl.a. inkörsport, vagnsskjul och stall. Ytterligare en länga fanns i norr, ett halvhus invid storgatehuset i korsvirke i två våningar med rum, utan åldersuppgift; den var dock troligen också nyuppförd.

Omkring 1830 nämns också en södra gårdslänga, uppförd omkring 1820, en tvåvåningsbyggnad i korsvirke med boningsrum samt en tvåvånings stallbyggnad i trä och en svinstia i trä, ej närmare beskrivna.

Mechanikus P. L. Ahlström var omkring 1850 ägare av gården. I den västra av de båda längorna i norr hade nu inbegripits en del, vilken byggts på med en andra våning, av den andra längan i norr och återstoden av denna senare inrymde nu bl.a. ett större verkstadsrum. Bakgatehuset inrymde nu lägenheter, smidesverkstad och inkörsport. Den södra gårdslängan innehöll lägenheter, vagnsport samt järn- och kolbod. År 1854 uppfördes en sjätte byggnad, i sydväst på tomten, i korsvirke i två våningar och med två lägenheter. – Omkring 1870 försågs det östra av halvhusen i norr med en andra våning, inrymmande en lägenhet; i bottenvåningen fanns tre verkstadsrum.

Vid början av 1870-talet blev spegelfabrikören Bengt Nilsson Nyström ny ägare och samtliga byggnader reparerades 1874-75. I storgatehuset omnämns vid denna tid butiker och i smalgatehuset en smedverkstad. År 1888 gavs lov för ändring av storgatehusets skyltfönster; från denna tid anges huset vara uppfört av dels tegel, dels korsvirke.

Fabrikören Nyströms arvingar sålde gården 1903 till skomakaremästaren Carl Luttrup, som året därpå erhöll lov att utföra förändringar i storgatehuset, bl.a. isättande av större skyltfönster. Omkring 1905 uppfördes inne på gårdens västra del en källarebyggnad, ett avträdeshus.

Handlanden Nils Åstedt blev 1907 ägare av gården, som nu bortsett från storgatehusets butiker inrymde uteslutande bostäder. Vid början av 1930-talet fanns i smalgatehuset snickareverkstad och i den större södra längan ett rum för reparation av skrivmaskiner.

År 1951 blev köpman Arvid Kvist ny ägare; hans herrekiperingsaffär hade funnits här åtminstone sedan första hälften av 1940-talet.

Byggnadsaktiebolaget Bröderna Persson köpte fastigheten 1973. Efter att hela byggnadsbeståndet rivits 1983, gavs 1987 lov för bebyggande av hela tomten med ett bankhus. Efter ritningar utförda av Arkitektgården i Kristianstad bebyggdes tomten till två våningars höjd vid gatorna och längs norra och södra tomtgränserna. Gården överbyggdes till en vånings höjd, med glastak.

Östra Vallgatan 10, Kristianstad. 1982.

Snapphanen 7. Östra Vallgatan 10, 1982. (RM)

Östra Storgatan 37 och Östra Storgatan 39, Kristianstad, 1982

Snapphanen 7. Huset i mitten, Östra Storgatan 37. Snapphanen 8. Huset t.h. Östra Storgatan 39, 1982. (RM)

Tomt 8

Tomten och gården här ägdes vid 1800-talets början av fabrikören Olof Petter Westerberg och en eldsvåda i kvarteret, som härjade flera av gårdarna i januari 1803, började på just denna gård.

Fabrikör Westerbergs hus vid storgatan blev till större delen nedrivet för brandens hejdande. Två av hans norra gårdslängor blev helt nedbrända och av en tredje stod en del kvar i väster. Bakgatehuset blev helt nedbränt och av södra längan återstod endast ett kort stycke i väster. Vid slutet av året hade dock nya byggnader blivit uppförda, vid storgatan ett envånings boningshus i rappat korsvirke med en liten frontespis, i norr en första länga i en våning i korsvirke, som inrymde rum och brännhus med brännpanna, i norr en andra länga i två våningar i korsvirke med brygg- och mälthus, vid bakgatan ett tvåvåningshus i korsvirke med bl.a. stall och inkörsport, i söder ett tvåvånings korsvirkeshus med stall, packhus, magasin och andra ekonomiutrymmen samt, likaså i söder, ett envånings korsvirkeshus med bl.a. visthus och drängkammare.

År 1829 ersattes den andra norra längan med ett nybygge, ett tvåvåningshus i korsvirke, som innehöll boningsrum. Vid denna tid var skolkollegan Petter Johan Herslow gårdens ägare.

Sedan början av 1870-talet ägdes gården av bleckslagaren Johan August Andersson. År 1876 lät han uppföra en ny södra gårdslänga, ett halvhus i korsvirke i tre våningar, som inrymde lägenheter. Två år senare lät han förse storgatehuset med en andra våning för bostadsändamål. Detta år byggdes också smalgatehuset om till bostäder. År 1880 uppfördes ett nytt gårdshus i nordväst, ett tvåvånings halvhus i tegel med lägenheter.

Fastigheten köptes 1908 av snickaren, sedermera kaféidkaren Nils Svensson. Denne lät 1915 företaga förändringar i storgatehuset, vilka rörde den norra butiken här.

Färghandlaren Danne Dahlqvist blev så ägare 1937 och året därpå fick han bygglov för butiksförändringar i storgatehusets södra del; här kom Dahlqvists Färghandel att inrymmas. Den norra butiken togs sedermera i bruk av Lasses Musik; köpman Lars Nilsson köpte fastigheten 1972. År 1973 gavs bygglov för utställningslokal för musikaffären i norra delen av vallgatehuset och också för inredande av vindslägenhet. År 1978 gavs lov för omändring av lägenhet till butik i samma byggnads södra del.

