Kristian IV

Denna efter styckning 1880 av en större tomt tillkomna tomt var belägen på såväl äldre som efter stadsvallens rasering på 1850-talet nyvunnen tomtmark.

Tidigare tomt nr 1. År 1852 låg vid dåvarande Vallgatan ett omkring 100 år gammalt tvåvåningshus, som tillhörde husägaren Sven Pehrsson. Det var uppfört i korsvirke och innehöll lägenheter. Det hade 1848 blivit ombyggt och försett med ovanvåning. Öster därom på sedermera annan tomt förefaller kunna ha legat ett likartat hus med samme ägare.

År 1880 köpte muraren Pehr Petrén tomten och uppförde ett hörnhus längs de båda gatorna med en gårdsvinkel i söder, ett trevånings tegelhus med lägenheter. Under 1883 uppfördes inne på tomten en fortsättning av gårdsbyggnaden i söder, med en vinkel ett stycke norrut i öster. Även denna del var i tre våningar i tegel och innehöll lägenheter. En tredje byggnadsdel stod färdig två år senare, längs gatan i norr och med en vinkel mot söder, också i tre våningar och tegel samt innehållande lägenheter och inkörsport. För ritningarna svarade stadsarkitekten Ludvig Hammar.

År 1900 blev handlanden Anders Andersson ägare. Året därpå gavs bygglov för insättande av dörr i det avskurna hörnet mot nordväst. Här inrymdes sedan ägarens kontor och lager. – År 1941 innehöll grosshandlaren Anderssons hus utöver lägenheter också kontors- och lagerlokaler, i alla tre byggnadsdelarna.

Fastigheten inköptes 1954 av Kristianstads stad. År 1967 gavs bygglov för omändringsarbeten i hörnpartiet för TBV och 1970 rivningslov för gårdsbyggnaderna i söder och öster samt bygglov för nya lokaler i bottenvåningen och i andra våningen för socialbyrån m.m. och i tredje våningen för fastighetskontoret.

Tidigare tomt nr 2. Här förefaller vid början av 1850-talet kunna ha legat ett rappat boningshus i korsvirke i två våningar, den undre uppförd omkring sekelskiftet 1800 och den övre 1848.

Denna förhållandevis lilla tomt vid gatan i norr hörde fram till 1880 samman med granntomten i väster. Sven Pehrsson, som ägde hela den odelade tomten, lät på den här ifrågavarande delen 1862 uppföra ett tvåvånings bostadshus med inkörsport, i tegel åt gatan och korsvirke åt gården. I vinkel häremot fanns då i öster ett omkring 1853 uppfört halvhus i två våningar och i korsvirke, också det ett boningshus.

Stationskarlen Ola Persson köpte 1897 fastigheten. Samma år erhölls bygglov för ett avträdeshus längs södra tomtgränsen och 1897-98 reparerades boningshusen.

År 1910 blev källarmästaren B. Nilsson ägare och fick samma år lov för ombyggnad av bottenvåningen till kafé och matrum och av ovanvåningen till resanderum. Två år senare påbyggdes en tredje våning med resande- och betjäningsrum, i gårdsvinkeln utformad som mansardvåning. – Rörelsen benämndes Järnvägshotellet.

Fröken Olga Persson köpte 1934 fastigheten och fick samma år lov att sätta igen en äldre dörr och ta upp en ny till kafélokalen; ritningarna visar ölhall därinnanför och matsal i väster. Vidare inreddes ett vindsrum åt gatan. Gårdsplanen var vid denna tid överbyggd med ett träskjul. Det var fortfarande fråga om hotellrörelse.

Efter två år blev källarmästaren Wiktor Nilsson ägare och 1942 konditorn Axel Edqvist.

Kristianstads stad köpte så fastigheten 1946. Detta år gavs bygglov för omfattande omgestaltning av hela huset, för lunchrestaurang i bottenvåningen, försedd med närmast hel glasvägg åt gatan och för kommunala kontor i de båda övre våningarna. Två år senare var det aktuellt med uppsättning av skylt för Rådhusrestaurangen. År 1967 gavs lov för ombyggnad i tredje våningen för socialbyrån och 1969 för restaurangpersonalbyggnad i söder på tomten.

