Östra Salutorget

Det ifrågavarande området är beläget alldeles öster om den egentliga stadskärnans mellersta del, på mark, som efter befästningsverkens raserande under andra hälften av 1850-talet togs i anspråk för främst handelsverksamhet.

De årliga marknaderna och delvis också torghandeln flyttades ut hit - och som benämndes Östra Salutorget. Det begränsas av Nya Boulevarden (tidigare tvärkanalen genom staden) i norr, Södra Kaserngai söder, Östra Boulevarden (tidigare Östra Boulevardgatan samt gångstråk och därutanför kanal i öster.

Litt.: Andersson, Th. o. Lindbom, G.: Kristianstad. En bildkavalkad genom fyra sekler: Salutorg och saluhallar. Kristianstad 1984. Jönsson, S.: Östra Salutorget, i: Gamla Christianstad. Kristianstad 1996.

Nordligaste delen, f.d. Fisktorget, del av Kristianstad 4:4 samt 4:11. År 1858 upprättades en karta över salutorgsområdet med förslag till hur det skulle användas. Till den här ifrågavarande delen längst i norr förlades Fisktorget med handel med fisk och kött; intill fanns i kanalen tilläggsplats för fiskebåtar och f.ö. också vändplats för pråmar.

På östra delen av Fisktorget uppfördes efter förslag 1882 en i norr – söder långsträckt saluhall med ytterväggar och tak i plåt, tillverkad på Ljunggrens mekaniska verkstad. Den var försedd med ett markerat, förhöjt mittparti och med portar i dettas båda sidor och i gavlarna. År 1929 revs så denna saluhall efter att en ny uppförts ett stycke längre söderut.

När busstrafik kommit igång på 1920-talet, togs det gamla Fisktorget i anspråk som busstorg och tydligen 1927 uppfördes här stadens första busstation, en sexkantig byggnad vid torgets västra sida, som sedan blev taxistation och som flyttades bort i samband med att en ny busstation uppfördes längre söderut vid mitten av 1950-talet.

Längs gatan i norr fanns förr hållplatser för taxibilar, med en tillhörande byggnad längst i norr på det forna busstorget mittför brandstationen. För denna byggnad gavs rivningslov 1984.

På sydvästra delen av torget, på vad som i dag är fastigheten Kristianstad 4:11, uppfördes någon gång omkring 1950 en bensinstation. F.ö. förekommer från mitten av 1950-talet benämningen Biltorget på det forna Fisktorget.

År 1978 gavs bygglov för ombyggnad av bensinstationen. Sökande var Svenska Gulf Oil AB. Anläggningen utgjordes av två sammanbyggda, en våning höga byggnadskroppar; i den norra fanns butik, lager m.m., i den södra smörjhall och tvätthall. Fyra år senare var det aktuellt med en del såväl interiöra som exteriöra förändringar.

Kuwait Petroleum Svenska AB fick 1985 rivningslov för bensinstationen men det dröjde ytterligare några år innan den revs.

Norra mellersta delen, saluhall m.m., del av Kristianstad 4:4 samt 4:44. På år 1858 upprättad karta över salutorgsområdet med förslag till användning förlades till i stora drag den här ifrågavarande delen i öster i anslutning till kanalen de fyra nordligaste av totalt sju tomter, avsedda att arrenderas ut för packhus- eller magasinsbebyggelse. Mellan dessa tomter och boulevarden avsattes ett område som plantering, vilket dock sedan fick funktion av torg; vid mitten av 1860-talet anvisades här plats för två repslagarbanor.

De två nordligaste tomterna arrenderades 1861 av handlanden, senare tobaksfabrikören Fredrik Wilhelm Fiedler, som lät uppföra några låga byggnader, som omslöts av ett plank. Han fick tillstånd att här bedriva tillverkning av kimrök. Dessa tomter och byggnader övertogs 1876 av handlanden Georg Magnus Krook. Det är oklart när denne sedan i norr på den norra tomten lät uppföra det stora två våningar höga magasin med gavel mot kanalen, som länge kom att dominera salutorgets norra del. Det förefaller ha skett senast 1878.