År 1989 köptes fastigheten av Snapphanen 8 i Kristianstad Handelsbolag.

Östra Vallgatan 12, Kristianstad, 1975

Snapphanen 8. Östra Vallgatan 12, 1975 (RM)

Tomt 9

Gästgivaren Winqvists gård här var en av flera som drabbades av eldsvåda i januari 1803. Byggnaden vid Storgatan klarade sig dock helt oskadd eftersom grannhuset i norr rivits ned som ett led i brandbekämpningen.

Två längor i norr blev däremot helt förstörda, den ena av elden, den andra av dels elden, dels nedrivning. Någon bebyggelse vid bakgatan eller i söder på tomten nämns inte; en karta från 1782 visar inte heller några hus här.

År 1828 ägdes gården av assessor Joh. Dahlström. Storgatehuset beskrivs då som ett bostadshus i korsvirke i två våningar; vid gårdssidan var det emellertid endast delvis av denna höjd. Åldersuppgift saknas. I övrigt fanns ett gårdshus i skiftesverk och två brädskjul.

På 1850-talet var skräddaremästaren Carl Petter Åhlund ägare. I söder på tomten uppfördes på några meters avstånd från storgatehuset 1857 en tvåvånings halvlänga i korsvirke med ett par boningsrum och ekonomiutrymmen. Två år senare synes den åt gården lägre delen av storgatehuset ha byggts på till två våningars höjd. Då uppfördes också i norr ett två våningar högt halvhus i korsvirke med lägenheter.

Sonen Lars Julius Åhlund, också skräddaremästare, förefaller ha tagit över gården vid mitten av 1870-talet. Storgatehuset och norra längan reparerades 1875. I det förra omnämns nu fyra stora butiksfönster. Änkan Adolfina Åhlund fick sedan 1907 lov att utföra förändringar vad gällde skyltfönster och dörrar till butikerna i storgatehuset.

År 1913 köptes gården av fabrikören P. Hansén, som samma år fick bygglov för ett nytt, av stadsarkitekten Per Lennart Håkanson ritat hus vid smalgatan, ett tvåvåningshus med frontespis och mansardvåning i nedtill synligt, upptill putsat tegel. Det stod färdigt året därpå och inrymde i bottenvåningen inkörsport, smedja och vagnmakeriverkstad samt i de övre våningarna lägenheter.
Lantbrukaren Thorsten Nilsson köpte fastigheten 1920 och året därpå omnämns inte längre någon smedja utan i stället ett lagerrum.

Ny ägare blev 1924 handlanden O. P. Johansson. I storgatehuset inrymdes hans skoaffär. Smalgatehuset undergick ombyggnad samma år till lägenheter i så gott som hela huset. Året därpå nämns dock två rum för snickareverkstad, vilket däremot inte är fallet fem år senare.

Sonen Assaf Johansson, likaså skohandlare, blev ägare 1954 och 1962 erhöll han lov för utvidgning av affären, varvid utrymmet mellan storgatehuset och södra längan bebyggdes. Sonen Olle Johansson, skohandlare i tredje generationen, blev ägare 1980 och året därpå gavs bygglov för omändring i vallgatehusets vindsvåning.

Nybyggnadsritning 1913 (STARK)

Snapphanen 9. Östra Vallgatan 14, nybyggnadsritning 1913. (STARK)

Östra Storgatan 41, Kristianstad,  1925.

Snapphanen 9. Andra huset fr.h., Östra Storgatan 41, 1925. (RM)

Tomt 10

Denna tomt ägdes 1791 av kronoinspektoren Olof Winquist.

Den var då bebyggd med ett tvåvånings bostadshus i korsvirke vid storgatan, ett tvåvånings halvhus i korsvirke med kök och visthus i norr, ett tvåvånings halvhus i skiftesverk med bl.a. stall och packhus i söder samt ett tvåvånings bostadshus i korsvirke i öster, nyttjat som legohus, uthyrningshus. Den västra längan angavs vara uppförd i äldre tider, de södra och östra längorna i senare åren. År 1794 ägdes gården av tullinspektoren Petter Krok. Året dessförinnan hade ett nytt bostadshus, ett envåningshus i korsvirke, blivit uppfört vid storgatan liksom en ekonomibyggnad i en våning i korsvirke i norr på tomten.

Storgatehuset försågs 1849, då gården ägdes av konditorn Carl Wilhelm Holm, med en ovanvåning med en större och två mindre gjutjärnsbalkonger. Här inreddes en större sal och det uppges att rummen hade franska tapeter och ornerade tak och att fasaden var utsmyckad. Den norra längan, som reparerats 1846, inrymde nu boningshus och brygghus samt ett rum, som var inrett till sockerbageriverkstad. En östra länga i två våningar och korsvirke vid smalgatan, som också var nyreparerad och som innehöll lägenheter med svalgång vid ovanvåningen, var uppenbarligen den samma, som 1791 angavs vara uppförd i senare åren. Den norra längan byggdes om 1854 och fick då en lägenhet inredd på vinden. Storgatehuset reparerades tre år senare, varvid ett par rum på vinden och ett runt trapptorn förefaller ha tillkommit. År 1865 omnämns ”åtskilliga kostbara förbättringar” i storgatehuset. Tre år senare uppfördes i söder ett två våningar högt halvhus i tegel med bl.a. stall och magasin. År 1869 uppfördes en ny byggnad i norr på tomten, ett två våningar högt halvhus i tegel med lägenheter och brygghus.