Tidigare tomt nr 3. På denna tomt låg 1828 handlanden Johan Henrik Dahls gård. Ut mot torget låg en tvåvåningsbyggnad i korsvirke med boningsrum och en salubod. Längs gatan i norr låg en tvåvåningsbyggnad med boningsrum och en envånings ekonomibyggnad samt i söder på tomten en envånings korsvirkeslänga med boningsrum och packhus, alla i korsvirke och av okänd ålder.

Gården förvärvades av handlanden Johan Gustaf Rosendahl vid slutet av 1850-talet. Vid början av följande årtionde fanns här en byggnad vid torget med vinkel längs gatan i norr, uppförd omkring 1860 i tegel, tre våningar hög och inrymmande lägenheter. Vidare fanns väster härom längs gatan en korsvirkesbyggnad med en vinkel, ett halvhus, in på tomten i väster, dels två, dels tre våningar hög. Den var till största delen nybyggd 1860 och 1861 och innehöll inkörsport, boningsrum och packhus i bottenvåningen, främst boningsrum i övrigt. I söder på tomten låg en tredje, med torghuset och med gårdslängan i väster sammanbyggd länga, dels nybyggd, dels av okänd ålder. Den var ett tvåvånings korsvirkeshus med lägenheter samt packhus eller vedbodar.

År 1870 uppges att torghuset och dess vinkel innehöll boningsrum på vinden liksom i källaren, där det också fanns handelsbod och lagerrum. Åren kring 1875 byggdes den del av vinkelbyggnaden i väster, som låg längs gatan, om; den kom att bestå huvudsakligen av tegel. Byggnaden var nu helt i tre våningar.

Efter J. G. Rosendahls död delades fastigheten upp på ett antal olika ägare. År 1909 stod grosshandlaren Ola Jacobsson som ägare av nästan hela fastigheten och två år senare uppges vinkelbyggnaden i väster på tomten vara fyra våningar hög längs gatan och tre inne på gården. I den södra längan fanns nu bl.a. ett rum för affärslokal. – År 1912 blev vice häradshövdingen Gustaf Hintze ensam ägare.

Staden köpte sedan fastigheten 1916. År 1920 uppges torghusets källare innehålla bl.a. verkstadsrum och den södra gårdslängan bl.a. två rum för tidningstryckeri; i gården var åren 1890-1935 Kristianstadsbladets lokaler inrymda.

Efter att tomten 1931 lagts samman med granntomten i söder, rådhustomten, uppfördes 1939 på den ifrågavarande tomten nya byggnader, dels ett hus vid själva hörnet, dels ett utmed gatan på tomtens västra del, efter ritningar av arkitekterna Erik Ahlsén och Tore Ahlsén i Stockholm. Båda husen uppfördes tre våningar höga i putsat tegel och inrymde lokaler för stadens styrelse och förvaltning respektive lokaler för polisverket. Vid den senare byggnadens gårdssida uppfördes samtidigt en mindre envåningsbyggnad i tegel som laboratorium och bilgarage.

Under 1950- och 1960-talen företogs ändringsarbeten i polishuset och 1983 gavs bygglov för ombyggnad av vinden i det då f.d. polishuset.

Tidigare tomt nr 4. Denna tomt utgjordes av dels äldre tomtmark, dels efter stadsvallens rasering på 1850-talet nyvunnen tomtmark. Den ingick dessförinnan i en större tomt i kvarterets sydvästra del, som från omkring 1840 till slutet av 1880-talet hade samme ägare som den angränsande tomten i sydost.

På den ifrågavarande tomtens östra del låg vid slutet av 1860-talet vid den forna Vallgatan ett en våning högt boningshus i korsvirke, som också var beläget på sedermera granntomten i söder. Dess ålder var obekant. I anslutning härtill låg i norr ett envånings boningshus i tegel mot gatan men korsvirke i övrigt, till största delen nybyggt 1869. Tomten i övrigt, väster härom, var obebyggd. Ägare var generalmajoren, greve Alaric Wachtmeister i gården vid kvarterets sydöstra hörn.

