Munken (och Zanders)

Här bodde under slutet av 1800-talet skomakaren Peter Erlandsson. Hans boningshus utmed gatan i norr, vilket var försett med en vinkelbyggnad in på tomten, skulle kunna tänkas ha blivit uppfört under 1700-talet.

Efter skomakare Erlandssons död 1908 bodde änkan kvar till 1914, då hon dog. Året därpå sålde arvingarna till Åhus sockens sparbank, vilken efter bygglov 1916 på det nämnda boningshusets plats lät uppföra en av arkitekten Algot Johansson i Kristianstad ritad bankbyggnad i tegel med tillhörande ekonomibyggnad. Huset kom också att inrymma olika hyresgäster. År 1946 erhölls bygglov för omändringsarbeten, vilka berörde bl.a. fasaden mot gatan. Fastigheten övergick senare i privat ägo. Efter att på 1980-talet ha använts som frireligiös samlingslokal, är byggnaden i dag bostads- och kontorshus.

Vid nybyggnadsarbetena på 1910-talet påträffades en stenskiva, som bedömts kunna vara en altarskiva från den forna klosterkyrkan. Den är i dag placerad invid S:ta Annas kapell nordöst om Torget.

Denna tomt är bebyggd vid gatan med ett av de i Åhus i äldre tid fåtaliga tvåvåningshusen, tidigare kallat Åke Jons gård. Inne på tomten finns en mindre korsvirkesbyggnad i en våning. Båda husen är av ålderdomligt slag.

På 1890-talet ägdes och beboddes gården av arbetaren Åke Johnsson, som sedan dog 1901. Byggnaderna låg i äldre tid på ofri grund men 1908 friköptes fastigheten från Kronan. På 1910-talet beboddes gården av Elna Åkesson och av hyresgäster. Senare ägare var bl.a. affärsföreståndaren Arne Hall. År 1985 köptes gården av Eva Helgesson, som låtit rusta upp gatuhuset. – Tidigare var gårdshuset längre och det fanns också en länga i öster, sammanbyggd med de två övriga husen.

På tomten finns ett lågt hus av mera anspråkslöst slag, kallat Heddas hus, som kan tänkas ha blivit uppfört under 1800-talets första hälft eller vid dess mitt.

Det ägdes vid slutet av nämnda århundrade av skräddaren Nils Andersson, som dog 1895 och övertogs sedan 1900 av en av arvingarna, sömmerskan Hedvig Elisabeth Andersson. Hon sålde sedermera 1938 till kaptenen Sigurd Zander men bodde kvar till sin död 1944. Längre fram i tiden, 1977, blev Lennart Arvidsson och Kerstin Ståhl ägare och under deras tid har en vinkelbyggnad inne på tomten blivit förlängd. År 1996 påträffades ett murparti, som bedömts möjligen kunna vara en rest av kyrkan till det inom kvarteret under medeltiden belägna dominikankonventet.           

Denna tomt bildades 1961 genom sammanläggning av två olika tomter och därtill en del av en tredje tomt. I äldre tid låg vid gatuhörnet i nordöst ett boningshus och ett stycke väster därom vid gatan ytterligare ett, med uthusbyggnader emellan.

Denna tomt ägdes under lång tid av skomakaren Håkan Ohlsson, som dog 1891. Fastigheten övertogs av Ola Håkansson och fem år senare av Nilla Staffansson samt Nils och Anders Olsson. År 1908 blev Nils Olsson ensam ägare och återvände samma år från Nordamerika; han benämndes nu husägare och var på orten kallad ”Rige-Nisse”. Längre fram benämndes han tobaksodlare. Han bodde i det ena huset medan det andra inrymde hyresgäster.