Konditorn Holm avled omkring 1910 efter att i bortåt 70 år ha ägt gården. Sterbhuset tog över och 1912 gavs bygglov för omändringsarbeten dels i storgatehuset efter ritningar av Algot Johansson, varvid i ovanvåningen tillkom ett burspråk med ett frontespisparti med balkong däröver i vindsplanet, dels i den södra längan; här inreddes en lägenhet och syateljé.
År 1917 köpte regementsläkaren Andreas Bruzelius gården och 1929 omnämns i den södra gårdslängan förutom bl.a. boningsrum och stall också en skräddareverkstad.

Andreas Bruzelius dödsbo sålde 1966 till Byggnadsaktiebolaget V. Liljenberg, som i sin tur sålde 1973 till Byggnadsaktiebolaget Bröderna Persson. Byggnadsbeståndet med undantag för storgatehuset, det s.k. Milnerhuset (där den engelske ingenjören John Nun Milner, Nosabysjöns torrläggare, bodde på 1860-talet), revs 1982 och året därpå gavs bygglov för nybyggnation i två våningar vid vallgatan och i söder på tomten, med öppen gård i norr. I storgatehuset, gårdslängan och en del av vallgatehuset inrymdes affärslokal, i vallgatehuset i övrigt förråd och lägenheter. Här inreddes också vinden.

Fastigheten köptes 1991 av Horna Byggtjänst AB.

Östra Storgatan 43, Kristianstad, omkr. 1905.

Snapphanen 10. Andra huset fr.v., Östra Storgatan 43, omkr. 1905. (RM)

Östra Vallgatan 16, Kristianstad, 1963.

Snapphanen 10. Östra Vallgatan 16, 1963. (RM)

Tomt 11

Denna tomt, som är en s.k. halvtomt, ägdes 1828 av bryggaren och handlanden Sven Joh. Åkerman.

Vid storgatan låg då ett boningshus i två våningar, uppfört 1820 i tegel åt gatan och korsvirke i övrigt. Ovanvåningen var vid gårdssidan bredare än bottenvåningen. Vid smalgatan låg ett två våningar högt korsvirkeshus, uppfört omkring 1820. Här fanns inkörsport, vagnsport, bod och fyra kammare. Vidare fanns i norr två skiftesverkslängor.

År 1851 ägdes gården av Sven Joh. Åkermans dotter Louise Cervin. I norr invid smalgatehuset hade då ett och ett halvt år tidigare, tydligen 1849, uppförts ett två våningar högt bostadshus i korsvirke.

Ägare vid slutet av 1860-talet var sedan spegelfabrikören Anders Gustaf Säfström. År 1868 utfördes en hel del arbeten. Storgatehusets bottenvåning byggdes till och fick samma bredd som ovanvåningen. Smalgatehuset byggdes om till lägenheter och även den befintliga norra längan reparerades. Längs återstoden av norra tomtgränsen uppfördes ett två våningar högt halvhus i tegel med lägenheter.

Glasmästaren Anton Säfström blev ny ägare 1911 och samma år erhölls bygglov för ombyggnad av storgatehusets bottenvåning. I stället för tidigare en, skapades nu två butiker. Kontor byggdes till vid gårdssidan av den södra butiken.

Järnhandlaren Albert Wilhelm Månsson köpte sedan 1917 fastigheten, vilken tre år senare övergick i arvingars ägo. – Sedermera inrymdes Bellis fruktaffär i den norra butiken och antikvariatsbokhandel i den södra.

År 1974 gavs bygglov för omändring i vallgatehusets bottenvåning, varvid bl.a. en dörr isattes mot gatan på platsen för ett tidigare fönster.

Kristianstads Elektrotekniska Aktiebolag, senare Lindsténs Fastighetsförvaltning AB, blev ägare 1982 och erhöll samma år lov för om- och tillbyggnad. Det var främst fråga om inredande av affärslokal i bottenvåningen av vallgatehuset och anslutande del av gårdslängan.

Östra Storgatan 45, Kristianstad.

Snapphanen 11. Östra Storgatan 45. (RM)

Tomt 12

År 1850 godkände stadens drätselkommission ritning till ett tvåvåningshus vid storgatan på denna halvtomt för hattmakaren Sv. Björkqvist.

Tjugo år senare ägdes fastigheten av hattmakaren Sven Lindquist. Den var då bebyggd med det omkring 19 år gamla boningshuset i tegel vid storgatan, en omkring 50 år gammal två våningar hög korsvirkeslänga med bl.a. boningsrum, verkstadsrum och vedbodar i norr samt en omkring 50 år gammal två våningar hög korsvirkesbyggnad med inkörsport och lägenheter vid smalgatan. Om åldersangivelserna stämmer, skulle de båda sistnämnda husen ha uppförts omkring 1820. – Det har emellertid konstaterats, att vallgatehuset är betydligt äldre, från 1680-talet, och att det ursprungligen varit av samma speciella skiftesverkskonstruktion, som de s.k. Vähusen söder därom.

År 1890 köptes gården av styckjunkaren Olof Bengtsson. Året därpå gavs bygglov för uppförande av ett tvåvånings korsvirkeshus vid södra tomtgränsen, inrymmande avträden och vedbodar. Samma år byggdes den norra längan om till större delen, till utökat antal lägenheter.