Grosshandlaren Krook överlät 1879 sin firma med byggnader till handlandena Otto Werlin och Olof Pettersson, av vilka den förstnämnde sex år senare blev ensam ägare. Han fick så bygglov 1891 för uppförande av ett skjul, en envånings halvlänga i väster på den vid denna tid mot detta håll för Fisktorgets utvidgande förminskade tomten. Det framgår att det utöver det stora magasinet i norr också fanns en lång halvlänga i öster vid gatan längs kanalen och ett mindre, friliggande hus i söder.

Grosshandlaren Werlin överlät 1913 rörelsen till grosshandlaren B. J. Jönsson. I den stora magasinsbyggnaden fanns också kontor. Sju år senare, 1920, flyttades rörelsen och även det stora magasinet till annan plats i stadens norra del, varefter de båda tomterna torde ha tillförts torget.

De tredje och fjärde packhustomterna norrifrån räknat arrenderades 1876 av handlanden Frans Julius Billing. Huruvida de blev bebyggda, är okänt. En karta från 1878 visar inte någon bebyggelse, inte heller en karta från 1897; på sistnämnda karta är de båda tomterna över huvud taget inte utritade.

År 1928 stod en ny saluhall färdig, placerad på delar av de forna andra och tredje packhustomterna från norr räknat och på torgmark väster därom. Det var en stor tegelbyggnad, som ritats av stadsarkitekten Per Lennart Håkanson och som till större, västra delen uppfördes i två våningar, i övrigt i en våning. Fasaden mot väster, med framskjutande partier i norr och söder, var dock som följd av nivåskillnader mellan gata och torg i en våning. Ritningarna visar i nedervåningen i tvåvåningsdelen främst ett stort offentligt skyddsrum, norr och söder därom loggior, i nordväst toaletter, i sydväst butik, i nordöst vågrum med mera och i sydöst butik. I envåningsdelen i öster fanns bl.a. besiktningslokal (för kött), fiskhall, kylrum och gård. Ovanvåningen upptogs till största delen av saluhall, med entréer från boulevarden, omgiven i nordväst och sydväst av butiker, i norr av trikinundersökningslokal, laboratorium m.m., i söder av cafélokaler – Conditori Buffén fanns sedan här – samt i nordöst och sydöst av personalutrymmen.

Åtminstone omkring 1940 fanns det en Stadsvåg strax nordost om saluhallen. År 1947 gavs bygglov för förändring i saluhallsbyggnadens envåningsdel längst i nordöst. En butik förefaller ha inretts här i anslutning till befintligt vågrum. Året därpå framgår att saluhallen disponerades av EOL-bolaget, som nu fick lov för en del förändringar i bl.a. båda våningarna i byggnadens sydvästra del till kontor, lunchrum m.m. Själva saluhallslokalen avsågs tas i anspråk som lagerlokal. Också de båda följande åren gavs lov för förändringar. Ritningar visar fiskhall som tidigare i sydöst och lokaler för civilförsvaret i nordväst i bottenvåningen, kontorsutrymmen i väster och söder i ovanvåningen samt lager och packsal i vindsplanet. – Saluhallsbyggnaden revs 1969.

Ett parkeringsdäck byggdes efter bygglov 1973 på platsen för den rivna saluhallen och vidare söderut till Domusvaruhuset, med parkeringsplatser också på planet under däcket. Vid västra sidan längs trottoaren uppfördes i norr en mindre förrådsbyggnad, vidare mot söder gatuköks- och kioskbyggnad, toalettbyggnad samt trapphusbyggnad. År 1982 gavs lov att bygga om en del av trapphuset till lotterikiosk.

Ovanpå parkeringsdäckets sydvästra del uppförde A. Skooghs Byggnads AB efter bygglov 2000 Biostaden Kosmorama, ritad av Thomas Voghera Arkitektkontor, Spånga, och utgörande den nuvarande fastigheten Kristianstad 4:44. Byggnaden vilar till större delen på pelare på däcket i fråga, här fortfarande använt för parkering. I väster vid boulevarden fick nybygget dock en bottenvåning med entréparti, försäljningsdel och kök för hamburgerrestaurang. I andra våningen här inreddes serveringslokal, sammanhängande med en foajé till de fyra biografsalonger, som den pelarburna östra delen inrymmer. Ett tredje plan, motsvarande övre delarna av serveringslokalen och salongerna, innehåller personalrum m.m. – I samband med byggnationen revs befintliga byggnader för gatukök m.m. vid gatan och omändrades förrådsbyggnaden i nordväst till offentlig toalett.

