Detta är en bild från kvarteret Södra Kasern.

Detta stora kvarter utgör den nuvarande stadskärnans sydostligaste del.

Området motsvarar såväl en av bastionerna som anslutande mark och utanför liggande vallgrav samt mark mellan vallgravar inom de efter 1700-talets mitt utbyggda södra befästningsverken. Efter att rasering av dessa påbörjats omkring 1850, utlades tomtmark. Kvarteret begränsas av Södra Kaserngatan i norr, Södra Boulevarden (tidigare Södra Boulevardgatan) i söder, Västra Storgatan i väster och Östra Boulevarden (tidigare Östra Boulevardgatan) i öster. Kvartersnamnet åsyftar det kasernområde, som förr var beläget här.

Kvarteret omfattar en tomt, nr 2.

Tomter i kvarteret Södra Kasern

Tomt 2

Det efter hand utbyggda kasernområdet, Södra Kasern Etablissemanget, kom att tas i bruk av Wendes artilleriregemente och användes av detta ända fram till dess att en successiv utflyttning 1946 påbörjades till nyanlagt kasernområde i Norra Åsum.

År 1951 övertogs hela det gamla kasernområdet av Kungliga Byggnadsstyrelsen.

År 1793 stod vid kvarterets nordvästra hörn en kasernbyggnad, Södra Kasern, senare Gamla Södra Kasern, färdig. Den var uppförd i tegel i en våning över hög källarvåning i natursten. År 1847 påbyggdes en andra våning. Vid de tre våningar höga gavlarna inrymdes bl.a. underofficersbostäder, i våningarna i övrigt soldatlogement. Bostäder för soldater och vaktlokal inrymdes i källaren. Byggnaden förklarades för byggnadsminne 1994.

Efter att militären börjat flytta bort från området, gavs 1947 lov för ombyggnad av den tidigare kasernbyggnaden till kontorslokaler och 1959 för ombyggnad för Länsarbetsnämnden. År 1996 gavs lov för inredande av restauranglokal i källarens mellersta och östra delar och året därpå för inredande av galleri i dess västra del.

Omkring 1805 fanns ytterligare ett par byggnader i närheten av Södra Garnizons Cassernen. Det var en byggnad alldeles öster om denna, kortare och smalare, samt en till kasernen hörande avträdesbyggnad ett kort stycke söderut. Förstnämnda byggnad förefaller ha funnits kvar vid mitten av 1860-talet men inte längre vid slutet av 1870-talet.

År 1853 stod en stallbyggnad färdig i väster, ett stycke söder om kasernbyggnaden och parallell med denna. Den förefaller kunna ha ersatts av en ny stallbyggnad kanske någon gång omkring 1870.

Någon gång mellan mitten av 1850-talet och mitten av 1860-talet uppfördes på kasernområdets södra del byggnader såväl i väster som i öster och med korta vinklar in mot tomten, tydligen de sommarstallar, som benämndes Smålänningastallarna. Det västra stallet förefaller kunna ha legat kvar till omkring 1875, det östra uppges ha brunnit ned 1943; det senares yttervägg finns kvar som mur mot gatan i öster. – I anslutning till stallet i öster låg åtminstone på 1920-talet bl.a. avträdeshus.

Längst i söder, längs gatan här, uppfördes mellan stallarnas vinkeldelar en fältförrådsbyggnad, det s.k. Blomska förrådet, som stod färdigt 1871 och är en putsad korsvirkesbyggnad i två våningar. Efter att ha använts bl.a. som möbelförråd för länsstyrelsen, restaurerades byggnaden 1992. Den förklarades för byggnadsminne 1994. Såväl vid början som vid mitten av årtiondet gavs lov för ombyggnad till kontor av olika delar av byggnaden. Lov för ombyggnad i östra delen för Röda Korset gavs 1997.

Vid 1870-talets mitt inföll en omfattande utbyggnadsetapp. År 1874 uppfördes ett exercishus i norr på området längs gatan i öster och två år senare tillkom en ny stallbyggnad i väster, söder om och intill den befintliga, en stallbyggnad i öster som pendang till den äldre i väster, ett ridhus längs gatan i väster söder om stallbyggnaderna, ett sjukstall söder om ridhuset vid kvarterets sydvästra hörn, en skosmedja kanske i sydöst och ett kokhus inne på området mellan stallbyggnaderna. – Åtminstone längre fram i tiden benämndes den norra öppna planen, avgränsad med staket mot gatan i väster, Exercisplan och den södra Rid- och körbana.