Efter att ha varit i Olof Bengtssons arvingars och ytterligare några ägares händer, såldes fastigheten 1964 till Wangels Kemiska Tvätt och Färgeri Aktiebolag i Hässleholm. År 1979 gavs bygglov för ombyggnad av lägenhet i storgatehusets ovanvåning till konfektionsbutik och 1983 för ombyggnad och restaurering av vallgatehuset, som inrymde bostäder, efter brand året innan.

Östra Vallgatan 20, Kristianstad, 1975.

Snapphanen 12. Östra Vallgatan 20, 1975. (RM)

Östra Storgatan 47, Kristianstad, 1954.

Snapphanen 12. Östra Storgatan 47, 1954. (RM)

Tomt 13

Denna tomt är närmast en s.k. halvtomt, vilken dock fram till omkring 1740 tillsammans med granntomten i söder utgjorde en heltomt. Den ägdes 1804 av avlidne målaren Malmströms änka Christina Malmström.

Vid storgatan låg ett boningshus i två våningar och korsvirke. I norr låg dels en tvåvåningsbyggnad i korsvirke, som inrymde boningsrum, ett verkstadsrum och brygghus, dels ett envånings skiftesverkshus med stall och foderloft. Vid smalgatan låg ett tvåvåningshus i korsvirke i bottenvåningen åt gatan och skiftesverk i övrigt. Här fanns inkörsport, boningsrum och ett par oinredda skräprum. För samtliga hus saknas vid denna tid åldersuppgifter.

Omkring 25 år senare, då guldsmeden Petter Lindström var ägare, anges storgatehuset vara omkring 50 år gammalt och den västra längan i norr, i vilken nu fanns bageri, omkring 40 år, innebärande att de i så fall var uppförda någon gång omkring 1780 respektive 1790; storgatehuset har emellertid sedermera daterats till 1687. Vidare fanns i norr ett tvåvåningshus, tydligen i korsvirke med träplankfyllning, som inrymde stall, vagnsskjul, packhus m.m. och som var uppfört 1824 samt ett tvåvånings bostadshus vid smalgatan i korsvirke i bottenvåningen och skiftesverk i ovanvåningen, enligt uppgift omkring 50 år gammalt.

– Detta senare hus är ett av de båda s.k. Vähusen, vilka ursprungligen utgjorde ett enda hus på en ännu ej delad tomt, vilket daterats till 1687 och vilket ursprungligen helt varit uppfört i en speciell skiftesverksteknik.

Handskmakaren Johan Peter Berg ägde fastigheten fram till sin död 1851; hans firma hade grundats 1829. Handskfabrikören Axel Wilhelm Bergh lät omkring 1875 uppföra en ny östra gårdslänga, ett tvåvåningshus i korsvirke, som innehöll ett par lägenheter. Fabrikören Bergh dog på 1910-talet och gården övergick i fröken Hedvig Åhlunds ägo. År 1923 gavs bygglov för förändring av storgatehusets tre skyltfönster, kanske utförd ett par år senare med tanke på att uppgift finns om ändringsarbeten i detta hus 1925.

Hedvig Åhlunds dödsbo sålde sedan fastigheten 1952 till Carl Oscar Ericsson och året därpå gavs lov att bygga om butiken, med verkstad innanför. Berghs i Kristianstad Aktiebolag blev sedan ny ägare 1956 och fyra år senare gavs lov för tillbyggnad i två våningar vid storgatehusets gårdssida för verkstad och kontor m.m.

Bygglov erhölls 1978 för upprustning och ombyggnad till bostäder av huset vid vallgatan och anslutande del av gårdslängan (liksom för grannhuset i söder och anslutande del av dess gårdslänga). Arbetena utfördes 1978-81.


Litt.: Andersson, Th.: En skicklig byggmästare med otur. Föreningen Gamla Christianstad. Årsskrift 1998. Kristianstad 1998.

Östra Storgatan 49, Kristianstad samt Östra Storgatan 51, Kristianstad, 1954.

Snapphanen 13. Huset t.v. Östra Storgatan 49. Snapphanen 14. Gavelhuset ungefär i mitten, Östra Storgatan 51, 1954. (RM)

Östra Storgatan 49, Kristianstad.

Snapphanen 13. Huset längst t.h. Östra Storgatan 49. (RM)

Östra Vallgatan 22 och Östra Vallgatan 24, Kristianstad, 1975.

Snapphanen 13. Andra huset fr.v. Östra Vallgatan 22. Snapphanen 14. Huset t.v. Östra Vallgatan 24, 1975. (RM)

Tomt 14

Liksom granntomten i norr är denna tomt närmast att betrakta som en halvtomt; båda utgjorde tillsammans en heltomt fram till omkring 1740.

Denna södra tomt ägdes 1828 av bokbindaren Carl Ludvig Bong. Storgatehuset utgjordes av en smal tvåvåningsbyggnad i tegel åt gatan, korsvirke i övrigt, som innehöll boningsrum och som uppgavs vara omkring 50 år gammal, en uppgift, som om den stämmer, innebär ett uppförande omkring 1780. I söder på tomten fanns dels ett tvåvåningshus i korsvirke, tydligen med träplankfyllning, med stall, dels en liten luta, tydligen i skiftesverk, som inrymde bl.a. vedbod. Vid smalgatan låg en tvåvåningsbyggnad med boningsrum, vars bottenvåning var byggd i korsvirke och ovanvåning av ”plankor”. Mot grannen i norr fanns ett träplank och invid detta ett litet brädhus med gåsstia, svinstia och avträdeshus. – Smalgatehuset är ett av de båda s.k. Vähusen, vilka ursprungligen utgjorde ett enda hus på en ännu ej delad tomt, vilket daterats till 1687 och vilket ursprungligen helt varit uppfört i en speciell skiftesverksteknik.