År 1888 sålde generalmajoren Wachtmeisters sterbhus tomten ifråga, som ännu hörde samman med granntomten i söder, liksom hela fastighetsinnehavet i övrigt, till målarmästaren Ernst Möller och byggmästaren Nils Andersson Liljekrantz. Hösten året därpå stod två bostadshus med stilmässigt samma utförande färdiga, ett i norr och ett i söder. Det norra uppfördes i tegel i tre våningar med två frontespiser med tornpartier bakom, det ena försett med plattform, samt med två gårdsvinklar.

Den ifrågavarande tomten avskiljdes genom styckning 1891 från granntomten i söder. Året därpå stod målarmästaren Möller som ägare av båda tomterna. På den norra uppfördes 1896 en gårdsbyggnad i tegel i öster, till större delen i två våningar, i övrigt i en våning. Här inrymdes maskinrum för tryckeri samt sätteri, tydligen för den nämnda år startade Kristianstads Läns Tidning.

År 1899 blev vice auditören Adolf Dahl fastighetens ägare. Han lät efter bygglov 1907 uppföra en överbyggnad i tegel av innergårdens östra del, för tryckeriets behov.

Sterbhuset efter rådman Dahl sålde 1931 fastigheten till Kristianstads Läns Tidnings Aktiebolag. År 1951 gavs lov för överbyggnad av innergårdens västra del för tidningstryckeriet. – År 1955 gavs bygglov för ombyggnad i andra våningen till mottagningsrum för barnpsykiatrin.

Staden Kristianstad inköpte fastigheten 1963. År 1971 gavs rivningslov för gårdsbyggnaderna och bygglov för omändring i boulevardhusets bottenvåning för stadsingenjörskontoret, i andra våningen för gatukontoret och i tredje våningen för stadsarkitektkontoret. För ändringsarbeten i gatukontorets lokaler gavs lov också 1978.

Tidigare tomt nr 5. Denna tomt, som var belägen vid gatan i söder, ingick i äldre tid i generalmajoren, greve Alaric Wachtmeisters omkring 1840 förvärvade tomtinnehav i kvarterets södra del.

År 1868 låg på vad som sedermera blev tomten ifråga vid gatan dels västligaste delen av ett två våningar högt bostadshus i tegel, uppfört omkring 1817, dels väster därom största delen av ett under året uppfört envåningshus i tegel och korsvirke, som innehöll boningsrum. Friliggande i väster inne på gården låg ett omkring 1828 uppfört rappat envåningshus i korsvirke, som innehöll vedbod och avträdeshus. I öster låg en ej beskriven trä- och korsvirkesbyggnad och anslutande norr därom ett 1846 uppfört tvåvåningshus i vinkel, tydligen ett korsvirkeshus, som innehöll vagnsportar och magasinsloft. Sammanbyggt härmed låg vid norra tomtgränsen ett 1852 uppfört tvåvånings halvhus i dels korsvirke, dels tegel med stall och därtill hörande utrymmen samt vedbodar.

År 1888 sålde generalmajoren Wachtmeisters sterbhus de olika tomterna till målarmästaren Ernst Möller och byggmästaren Nils Andersson Liljekrantz. Dessa fick året därpå bygglov för uppförande på den ifrågavarande tomten av ett trevånings bostadshus med inkörsport i tegel med två frontespiser och inredd vindsvåning samt gårdsvinklar i väster och öster. I norr låg äldre byggnader kvar. Ett par veckor senare sålde de till handlanden And. P. Wänstedt, vars hus sedan stod färdigt 1890. Samtidigt byggdes det äldre gårdshuset i norr till, tydligen vid västra änden. Här fanns stall, magasin och andra ekonomiutrymmen samt ett par boningsrum.

Efter handlanden Wänstedt hade fastigheten åren 1894-1918 ett halvdussin olika ägare. I den äldre gårdsbyggnaden fanns nu bl.a. verkstad. År 1920 förändrades denna byggnad, varefter den innehöll uteslutande bostadsrum.