Ovannämnda exercishus i en våning med gymnastiksal togs efter militärens bortflyttning tillsammans med ytterligare några byggnader intill i anspråk för folkskoleseminarium. Bygglov gavs 1949 för ombyggnad. Norra delen behölls som gymnastiksal medan den södra omändrades till två våningsplan med bl.a. hörsal, slöjdsal och laboratorierum i det nedre och bl.a. gymnastiksal och lärarrum i det övre planet. Senare har byggnaden utöver gymnastiksal kommit att inrymma lokaler för föreningsverksamhet.

Den yngre stallbyggnaden i väster, från 1876, som var en envåningsbyggnad i tegel, låg kvar till 1958 då den tillsammans med det äldre stallet här revs inför nybyggnation.
Den östra stallbyggnaden, också från 1876, blev sedermera, tydligen tidigast vid slutet av 1890-talet, tillbyggd med en vinkel mot söder; på denna vinkels plats förefaller skosmedjan från 1870-talet kunna ha legat. Båda stalldelarna var envåningsbyggnader i tegel. De revs vid början av 1960-talet.

Det likaså 1876 uppförda ridhuset längs gatan i väster, sammanbyggt med stallet här och liksom det en envånings tegelbyggnad, omändrades enligt uppgift 1947 till sporthall. År 1992 gavs så bygglov för ombyggnad till skolbespisning för Söderportskolan strax intill och 1994 förklarades byggnaden för byggnadsminne.

Sjukstallet vid kasernområdets sydvästra hörn, uppfört 1876 i en våning i tegel, inrymde efter den militära tiden åtminstone omkring 1960 musteri. Det revs 1979, med bibehållande av delar av ytterväggarna som murar mot gatorna.

Skosmedjan, uppförd 1876 och belägen i öster, kan förmodas ha rivits vid ovan nämnda stallutbyggnad här.

Kokhuset från 1876, en envåningsbyggnad i tegel, var under första hälften av 1910-talet föremål för omfattande om- och tillbyggnad, varvid trapptorn tillkom i norr och vindsvåningen utformades som mansardvåning. I bottenvåningen inrymdes soldatmatsal och i ovanvåningen mässar. Byggnaden revs sedermera 1961.

En ny stor kasernbyggnad, Nya Södra Kasern, uppfördes 1897 längs gatan i norr, strax öster om den äldre kasernen. Det var fråga om en trevåningsbyggnad med inredd vindsvåning. Efter att militären börjat lämna kasernområdet vid mitten av 1940-talet, omändrades denna kasernbyggnad liksom ytterligare ett par byggnader intill efter bygglov 1949 till folkskoleseminarium. Åren 1963 och 1964 gavs lov för mindre förändringar. Byggnaden kom sedermera, med byggnadsminnesförklaring 1994, att nyttjas av Högskolan fram till 1995 och därefter av Komvux.

Under första hälften av 1910-talet uppfördes vid kasernområdets nordöstra hörn en sjukpaviljong, en tvåvånings tegelbyggnad med vindsvåning i form av en mansardvåning. Denna byggnad var en av de tre intill varandra, som efter bygglov 1949 omändrades för folkskoleseminariet. Här inreddes elevutrymmen och en lägenhet på vinden. Sedermera användes byggnaden, som förklarades för byggnadsminne 1994, av Högskolan fram till 1995. Fyra år senare gavs bygglov för omändring av det f.d. kårhuset till kontor.

Tydligen tidigast omkring 1910 uppfördes en ny byggnad för skosmedja i sydost, strax innanför sommarstallarna här. Det förefaller kunna ha varit denna byggnad, som åtminstone vid mitten av 1950-talet inrymde vulkaniseringsverkstad, Nya Vulkverkstaden. Den revs vid början av 1960-talet. Som nämnts revs de båda västra stallarna vid slutet av 1950-talet, föranlett av uppförandet efter bygglov 1958 av två hus för länsstyrelsen. Den östra, längre av dessa båda byggnader förlades inne på det forna kasernområdet, sträckande sig från den norra planen söderut in på den södra planen. Det var ett av arkitekt SAR Klas Anshelm i Lund ritat fyravåningshus med ett markerat trapphus i norra delen och ett i södra delen, det förra med utbyggt entreparti i väster. Det västra, kortare huset placerades längs gatan i väster. Det var ritat av samme arkitekt, uppfördes likaså fyra våningar högt och försågs med ett markerat trapphus i söder med utbyggt entréparti mot öster. Båda byggnaderna stod färdiga att tas i bruk 1961, den östra av landsstaten och den västra av vägförvaltningen. Sedermera togs båda byggnaderna i anspråk av skatteförvaltningen, fram till 2001.