Sonen Anders Fredrik Bong, också han bokbindare, tog över gården på 1850-talet och längre fram anges att också storgatehusets gårdsvägg bestod av tegel och att här fanns en mindre tillbyggnad med trappuppgång; tegelväggen och tillbyggnaden kan ha tillkommit vid reparationsarbeten 1870. År 1896 blev bokbindaren Martin Bong, son till Anders Fredrik Bong, ny ägare och ritningar för en ej realiserad tillbyggnad inåt gården, för vilken bygglov gavs året därpå, visar i storgatehuset kontor och verkstadsrum i bottenvåningen och ett stort verkstadsrum i ovanvåningen.

År 1907 gavs bygglov för en omfattande ombyggnad av storgatehuset efter att bokbinderiverksamheten året innan flyttats från gården. Den ordinära fasaden mot gatan omvandlades efter ritningar av Herman Gustafsson till ett trappgavelhus. I bottenvåningen togs upp ett stort skyltfönster för bokbinderiets butik och i ovanvåningen två större fönster till en fotografiateljé, som sedan drevs av Tyra Tapper.

Bokbindaren Martin Bong sålde 1909 fastigheten till Fabriksaktiebolaget Pärm och efter ytterligare några ägare köptes den 1918 av trädgårdsmästaren G. Hagström och fem år senare av fröken Hulda Hagström. – I butiken i storgatehuset kom Violas blomsterhandel att inrymmas. I smalgatehuset fanns åtminstone under 1950-talets första hälft ett skomakeri.

Berghs i Kristianstad Aktiebolag blev sedan ny ägare 1956 (liksom av grannfastigheten i norr samma år).

Bygglov erhölls 1978 för upprustning och ombyggnad till bostäder av huset vid Vallgatan och anslutande del av gårdslängan (liksom för grannhuset i norr och anslutande del av dess gårdslänga). Dessa arbeten utfördes 1978-81.
Litt.: Andersson, Th. och Lindbom, G.: Kristianstad. En bildkavalkad genom fyra sekler: Enastående familjeföretag. Kristianstad 1984.

Tomt 15

År 1797 tillhörde denna tomt kopparslagareänkan B. C. Kipper. Här fanns då enligt en brandförsäkring fem olika byggnader. Vid storgatan låg ett 1780 över två välvda källare uppfört tegelhus, som innehöll boningsrum.

Sammanbyggt härmed låg i norr ett en våning högt halvhus i tegel med ett kök. Vidare mot öster låg i norr ett tvåvånings halvhus i korsvirke, som innehöll bl.a. tjänstehjonsrum, brygghus och skräprum. Vid södra tomtgränsen låg ett halvhus i skiftesverk, två våningar högt och inrymmande vagnsskjul, redskapshus m.m. I öster på tomten fanns vid smalgatan ett envånings skiftesverkshus med inkörsport, stall och lego-, d.v.s. uthyrningslägenhet. Endast för storgatehuset finns åldersuppgift.

Omkring 30 år senare eller 1828 stod översten Axel von Arbin som ägare av gården. Ett med storgatehuset sammanbyggt gårdshus i norr anges nu vara omkring 25 år gammalt och då uppfört omkring 1803. Det var i två våningar, i tegel i bottenvåningen och i korsvirke i ovanvåningen och inrymde bl.a. kök. Intill fanns en mindre luta i tegel. Vidare mot öster fanns i norr ett omkring 30 år gammalt tvåvåningshus i korsvirke, tydligen den 1797 omnämnda och kanske då nyuppförda byggnaden. Det innehöll främst boningsrum. Två uthus i skiftesverk fanns också, rimligen de båda 1797 omnämnda i söder och öster.

Från omkring 1850 var kaptenen, sedermera överstelöjtnanten Folke Trägårdh ägare. Arvingar sålde sedan 1883 till landshövdingen, greve Axel Knut Trolle-Wachtmeister. Från hans familj övergick fastigheten 1907 till Aktiebolaget Svenska Biografteatern. De äldre byggnaderna revs och våren 1909 stod en ny, stor byggnad i putsat tegel färdig, fyra våningar hög med ett torn mot storgatan, tre våningar hög mot smalgatan och ritad av direktören Ernst Möller. Här fanns en större biografsalong i två våningar, Kosmorama (enligt uppgift Sveriges första specialbyggda biograf), en filminspelningsateljé, där de första svenska spelfilmerna kom till, butiker och lägenheter. – Redan 1911 var emellertid filmepoken i Kristianstad slut men inspelningsateljén finns bevarad i det 1972 invigda Filmmuséet.

Aktiebolaget Svensk Filmindustri köpte 1920 fastigheten, vilken året därpå övergick till Fastighetsaktiebolaget Hufvudstaden. Boktryckaren Alfred Svensson köpte fastigheten 1935 och överlät omgående hälften och året därpå återstoden till järnhandlaren Hans Larsson. År 1936 gavs bygglov för omfattande förändringar. Nedre delarna av de båda gatufasaderna, som dittills haft en utformning, som svarade mot biograffunktionen, omvandlades till mer ordinära butiks- respektive lagerutrymmesfasader, två butiker vid storgatan slogs samman till en – här kom Hans Larssons järnhandel att inrymmas – och biografsalongens nedre del blev lager. I andra våningen ändrades serveringslokal, bageri och biografsalongens övre del till sätteri, bokbinderi och kontor respektive tryckeri.