Bokhandlaren Emil Bruzelius köpte sedan gården 1932 av grosshandlaren John Sandahls arvingar och sålde fyra år senare till sadelmakaremästaren, fabrikören Ernst Karlsson. År 1938 upplyses om att gatuhuset innehåller hotellrörelse, rum för affärsrörelse och lägenheter samt i källaren affär och verkstad för tapetserare. År 1947 ges lov att sätta upp skylt: Karlson & Karlson. Sadelmakeri. Bilsadelmakeri. Tre år senare framgår, att det fanns verkstad i det norra gårdshusets bottenvåning och 1962 att hotellrörelsen benämndes Hotell Nilsson.

Kristianstads stad, som redan ägde flertalet fastigheter i kvarteret, köpte 1963 också denna fastighet. Fem år senare gavs rivningslov för gårdsbyggnaden i norr och 1971 också för den västra gårdsbyggnaden. Året innan gavs bygglov för omändringsarbeten i bottenvåningen för hälsovårdsbyrån och 1971 för omändring i bottenvåningen för stadsingenjörskontoret, i andra våningen för gatukontoret och i tredje våningen för stadsarkitektkontoret samt 1973 för ombyggnad för gatukontoret.

Tidigare tomt nr 6. Denna den mellersta tomten vid torget reserverades redan vid stadens grundande för dess rådhus. Av ekonomiska skäl kunde först långt senare en sådan byggnad uppföras här, invigd 1735. Det var ett tvåvånings putsat tegelhus med frontespis på hög källarvåning. Byggnadsritningarna visar bl.a. fängelselokaler i källaren, sal och bostadsvåning i bottenvåningen samt rådstugor och auktionskammare i ovanvåningen.

År 1870 beskrevs rådhuset och tillhörande byggnader på tomten i samband med brandförsäkring. Själva rådhuset innehöll i källaren sex välvda rum, i de båda våningarna däröver ett antal rum och i frontespisen en kammare. Härintill fanns vid södra tomtgränsen ett litet tvåvåningshus i tegel, som uppförts omkring 1867 och som inrymde bl.a. stadshäkte. Vidare mot väster låg i söder en lång envåningsbyggnad, uppförd tydligen i korsvirke. Den hade tillkommit omkring 1864 och inrymde ved- och redskapbodar. I väster låg invid tomtgränsen ett litet avträdeshus i korsvirke, som uppförts omkring 1867.

I januari 1891 brandförsäkrades så ett nytt rådhus, uppfört efter bygglov 1889 och efter ritningar av arkitekten Magnus Isæus i Stockholm. De gamla byggnaderna hade rivits och här låg nu vid torget en trevånings tegelbyggnad med två framskjutande, tornkrönta partier och frontespis. Fasaden pryddes av en större staty av zink. Byggnaden fortsatte mot väster med en flygel i norr i hela tomtens längd och med en kortare i söder, också i tre våningars höjd. Byggnaden inrymde bl.a. två stora salar, ett antal rum i övrigt och arrestlokaler.

År 1911 omnämns ett nybyggt trevåningshus i tegel i sydväst på tomten, uppfört som fortsättning på den korta södra flygeln. Här fanns boningsrum och ett rum för affärslokal.

I samband med att nya byggnader 1939 uppfördes på den norra f.d. granntomten, nu sedan 1931 sammanlagd med den ifrågavarande gamla rådhustomten, företogs omändringsarbeten också på byggnaden här. Rådhusets norra flygel, med bl.a. auktionskammare, förefaller ha rivits nu och torgbyggnadens bottenvåning omgestaltades med bl.a. nya fönster mot torget och ny vägg mot gårdssidan. Torgbyggnaden anges innehålla lokaler för stadens styrelse och förvaltning (liksom det nybyggda, i norr anslutande huset) medan gårdslängan i söder anges inrymma kontor för kommunaltekniska tjänstemän och auktionslokal.