År 1972 gavs lov för uppförande av en sedermera borttagen kontorspaviljong för bilregister vid gatan i öster, strax söder om den forna exercisbyggnaden.

En ny stor länsstyrelsebyggnad stod färdig 1980 på östra delen av det forna kasernområdet, placerad parallell med landsstatsbyggnaden väster därom och ritad av Höjer – Ljungqvist Arkitektkontor AB. I den fyra våningar höga byggnaden inrymdes förutom kontorslokaler också matsal med kök, senare restaurang, i bottenvåningens norra ände. Vidare uppfördes ett kontorshus i två våningar i söder mellan de sydligaste delarna av landsstatshuset och den nya byggnaden, sammankopplat med dessa genom smalare förbindelsepartier.

Efter sammanslagning av de båda skånska länen 1997 och bortflyttning av större delen av länsstyrelseverksamheten, har olika andra verksamheter tagit kontorslokaler i anspråk.

Litt.: Friström, S.: Södra Kasern. Kristianstadsbladet/LånglördagBladet nr 10 1994.

Gamla Södra Kasern, fr. SÖ, Kristianstad.

Södra Kasern 2. Kasernbyggnad, Gamla Södra Kasern, fr. SÖ. (RM)

Blomska förrådet, fr. NV, Kristianstad, tidigast omkr. 1900.

Södra Kasern 2. Blomska förrådet, fr. NV, tidigast omkr. 1900. (RM)

Exercishus och stallbyggnad samt kokhus, Kristianstad, tidigast omkr. 1900.

Södra Kasern 2. Exercishus t.v., stallbyggnad t.h. och kokhus längst t.h., fr. V, tidigast omkr. 1900. (RM)

Stallbyggnader, Kristianstad, enl. uppg. 1893.

Södra Kasern 2. Stallbyggnader, fr. Ö, enl. uppg. 1893. (RM)

Stallbyggnad och äldre skosmedja, Kristianstad, senast omkr. 1900.

Södra Kasern 2. T.v. stallbyggnad och t.h. trol. äldre skosmedja, fr. SV, ev. senast omkr. 1900. (RM)

Blomska förrådet, sjukstall, ridhus och stallbyggnad.

Södra Kasern 2. Blomska förrådet längst t.v., sjukstall t.h. därom, ridhus i mitten och stallbyggnad närmast t.h., fr. N. (RM)

Sjukstall, Västra Storgatan - Södra Boulevarden, Kristianstad, 1979.

Södra Kasern 2. Sjukstall, Västra Storgatan - Södra Boulevarden, 1979. (RM)

Kokhus, Kristianstad, enl. uppg. 1893

Södra Kasern 2. Kokhus, fr. NV, enl. uppg. 1893. (RM)

Kokhus, Kristianstad, tidigast omkr. 1915.

Södra Kasern 2. Kokhus, fr. NV, tidigast omkr. 1915. (RM)

Nya Södra Kasern, Kristianstad, omkring 1900.

Södra Kasern 2. Kasernbyggnad, Nya Södra Kasern, fr. S, omkr. 1900. (RM)

Skosmedja, kokhus under rivning, stallbyggnader, fr. SÖ, 1961.

Södra Kasern 2. Yngre skosmedja i mitten, kokhus under rivning bortom t.v. och stallbyggnader bortom t.h., fr. SÖ, 1961. (RM)

Sjukpaviljong, Östra Boulevarden - Södra Kaserngatan, tidigast omkr. 1915.

Södra Kasern 2. Sjukpaviljong närmast, Östra Boulevarden - Södra Kaserngatan, fr. NÖ, tidigast omkr. 1915. (LM)

Medborgarcenter hjälper dig

Vi hanterar dina frågor om kommunens verksamheter och du kan besöka oss, ringa oss eller skriva. Oftast får du hjälp direkt, annars lotsar vi ditt ärende rätt.

Stängt Öppnar 15 apr kl 07.45
Hjälpte informationen på sidan dig?