Rasmus Clausen

Tomtens västra del, den del som mot öster begränsades av den gamla vallgatan fram till stadsvallens rasering under 1850-talets andra hälft, utgjordes från åtminstone omkring 1825 och omkring 20 år framåt av sex olika tomter eller tomtdelar.

För husen på en av dessa, ovisst vilken men en av de södra vid smalgatan, tecknade stockmakareänkan Hedvig Hagström brandförsäkring 1828. Vid gatan låg ett tvåvånings boningshus i korsvirke, i öster på tomten en envåningslänga i timmer med bl.a. inkörsport och vedbod samt vidare, rimligen intill boningshuset, ett litet envåningshus med halvtak i dels korsvirke, dels trä med spiskammare. – Om övrig bebyggelse saknas uppgifter vid denna tid.

Omkring 1860 hade träskomakaren Jöns Mårtensson, som flyttat hit drygt 15 år tidigare, blivit ägare av de olika tomterna. En Jöns Mårtensson, som bedömts kunna vara identisk med nämnda träskomakare, hade 1849 fått godkänd ritning för nybyggnad, dock med ovisst läge.

Efter stadsvallens rasering under andra hälften av 1850-talet och breddning av tomterna mot öster, lät Jöns Mårtensson uppföra ett tvåvåningshus vid den nya boulevardgatan i kvarterets nordöstra hörn; kanske skedde detta något av 1860-talets första år. En gårdsbyggnad i norr mellan det nya huset och det gamla kan också tänkas ha blivit uppfört samtidigt. Vid någon senare tidpunkt uppfördes ytterligare ett tvåvånings bostadshus vid boulevarden, söder om hörnhuset.

Jöns Mårtenssons dotter Anna Wijkmark blev ny ägare 1895 och efter henne förre styckjunkaren Anders Johnsson 1918. Dennes änka Lilly Johnsson och barn blev nya ägare 1934. Änkan lät efter bygglov 1937 uppföra ett nytt hus längs gatan i norr och längs gatan i väster efter att denna breddats. Det var ett av arkitekten Otto Ohlsson ritat trevåningshus i tegel med ett par rum för affärsrörelse, tydligen en mjölkbutik på hörnet, och lägenheter i övrigt. Det äldre huset öster härom ersattes två år senare av nybyggnad, ett fyra våningar högt boningshus i tegel.

År 1982 förvärvade Per-Göran Mårtensson fastigheten och fick 1990 bygglov för sammanslagning av lägenheter mot gatan i norr.

Denna tomt utgörs helt och hållet av mark, som blev tillgänglig efter stadsvallens rasering här under 1850-talets andra hälft.

Till en början ingick den i en större tomt såväl väster som söder därom, vilken liksom granntomten i söder 1875 friköptes från Kronan av handlanden Olof Ohlsson; Kronan hade fram till nu behållit marken här efter vallens rasering.

Den här ifrågavarande tomten köptes 1886 av byggmästaren O. Svensson, som senare samma år sålde vidare till byggmästaren Per Petrén. Nämnda år gavs bygglov för ett trevåningshus med hög källarvåning vid boulevarden, försett med två vinklar in på tomten i norr och söder. Åtminstone fasaden ritades av stadsingenjören Ludvig Hammar. Huset, som uppfördes i tegel, inrymde lägenheter, bl.a. för stadsingenjören själv, och inkörsport samt i källaren rum och verkstad.

År 1892 blev f.d. riksdagsmannen Ola Ohlsson, Hammarsgård, fastighetens ägare. Av olika arvingar efter honom blev så dottern Elna Ohlsson ensam ägare 1908.

Nya ägare blev 1929 skorstensfejaremästaren Alfred Sedin och snickaremästaren Sven B. Thelander, Vid denna tid fanns det i källaren snickare-, skomakare- och sadelmakareverkstäder. Ett uthus i trä fanns längs tomtgränsen i väster; här nämns längre fram förvaringsrum och avträden. Nämnde skorstensfejaremästare och Alfr. R. Sedin stod sedan som ägare 1938.

Fastigheten var i familjen Sedins ägo till 1964. År 1979 köptes den av fastighetsmäklaren Rolf Rosengren, som tre år senare fick bygglov för ändring av en lägenhet till kontor i bottenvåningen. Efter olika ägare därefter, köpte Anders Skooghs Byggnads AB fastigheten 1991.

Tomten utgörs, liksom granntomten i norr, helt och hållet av mark, som blev tillgänglig efter att stadsvallen raserats här under andra hälften av 1850-talet.

Till en början hörde den till de äldre tomterna väster därom, vilka liksom granntomten i norr friköptes 1875 från Kronan av handlanden Olof Ohlsson; Kronan hade fram till nu behållit marken efter vallraseringen.