Södra mellersta delen, Domus 1. En 1858 upprättad karta med förslag till hur salutorgsområdet skulle användas upptar bl.a. sju tomter avsedda för packhus- eller magasinsbebyggelse. De femte och sjätte tomterna norrifrån räknat av dessa motsvarar större delen av den nutida fastigheten, som fått namn efter det varuhus, som är beläget här i dag.

Den norra av dessa båda tomter arrenderades 1876 ut av staden till handlanden Frans Julius Billing, som samma år ansökte om tillstånd att på tomten få uppföra en tvåvånings magasinsbyggnad i trä. Ett fotografi visar en sådan byggnad längs kanalen med en vinkelbyggnad in på tomten i norr, också den i två våningar men ett halvhus. Även i söder fanns ett halvhus, lägre men tydligen också i två våningar. På tomtens västra del fanns ett par lägre byggnader, en av dem tydligen en i en trädgård belägen paviljong eller estrad. En skylt upplyste om att magasinen innehöll lager av Frans J. Billings artificiella gödningsämnen, spannmålsfröer, foderämnen m.m.

Det är obekant hur länge de nämnda magasinsbyggnaderna låg kvar. Ett hus, som fanns här längs kanalen under första hälften av 1960-talet men som inte finns utritat på kartor omkring 1940 och 1955, kan ha varit en tillfällig affärsbarack eller liknande.

Den södra av de båda tomterna arrenderades 1874 av handlanden A. F. Krumlinde. Två år senare övertogs dock arrendekontraktet av C. F. Lundgren. Det är oklart vem som lät uppföra de byggnader, som finns utritade på karta 1878, en tvåvåningsbyggnad längs kanalen med en halvlänga i vinkel längs norra tomtgränsen. Denna senare byggnad var en våning hög, åtminstone delvis uppförd i korsvirke och försedd med utbyggnad mot söder. På den västra delen av tomten fanns enligt uppgift åren 1898-1905 Nykterhetsträdgården med paviljong och estrad.

Det är ovisst när de olika byggnaderna revs. Såväl denna tomt som granntomten i norr finns markerade på kartor åren kring 1900 men inte längre 1908; de förefaller nu ha blivit torgmark.

År 1964 fick Konsumentföreningen Kristianstad med omnejd bygglov för uppförande av ett varuhus, ritat av Kooperativa förbundet, Arkitekt- och ingenjörskontoret i Stockholm. Nedre planet togs i anspråk för främst bilparkering och lager men också skyddsrum i väster, personalutrymmen, skrädderi, kontorslokaler m.m. i söder samt samlingsrum m.m. och lastbrygga i öster. Det övre planet, som p.g.a. nivåskillnad mellan gata och f.d. torg, mot väster utgjorde markplanet, inrymde en stor varuhall med entrépartier i väster och norr. Öster därom inrymdes kontors- och restauranglokaler. Vid östra sidan fanns uteservering. Byggnadens östligaste parti försågs med en tredje och en fjärde våning med bl.a. kontorsrum.

För påbyggnad av ytterligare en varuhusvåning gavs lov 1969, varvid också parkeringsplatserna på nedersta planet försvann.

År 1976 framgår att Kristianstad – Blekinge Konsumentförening var ägare.

Varuhuset byggdes så till efter bygglov 1988 med ett långsmalt parti längs hela norra sidan i de två nedre planen. Vissa förändringar företogs också i den befintliga byggnaden. Nytt entréparti tillkom i nordväst. År 2000 gavs bygglov för påbyggnad med ytterligare en våning i norr.

Sydligaste delen, f.d. Kreaturstorg, del av Kristianstad 4:4 samt 4:13 o. 4:43. År 1858 upprättad karta med förslag till salutorgsområdets användning visar bl.a. sju för packhusbebyggelse avsedda tomter, av vilka den sydligaste motsvarar norra delen av det här ifrågavarande området. På södra delen därav finns tre byggnader utritade, två i söder vid en tvärkanal här och en i öster ute i kanalen. På en annan karta från samma tid står på hela området och på området söder därom utsatt benämningen Tvättinrättning tillhörande Fattighuset och åtminstone byggnaden i öster kan med sitt läge förmodas ha varit ett tvätthus. I den västra av byggnaderna inrättades 1865 en pudrettfabrik, i vilken stadens latrin blandades med torv. Den östra byggnaden fungerade som torvlada; dess vind användes för torkning av tvätt. – Pudrettladan flyttades så 1885 bort från området.