Tryckeriet, Kristianstads Boktryckeri AB, flyttade till andra lokaler 1950 och tydligen året därpå fanns Pariso Damkonfektion i andra våningen. År 1960 gavs bygglov för omändring i tredje våningen till affärslokaler och vid början av 1980-talet för ombyggnad för klädesfirman Hennes & Mauritz. – Lars Larsson och Gunilla Nilsson blev 1998 fastighetens ägare.


Litt.: Friström, S.: Filmpalatset som blev klädesvaruhus. Kristianstads-bladet/LånglördagBladet november 1992.

Fyravåningshuset, Östra Storgatan 53, Kristianstad, 1954.

Snapphanen 15. Fyravåningshuset, Östra Storgatan 53, 1954. (RM)

Östra Storgatan 53, Kristianstad, senast omkr. 1907.

Snapphanen 15. Östra Storgatan 53, senast omkr. 1907. (STARK)

Tomt 16

Denna tomt, som är kvarterets största längst i söder, med ett hörn mot Lilla Torg, bildades vid mitten av 1700-talet genom att två äldre tomter lades samman. På den södra tomten var från slutet av 1600-talet och in på 1700-talet stadens gästgivaregård belägen.

År 1795 ägdes fastigheten av handelsmannen Johan A. Wulff och var bebyggd med sex olika längor. Vid storgatan i väster fanns två sammanbyggda tvåvåningshus i korsvirke, av vilka det norra var uppfört ”i senare åren”. Detta hus inrymde boningsrum över två välvda källare. Också det andra huset inrymde boningsrum och därtill en handelsbod. Södra längan, vid tvärgatan här, var också i två våningar i korsvirke samt innehöll inkörsport, packhus och boningsrum. I öster vid smalgatan låg dels en envåningsbyggnad i korsvirke med stall och saltpackhus, uppförd i äldre tider, dels ett tvåvånings skiftesverkshus med bl.a. redskapshus och drängkammare. I norr på tomten fanns ett tvåvåningshus i skiftesverk med packhus i bottenvåningen och bl.a. rum och packhus innanför en svalgång i ovanvåningen. Endast för två av byggnaderna finns åldersuppgift.

År 1829 blev handelsmannen Anders Fredrik Ericson ägare. Året därpå anges i brandförsäkring den norra längan vid storgatan vara omkring 40 år gammal och i så fall uppförd omkring 1790, medan åldern för den andra längan här anges vara obekant. Också för den södra längan, som inrymde såväl ekonomi- som bostadsutrymmen, anges åldern vara obekant. Tre oförsäkrade byggnader nämns: två skiftesverkshus i en respektive två våningar vid smalgatan och ett skiftesverkshus med korsvirkesvägg åt väster i två våningar i norr på tomten.

Samme ägare tecknade ny brandförsäkring 1835, varvid framgår att en ny byggnad vid smalgatan uppförts 1831. Det var ett tvåvåningshus i tegel åt gatan och korsvirke åt gården, som innehöll stall, handelspackhus, vagnslider m.m. Överst på taket fanns en altan med järnräcke. Året 1831 hade också storgatehuset reparerats. Nu uppges att gatuväggen var beklädd med tegel och att den smalare södra delens ovanvåning utvidgats till samma bredd som den norra delen. Sedan tidigare fanns vid gårdssidan en tillbyggnad i norr, som förmedlade förbindelse med den norra längan samt en kökstillbyggnad längre söderut. Också vid den södra längan fanns sedan tidigare en tillbyggnad vid gårdssidan, i väster. Den fjärde längan, den i norr, omnämns utan beskrivning.

År 1856 köptes gården av handlanden Carl Ahlberg, som året därpå sålde hälften till sin broder, kopparslagaremästaren Johan Ahlberg. År 1862 nämns två butiksrum i storgatehuset och ett i den södra längan.

År 1884 köptes gården av garvaren P. S. Rydbeck. Han lät utföra betydande reparationer i den södra längan fyra år senare och här nämns nu fyra butiker. På 1890-talet utökades antalet butiksfönster i den södra längan och i smalgatehuset omvandlades ett magasinsrum till lägenhet.

Gården bytte 1905 ägare i och med att tapetseraremästaren August Hylén köpte den. De följande två åren utfördes betydande ändringsarbeten: i vardera huset vid storgatan och huset vid Cardellsgatan omnämns nu sex butiker med stora glasrutor. Vidare flyttades inkörsporten från södra längan till smalgatelängan, där också ett avträdeshus uppfördes vid gårdssidan. Hyléns Möbel- och Tapetserareaffär med omfattande utställningslokaler inrymdes sedan i gården liksom en del mindre butiker. Vid olika tillfällen utfördes ombyggnadsarbeten. År 1916 omnämns i smalgatehuset tre rum för affärslokal och vid storgatehuset en tillbyggnad i en våning vid gårdssidan. År 1928 anges fjorton rum för affärsrörelse i storgatehuset, sju i den södra längan och åtta i smalgatehuset. I den norra längan fanns i källaren maskinverkstad, i bottenvåningen snickare- och svarvareverkstad och i ovanvåningen ritkontor och rum för möbelutställning.