År 1944 gavs bygglov för utvidgning av stadsingenjörskontoret i gårdslängan i söder och 1961-62 för olika omändringsarbeten i rådhusets olika våningar. År 1978 var det aktuellt med ombyggnad av drätselkontorets lokaler i bottenvåningen och med ombyggnad för planerings- och gatukontoren i gårdsbyggnadens andra våning samt 1981 med ombyggnad av stadskansliets lokaler.

Litt.: Andersson, Th.: Kristianstads äldsta rådhus. Föreningen Gamla Christianstad. Årsskrift nr 6. 1953. Kristianstad 1953.

Tidigare tomt nr 7. Denna tomt utgjordes av dels äldre tomtmark, dels efter stadsvallens rasering på 1850-talet erhållen ny tomtmark. Tomten ingick dessförinnan i en större tomt i kvarterets sydvästra del, som från omkring 1840 till slutet av 1880-talet hade samme ägare som kvarterets sydöstra tomt.

På den ifrågavarande tomtens östra del låg vid slutet av 1860-talet vid själva hörnet med långsida åt den forna Vallgatan ett envåningshus av okänd ålder i tegel åt gatan och korsvirke åt övriga sidor. Det var ett boningshus med inkörsport. Intill i norr låg ett likaså obekant gammalt envånings korsvirkeshus med ett par lägenheter, vars södra del var belägen på den blivande, här ifrågavarande tomten. Öster om hörnhuset låg längs gatan och kanalen här ett 1868 uppfört envåningshus i tegel och korsvirke med lägenheter. Den västra änden härav låg på den blivande, här ifrågavarande tomten. Delen av tomten väster om husen var obebyggd. Ägare av bl.a. denna kvartersdel var generalmajoren, greve Alaric Wachtmeister.

Generalmajoren Wachtmeisters sterbhus sålde 1888 tomten ifråga, som då ännu hörde samman med granntomten i norr, liksom hela fastighetsinnehavet i övrigt, till målarmästaren Ernst Möller och byggmästaren Nils Andersson Liljekrantz. Hösten året därpå stod två bostadshus med stilmässigt samma utförande färdiga, ett i norr och ett i söder. Det södra var uppfört som en vinkelbyggnad längs de båda gatorna i tegel i tre våningar, med en halvbyggnad som vinkel in på gården i norr. Fasaden var försedd med ett två våningar högt burspråk på hörnet och med sex frontespiser, bakom vilka höjde sig fyra tornpartier. Av dessa var två försedda med plattformar. Också på vinden, som senare betecknas som mansardvåning, inrymdes lägenheter. I nordöst på gården uppfördes en liten ekonomibyggnad i korsvirke.

Tomten ifråga avskildes genom styckning 1891 från granntomten i norr. Året därpå stod målarmästare Möller som ägare av båda tomterna men sålde samma år den södra till greve Gustaf Wachtmeister. Dennes efterkommande sålde sedan 1916 till grosshandlaren Henrik Johnsson. Året därpå gavs bygglov för upptagande av dörr i bottenvåningens sydvästra hörn och lager- och kontorsutrymmen omnämns här. – Omkring 1930 fanns Sommelius & Nilssons Eftr. här, en grosshandelsfirma i manufaktur och korta varor.

Den lilla gårdsbyggnaden i två våningar försågs 1920 med två envåningstillbyggnader med bilgarage, magasin och avträden.

Grosshandlare Johnssons änka sålde 1935 fastigheten till grosshandlaren Bror Holmquist, som två år senare fick lov för överbyggnad av västra delen av innergården till lagerrum. Också under 1940-talet fanns kontors- och lagerlokaler i åtminstone byggnadens västra del.

Kristianstads stad köpte fastigheten 1963 och fyra år senare gavs bygglov för ombyggnad i bottenvåningen till kontor för stadsingenjörskontoret. År 1971 gavs rivningslov för gårdsbyggnaden i norr och vid slutet av samma årtionde och början av nästa för omändringsarbeten i andra våningen för gatukontoret och i tredje och fjärde våningarna för stadsarkitektkontoret.