Den nämnda sydligaste packhus- eller magasinstomten utarrenderades 1861 till handlanden Georg Magnus Krook. Han lät tydligen ganska omgående uppföra den byggnad i öster på tomten, som redovisas på en karta 1864-65, f.ö. uppenbarligen den första på de sju tomterna. Det förefaller som om han sedan, senast 1875, lät uppföra en friliggande byggnad i korsvirke i norr i vinkel mot det första huset och kanske också en byggnad i vinkel i söder.

Christianstads Köpmannabolag övertog 1875 tomt och magasinsbyggnader. En karta tre år senare visar tre byggnader, av vilka den södra var ett halvhus. Det framgår senare, att alla tre var envånings putsade korsvirkeshus. Nämnda bolag flyttade sedermera härifrån, vilket kan ha skett 1893, då tomter inköptes på annan plats i staden.

En smedmästare Holmquist kom sedan att använda byggnaderna och blev uppenbarligen ägare av tomten, som tydligen hans arvingar sedan 1901 sålde till staden. - Denna norra del betecknades förr kvarteret Smedjan.

Vid mitten av 1910-talet och också 1920 framgår, att den vid det här laget såväl i norr som i söder tillbyggda längan i öster då inrymde lokaler för köttbesiktning. – Till denna södra del av Östra Salutorget hade på 1850-talet flyttats handeln med hästar och kreatur och ännu omkring 1940 hade området söder om de ifrågavarande byggnaderna benämningen Kreaturstorg.

Strax efter mitten av 1920-talet utgjorde de båda norra och södra längorna spannmålsmagasin, tydligen för KB P. Laveson engrosfirma i spannmål, foder och gödning. Vad den östra längan användes till framgår inte vid denna tidpunkt men väl 1934, då det uppges att där fanns bilreparationsverkstad. Vid södra sidan av spannmålsmagasinet i norr redovisas nu ett envånings tomsäcksmagasin i trä och friliggande inne på gården en byggnad av samma beskaffenhet för förvaring av diverse. Åldersuppgifter saknas för dessa båda byggnader.

År 1942 framgår att alla byggnaderna hade rivits utom längan i öster, som användes för fruktmusteri och tillfällig lagring av möbler och dylikt. Den förefaller kunna ha legat kvar ännu tio år senare.

För nybyggnad av busstation på nuvarande fastigheten Kristianstad 4:13 gavs bygglov 1954. Den förlades nära nog mitt på den forna magasinstomten, dock förskjuten något mot väster, och var ritad av arkitekten SAR Robert Larsson. Byggnaden uppfördes i två våningar med från väster räknat i bottenvåningen kiosk, vänthall, kontorsutrymmen m.m. och godsexpedition samt i ovanvåningen serveringslokal, kök (Omnibaren), kontorslokaler och chaufförsdagrum. I källaren inrymdes lagerlokaler, toaletter, skyddsrum m.m. – Åtminstone under andra hälften av 1960-talet hade serveringslokalen namnet Frascati Bar & Restaurang.

År 1974 gavs bygglov för ombyggnad av Pressbyråns kiosk i bottenvåningen. Två år senare framgår att Restaurang Peking fanns i ovanvåningen. Efter lov 1992 byggdes väntsal och kontorslokaler om.

År 1995 gavs lov för ombyggnad av busstationsbyggnaden och nybyggnad av resecentrum, det senare på det forna kreaturstorget söder om den befintliga byggnaden, på del av nuvarande fastigheten Kristianstad 4:4. Blomqvist Arkitekter AB i Malmö stod för ritningarna. Den forna väntsalen ersattes av en ny vid den äldre byggnadens västra och södra sidor, i en våning liksom den nya anläggningen i övrigt. Kiosken omändrades till butik. Vid väntsalens södra sida uppfördes en mot söder långsträckt vänthallsbyggnad med i öster anslutande bussfickor.

Efter bygglov samtidigt som för den nya bussterminalen, 1995, uppfördes i väster, anslutande till den västra delen av den nya väntsalen, på nuvarande fastigheten Kristianstad 4:43 en byggnad med hamburgerrestaurang i en våning.