– Detta hus anses vara uppfört under 1600-talet.
Vid början av 1940-talet hade storgatehuset helt tagits i bruk som affärslokaler och kontor medan det i de båda andra gatubyggnaderna fanns såväl affärslokaler som lägenheter. I den norra byggnaden fanns ännu utställningsrum och snickeriverkstad.

Efter August Hylén fortsatte två söner verksamheten till 1965, varefter Rosanders skoaffär inrymdes vid hörnet mot torget. Vid början av 1980-talet togs affärslokaler i anspråk av klädesfirman Hennes & Mauritz. – Hylénska gården AB blev 1994 fastighetens ägare.

Östra Storgatan 55, Kristianstad.

Snapphanen 16, Östra Storgatan 55. (RM)

Östra Storgatan 55 - Cardellsgatan 17, Kristianstad.

Snapphanen 16. Östra Storgatan 55 - Cardellsgatan 17. (RM)

Cardellsgatan 17 - Östra Vallgatan 28, Kristianstad.

Snapphanen 16. Cardellsgatan 17 - Östra Vallgatan 28. (RM)

Gårdsinteriör, fr. SÖ. senast omkr. 1905.

Snapphanen 16. Gårdsinteriör, fr. SÖ, senast omkr. 1905. (RM)

Tomt 17

Den nuvarande tomten, kvarterets nordligaste med hörn mot Stora Torg, bildades 1956 genom sammanläggning av äldre tomter.

Norra delen, tidigare tomt nr 1. Tomten ifråga ägdes 1828 av färgaren Johan Magnus Fogelklou, som tjugo år tidigare övertagit såväl fastighet som färgeri. Vid storgatan låg då ett tvåvånings boningshus i rappat korsvirke. Det hade uppförts 1779 av Fogelklous svärfader färgaren Anders Wihlborg. Sammanbyggt härmed låg ett två våningar högt hus i korsvirke åt gatorna och trä åt gården. I bottenvåningen fanns inkörsport, stall, vagnsport, färgeri och presskammare och i ovanvåningen rum, av vilka ett stort användes som torkrum. En klädes- och vadmalspress omnämns i detta hus. Söder härom, troligen vid smalgatan, låg ett boningshus i två våningar i korsvirke, som in-nehöll bl.a. en lägenhet och några oinredda rum. Mot detta hus låg ett uthus i trä i två våningar med bl.a. svinbod och vedbod. Åldersuppgifter saknas för de sistnämnda byggnaderna.

År 1846 blev färgerifabrikören Sven Lundquist ny ägare och 1870 tecknade han brandförsäkring på gården, varvid anges att den norra längan uppförts i tre våningar i tegel omkring 1863. I bottenvåningen fanns bl.a. färgeri och inkörsport, i andra våningen tydligen en lägenhet och i tredje våningen främst torkstuga m.m. för färggods. Den östra längan, vid smalgatan och med gavel åt gatan i norr, anges vara i två våningar i korsvirke och innehålla lägenheter. Längs tomtgränsen i söder låg ett omkring 1848 uppfört tvåvåningshus i korsvirke, som inrymde bl.a. boningsrum.

Den norra längan omnämns sedan 1889. Den hade då reparerats året innan och anges utöver inkörsporten innehålla boningsrum och kök. Färgeri nämns inte längre; fabrikör Lundquist hade avlidit 1887.

År 1897 köpte sonen, grosshandlaren Sven Lundquist i Malmö fastigheten. Samma år fick han bygglov för vissa förändringar i det norra huset, varvid framgår, att det då fanns konditori i huset. Efter ombyggnaden fanns såväl café som konditori, åtminstone från 1910-talet Konditori Boulevard.

För isättande av skyltfönster och dörr till butik i storgatehusets södra del gavs bygglov 1901 och för omändring av skyltfönster vid dess hörn 1913. Året därpå omnämns tre rum för affärslokal i storgatehuset, vilket f.ö. nu uppges ha ytterväggar av dels tegel, dels korsvirke, och ett i det norra huset. I gårdslängan fanns nu utöver boningsrum också magasin och vedbodar.

Ny ägare 1917 blev grosshandlare Lundquist syster, fröken Anna Lundquist, f.ö. Sveriges första kvinnliga stadsfullmäktigeledamot. Hon erhöll 1934 lov att bygga till kontorslokal i sydväst på gårdsplanen. Sex år senare omnämns i smalgatehuset tre rum för affärsrörelse.

Efter Anna Lundquists död 1952, köpte Livförsäkrings Aktiebolaget Thule, sedermera Skandia, samma år fastigheten och några år senare också grannfastigheten i söder. Efter ritningar av arkitekterna SAR B. Alfreds och G. Larsén i Stockholm uppfördes sedan på de sammanlagda tomterna det hösten 1960 invigda Thulehuset i fyra våningar med en indragen femte våning och i ett plan överbyggd gård. I bottenvåningen inrymdes butiker, konst- och glasaffär, urmakeriaffär, begravningsfirma m.m. och i de övre våningarna kontor, tandläkarmottagning och en lägenhet. År 1986 gavs bygglov för omändring av lägenheten till kontor. – År 2000 blev K/B Snapphanen 17 i Kristianstad ägare.

Litt.: Andersson, Th. och Albin R.: Thulehusets föregångare. Föreningen Gamla Christianstad. Årsskrift 1961. Kristianstad 1961.