År 1944 köpte Sveriges Stärkelseproducenters förening u.p.a. fastigheten. Nils Olsson flyttade året därpå och de gamla byggnaderna revs. Senast 1948 uppfördes längs gatan i öster en lång fabriks- och lagerbyggnad i tegel, sträckande sig ned till Gamla Skeppsbron. En ny apoteks- och magasinsbyggnad i tegel i två våningar längs gatan i norr, ritad av A. B. Skånska Cementgjuteriet, Malmö, stod så färdig 1950. I dess östra ände fanns i bottenvåningen apotek och i ovanvåningen bostad. Apotekaren Gunnar Tegling flyttade så hit samma år. Västra delen innehöll lagerlokaler för stärkelse och mjöl.

Den nuvarande tomtens sydvästra hörn utgjorde förr en egen liten fastighet, bebyggd med ett hus med gavel mot ån. Den kom vid början av 1890-talet i skomakaren Johan Sörenssons ägo. Han dog 1895, varefter fastigheten ärvdes av Anna Elisabet Malmberg. – Vid seklets början fanns här troligen frisörsalong. Huset beboddes sedan uppenbarligen endast av hyresgäster.

År 1949 förvärvade Sveriges Stärkelseproducenters förening u.p.a. också denna tomt; huset förefaller ha legat kvar ännu omkring 1960.

Denna tidigare separata tomt var fram till 1993 bebyggd med ett lågt, enkelt gatuhus av okänd ålder. Det ägdes under andra hälften av 1800-talet av mamsellen A. C. J. Hansson Lagergren.

Nordvästra delen. Hon sålde 1893 till Karna Lindström, som så med sin make smedmästaren Sven Lindström blev ägare av fastigheten. Den sistnämnde erhöll 1895 bygglov för uppförande av ny skorsten med bakugn i huset och 1900 för uppförande av ny smedja inne på tomten, den tegelbyggnad, som sedan – på rester av det här under medeltiden belägna dominikankonventets östra länga – låg kvar till 1993, då den revs. Här hade då legat en äldre smedja dessförinnan.

År 1912 köptes fastigheten efter faderns död av smedmästaren Wilhelm Lindström. Sedermera byggde han efter lov 1934 till boningshuset vid gårdssidan.

Efter Wilhelm Lindströms död 1940 tog dödsbodelägarna över, bland dem bröderna Svante och Carl Lindström, vilka sedan 1956 blev ensamma ägare. De hade f.ö. då två år tidigare köpt granntomten i söder.

År 1982 köptes fastigheten, samtidigt med granntomten i söder, av Anders Skooghs Byggnads Aktiebolag, som 1993 rev husen och längs gatan uppförde ett 1997 inflyttningsklart bostadshus i två våningar efter ritningar, som uppgjorts av Arkitektgården i Kristianstad. – År 1994 hade denna fastighet och två grannfastigheter lagts samman till tomten nr 10.

Nordöstra delen. Denna tidigare separata tomt kom vid slutet av 1870-talet i änkan Sissa Svensdotters ägo. Här låg vid gatan ett med grannhuset i väster sammanbyggt boningshus. ”Mor Sissa” skall ha varit något läkekunnig och anlitades när det var fråga om bland annat ben- och armbrott. Hon dog 1916 och efter att ha varit i bland annat arvingarnas ägo, såldes fastigheten 1924 till biografägaren Carl Hallkvist. År 1938 fick han bygglov för ett nytt hus i tegel, med två våningar åt gatan och tre åt gården, som hyrdes ut. I bottenvåningen fanns butikslokaler. – År 1940 fanns här firman Resia och bostäder.

År 1941 köptes fastigheten av handlanden Gösta Jehlbo, som sedan drev hotell och restaurang med namnet Centric. Restaurangen blev känd som nattklubb, jazzfestivallokal och diskotek. Här fanns också skolbespisning fram till slutet av 1960-talet.

Fastigheten inköptes 1991 av Anders Skooghs Byggnads Aktiebolag. Den f.d. restaurangbyggnaden revs 1993 och ett bostadshus i två våningar med vindsvåning vid gatan stod inflyttningsklart 1997. Byggnadsritningarna hade upprättats av Arkitektgården i Kristianstad. – År 1994 hade denna fastighet och två grannfastigheter lagts samman till tomten nr 10.