Tidigare tomt nr 8. Denna tomt var 1744 bebyggd i vinkel vid hörnet torget – kanalen med ett 1771 av löjtnanten Magnus Norgren, adlad Ehrenpalm, uppfört tvåvånings putsat tegelhus med brutet tak, som hade välvd källare vid torget och som innehöll bostadsrum. Väster härom längs kanalen låg ett tvåvåningshus, vars undervåning i tegel innehöll två stora välvda rum och ovanvåning i korsvirke boningsrum. Som fortsättning mot väster till Vallgatan låg en envånings skiftesverksbyggnad med boningsrum i östra delen och ekonomiutrymmen i den västra. Vid Vallgatan anslöt en träbyggnad, som inrymde stall, fähus och portgång. Inne på gården låg i norr, sammanbyggt med torghuset, ett tvåvåningshus med ytterväggar i tegel, främst inrymmande boningsrum. – Planer, som ej kom att realiseras, fanns vid denna tid på att ta gården i anspråk som militär kasern.

År 1841 förvärvade sedermera generalmajoren, greve Alaric Wachtmeister denna tomt liksom granntomten väster därom. Efter honom kom torgbyggnaden sedermera att kallas Wachtmeisterska huset. Gårdens olika byggnader beskrevs i en brandförsäkring 1859. På den här ifrågavarande tomten låg vid torget och längs kanalen 1771 års byggnad, väster härom större delen av ett tvåvånings bostadshus i tegel, uppfört omkring 1817, och längs norra tomtgränsen och sammanbyggt med torghuset ett tvåvånings halvhus i tegel, utan åldersuppgift. Det inrymde boningsrum. – Väster härom låg andra till gården hörande men på granntomten belägna byggnader.

Generalmajoren Wachtmeisters sterbhus sålde 1888 såväl denna fastighet som grannfastigheten i väster till målarmästaren Ernst Möller och byggmästaren Nils Andersson Liljekrantz. Den ifrågavarande tomten såldes samma år vidare till bleckslagaremästaren Carl Ludvig Möller.

År 1889 fick den nye ägaren bygglov för om- och nybyggnad. Såväl större delen av ytterväggarna som vissa innerväggar i det någon gång tidigare under 1800-talet, eventuellt 1858, inåt gården breddade torghuset behölls, liksom den anslutande östra delen av vinkeln i söder, och påbyggdes med en tredje våning medan ny trevåningsbyggnad uppfördes längs gatan väster därom och som gårdsbyggnad i väster. Den dels två, dels tre våningar höga norra gårdslängan behölls också av ritningarna att döma, dock avkortad i väster. Det om- och nybyggda tegelhuset, som försågs med tre tornbyggnader, stod färdigt året därpå och inrymde lägenheter, också på vinden, butiker och inkörsport. Halvlängan i tegel i norr innehöll främst boningsrum.

År 1918 gavs bygglov för omändring av västra delen av gårdens bottenvåning för Apoteket Svanens olika lokaler.

Fabrikören Carl Ludvig Möller sålde 1923 fastigheten till fabrikören Gunnar Möller, som 1935 erhöll bygglov för omändring, innebärande att apotekslokalerna utvidgades till att omfatta hela bottenvåningen med ingång i sydöst. Hans dödsbo sålde sedan 1944 till tandläkaren Erik Emmerfors, som hade såväl bostad som praktik i huset.

Kristianstads kommun förvärvade 1976 fastigheten och stod därmed som ägare av hela fastighetsbeståndet inom kvarteret. Alla tidigare inköpta fastigheter hade 1967 lagts samman till tomt nr 9; år 1978 skedde sammanläggning till nuvarande tomt nr 10.

År 1978 gavs bygglov för ombyggnad i andra våningen för planerings- och gatukontoren och i tredje våningen för stadsarkitektkontoret samt 1983 för omändring av bottenvåningens apotekslokaler till kontorslokaler, nuvarande turistbyrån, av den tidigare ägarens lokaler i tredje våningen för stadsarkitektkontoret och av vinden till kontor.

Litt.: Andersson, Th.: Wachtmeisterska huset vid Stora Torg. Föreningen Gamla Christianstad. Årsskrift nr 4. 1951. Kristianstad 1951.