Södra delen, tidigare tomt nr 2, 3, 4. Den västra delen härav vid storgatan ägdes 1803 av kopparslagaremästaren Bengt Lindström. Vid gatan låg ett tvåvåningshus i tegel i bottenvåningen och korsvirke i ovanvåningen med inkörsport och boningsrum. I norr låg ett envånings halvhus med bl.a. vagnshus och i söder ett skiftesverkshus i två våningar under halvt tak, som innehöll kopparförvaringsrum och andra ekonomiutrymmen. I öster låg ännu ett halvhus, ett två våningar högt korsvirkeshus, som inrymde verkstad, stall och boningsrum. Den södra längan angavs vara gammal, den östra nybyggd i senare åren. Denna gård ägdes sedan under i varje fall 1810- och 1820-talen av färgaren Johan Magnus Fogelklou i granngården i norr.

Åtminstone sedan mitten av 1850-talet ägdes gården ifråga av sadelmakaren Christian Edvard Brandt. Omkring 1864 uppfördes i öster på tomten ett tre våningar högt halvhus i tegel, som innehöll lägenheter och brygghus. År 1893 beskrivs övriga byggnader i hans gård. I väster fanns storgatehuset med inkörsport, en butik och boningsrum, i norr ett två våningar högt halvhus, som var uppfört i korsvirke omkring 1879 och som innehöll en lägenhet och avträdeshus samt i söder ett tvåvånings halvhus i korsvirke, uppfört på 1840-talet och inrymmande lägenheter.

År 1899 blev sadelmakare Brandts fosterdotter Johanna Brandt gårdens ägare. Hon blev senare ägare också av de båda granntomterna i öster och sålde så 1925 till urmakaren Robert Almqvist.

På den norra av de båda tomterna i öster utgjordes bebyggelsen 1839 av magasinsdrängen Lars Christenssons hus, ett huvudsakligen i träplankor uppfört boningshus, en våning högt åt gatan och två åt gården. Den södra av de båda tomterna ägdes 1846 av styckjunkaren E. P. Åsberg. Detta år hade vid smalgatan uppförts ett två våningar högt boningshus i korsvirke liksom en gårdslänga väster därom, ett likaså i två våningar uppfört korsvirkeshus med boningsrum och ekonomiutrymmen.

Timmermannen Nils Bengtsson blev sedermera ägare av båda de östra tomtdelarna. Handelsbiträdet Anna Bengtsson blev ny ägare några år in på 1900-talet och 1909 beskrivs bebyggelsen längs smalgatan som en enda byggnad, ett tvåvånings korsvirkeshus med lägenheter. I norr och i söder fanns i två våningar och i korsvirke uppförda gårdsbyggnader med boningsrum och vedbodar. För samtliga byggnader saknas uppgift om ålder.

År 1911 blev fröken Johanna Brandt, som redan ägde granntomten i väster, ny ägare och efter henne urmakaren Robert Almqvist ägare av alla tomtdelarna 1925. Hela byggnadsbeståndet beskrivs 1933. Storgatehuset anges vara uppfört i dels tegel, dels korsvirke; samma år hade bygglov erhållits för butik på inkörsportens plats och för nytt, mitt på huset beläget entréparti. Den norra gårdslängan härintill inrymde urmakareverkstad och den södra skräddareverkstad. Den nord – sydorienterade längan inne på tomten innehöll skomakareverkstad. Smalgatehuset och dess två gårdsbyggnader innehöll liksom tidigare bostäder.

Urmakare Almqvist sålde 1956 till Livförsäkrings Aktiebolaget Thule, sedermera Skandia, som några år tidigare blivit ägare av grannfastigheten i norr och efter sammanläggning av tomterna uppfördes sedan det hösten 1960 invigda Thulehuset, ritat av arkitekterna SAR B. Alfreds och G. Larsén i Stockholm, ett fyravåningshus med en indragen femte våning och en i ett plan överbyggd gård. I bottenvåningen inrymdes bl.a. konst- och glasaffär, urmakeriaffär och begravningsfirma samt i de övre våningarna kontor, tandläkaremottagning och en lägenhet. För den sistnämnda gavs 1986 bygglov för omändring till kontor.

– År 2000 blev K/B Snapphanen 17 i Kristianstad ägare.

Litt.: Andersson, Th. och Albin, R.: Thulehusets föregångare. Föreningen Gamla Christianstad. Årsskrift 1961. Kristianstad 1961.

Östra Vallgatan 2, Kristianstad, 1954.

Snapphanen 17 (tid. 1 o. 2, 3,4). Hörnhuset nr 1 och huset hitom nr 2, 3, 4, Östra Vallgatan 2. 1954. (RM)

Östra Vallgatan 2 - Nya Boulevarden 10, Kristianstad. 1954.

Snapphanen 17 (tid. 1). Två- opch trevåningshusen i mitten, Östra Vallgatan 2 - Nya Boulevarden 10, 1954. (RM)

Nya Boulevarden 10 - Östra Storgatan 29 samt 31A och 3, Kristianstad.

Snapphanen 17 (tid. 1 o. 2, 3, 4). Två- och trevåningshusen i mitten nr 1 samt tvåvåningshuset t.h. därom nr 2, 3, 4, Nya Boulevarden 10 - Östra Storgatan 29 samt 31A och 31B. (RM)

Medborgarcenter hjälper dig

Vi hanterar dina frågor om kommunens verksamheter och du kan besöka oss, ringa oss eller skriva. Oftast får du hjälp direkt, annars lotsar vi ditt ärende rätt.

Öppet Stänger kl. 16.30
Hjälpte informationen på sidan dig?