Södra delen. Denna tidigare separata tomt ingick dessförinnan i under Tomt nr 10, nordöstra delen nämnda änkan Sissa Svensdotters fastighet men frånsåldes 1882 av henne till vice konsuln Torsten Leon. Torén, som fram till något år tidigare varit gästgivare i Åhus. Det är troligt, att det var han, som nu lät uppföra det större boningshus, som senare kom att kallas Bäckska huset. Hans arvingar sålde sedan vidare till skeppsmäklaren Ludvig Kindborg. År 1892 köptes fastigheten av fabrikören Johan Bäck, som dock flyttade hit först ett antal år senare. År 1900 blev dottern Hanna Maria Bäck ägare. – Kring sekelskiftet fanns troligen telegrafstation i huset.

År 1954 köptes fastigheten av ägarna av en av grannfastigheterna i norr, smederna Svante och Carl Lindström, vilka efter bygglov två år senare omändrade det tidigare boningshuset till mekanisk verkstad.

Anders Skooghs Byggnads Aktiebolag blev 1982 ägare av fastigheten. Huset revs sedermera och för ett nytt boningshus i tre våningar vid Gamla Skeppsbron gavs bygglov 1993. För ritningarna svarade Arkitektgården i Kristianstad. – År 1994 hade denna fastighet och två grannfastigheter lagts samman till tomten nr 10.

Denna fastighet utgjordes tidigare av två olika tomter, som ingick i kvarteret Munken. I äldre tid ingick båda tomterna i den rad packhustomter, som låg längs Gamla Skeppsbron. På 1840-talet fanns på vardera tomten kringbyggda packhusgårdar.

Den västra tomten ägdes och beboddes fram till 1892 av tunnbindaren Ola Olsson. Gården bestod då av tre längor. När det stora två våningar höga boningshuset i tegel med torn och verandor uppförts, är ovisst men kanske har det skett någon gång omkring 1890.

År 1896 kom f.d. lantbrukaren Jöns Månsson, senare Monsson, hit. Han sålde fastigheten två år senare till handlanden Per Zander men bodde kvar som hyresgäst ytterligare några år. Den nye ägaren fick 1904 bygglov för förändringar, bl.a. nya fönster, i ekonomibyggnaden längs gatan i väster. År 1912 fick han sedan bygglov för uppförande av ny stallbyggnad i tegel på samma plats som en äldre stallbyggnad, i norr på tomten. Denna nya stallbyggnad låg sedan kvar ännu omkring 1960. Efter grosshandlaren, vice konsuln Per Zanders död 1936 ärvdes fastigheten inom familjen fram till 1982, då Anders Skooghs Byggnads Aktiebolag blev ägare. Huset vid Gamla Skeppsbron undergick upprustning till hyreslägenheter.

På den östra tomten låg omkring 1890 Åhus tullkammare. År 1894 köpte handlanden Per Zander fastigheten av Kristianstads stad; ett nytt tullhus hade blivit uppfört på annan plats vid denna tid. Nästan omgående överläts fastigheten på Sigurd Hellberg, som sedan sålde hälften tillbaka till Per Zander 1901 och hälften till AB A. Scholander & Co 1903. Denna firma hade år 1900 erhållit lov att efter rivning av ”Gamla Tullkammaren” med norr därom, på tre sidor kring en gårdsplan sammanbyggda magasin, få uppföra ett stort magasin i tegel i vinkel längs Gamla Skeppsbron och in på tomten.

År 1933 sålde nämnda firma denna magasinsfastighet till grosshandlaren Per Zander, i vars släkt den sedan tillsammans med grannfastigheten med bostadshuset stannade till 1982, då den köptes av Anders Skooghs Byggnads Aktiebolag. De forna magasinsutrymmena byggdes om till hyreslägenheter.