Den här ifrågavarande tomten sålde handlanden Ohlsson 1886 till läkaren Ivar Ammitzböll, som samma år fick bygglov för ett tydligen av en dansk arkitekt ritat tvåvåningshus i tegel längs gatan i söder; mot boulevarden i öster vette husets kortsida samt, enligt ritningen, en med inkörsgrindar försedd mur norr därom. Ägaren själv och hans familj flyttade hit nämnda år; här fanns också läkarmottagningsrum.

År 1897 köptes fastigheten av källarmästaren Axel Léonarde. Året därpå fick han bygglov för tillbyggnad i form av en vinkel norrut längs boulevarden. Den uppfördes i exteriört tre våningars, interiört två våningars höjd; över bottenvåningen med biljardsal, matsal och inkörsport byggdes en två våningar hög konsertsal. Ritningen visar serveringslokal i källaren. Vindsvåningen i den södra vinkelbyggnaden byggdes om till mansardvåning. –Åren kring 1900 fanns här Hotel Léonarde.

Aktiebolaget Förenade Bryggerierna i Carlskrona och Lyckeby köpte fastigheten 1900. Två år senare gavs lov för olika förändringar: befintligt entréparti längst i väster i södra vinkelbyggnaden slopades och nytt tillkom nära byggnadens hörn i stället.

Källarmästaren John Olsson och sakföraren Frans Lundberg blev ägare 1920. Fyra år senare sålde de till KFUM, Kristliga Föreningen av Unge Män i Kristianstad, som sedan ägde fastigheten i 60 år. År 1931 gavs bygglov för förändringar: verkstadslokaler i källaren mot boulevarden och tydligen kontor i andra våningen mot gatan i söder. Tre år senare var det aktuellt med ombyggnad till antikvitetsaffär på hörnet och längre fram, 1960, med förändring av scoutlokaler i bottenvåningen i söder.

År 1984 blev Förvaltnings AB Bertil Juhlin fastighetens ägare och fick bygglov för ombyggnad, modernisering av lägenheterna och inredande av kontors- och utställningslokaler i KFUM:s tidigare lokaler. – År 1998 blev Lars Larsson och Lennart Johansson i Tollarp ägare.
Litt.: Léonarde-Lindgren, A.: ”Min mamma sa ……”. Göteborg 1984.

De norra två tredjedelarna av den nutida tomten motsvarar i stora drag två äldre, åtminstone under andra hälften av 1700-talet obebyggda ”Hagetompter”.

Norra delen. Här lät handelsmannen, kommerserådet Jöran Cronius under 1820-talet, kanske 1828 då han tecknade brandförsäkring, uppföra en stallbyggnad längs den dåvarande vallgatan med två smalare vinklar i norr och söder ut till smalgatan. Dessa byggnader var uppförda i korsvirke i en vånings höjd, vinklarna som halvhus, och hade plats för sammanlagt 54 hästar, med foderloft ovanpå. Dessa stallar hyrdes ut till Wendes Artilleriregemente.

Sedermera, kanske tidigast omkring 1840, kom tomten och stallet i Kronans ägo men såldes 1875, sedan nya stallar byggts på annat håll i staden, tillsammans med tomtmark öster och söder därom, till handlanden Olof Ohlsson. Handlanden Per Jönsson Borg blev 1895, samtidigt som han köpte den sydligaste fastigheten i grannkvarteret i väster, ägare av tomten med stallarna; benämningen ”Borgs stallar” kom sedan till användning. Samma år gavs bygglov för uppförande av tre träskjul vid östra sidan av den stora stallbyggnaden på den forna vallgatan, där två tillbyggnader då redan fanns.

Vice konsuln Borgs dödsbo sålde 1944 fastigheten till Kristianstads Fastighetsaktiebolag. Ritningar till bygglovsansökan 1958 för en mindre förändring visar, att det då i den stora f.d. stallbyggnaden och i de efter smalgatans breddande avkortade vinkelbyggnaderna fanns kontors-, verkstads- och lagerutrymmen; ett rum betecknas som rörlager.

Kristianstads stad köpte fastigheten 1960 och samma år lades denna norra tomt och granntomten i söder samman till en tomt. Tre år senare gavs rivningslov för de forna stallbyggnaderna.

Aktiebolaget Kristianstadsbyggen blev ny ägare 1987 av denna större tomt. Bygglov hade erhållits året innan för nybyggnation, ritad av Riksbyggen Konsult, Malmö. En fyra våningar hög byggnad uppfördes längs gatorna i väster och söder, vid den sistnämnda dock med översta våningen utformad som mansardvåning. I bottenvåningen inrymdes kommunens företagshälsovård, i de övre våningarna lägenheter.

Södra delen. Den södra tredjedelen av den nuvarande tomten motsvarar i stort den äldre tomt, som åtminstone under 1760-talet angavs vara tagen i anspråk för Kronobageriet. Åtminstone från 1780-talets början var på denna äldre tomts södra del, längs gatan här, stadens våghus beläget. Det var en träbyggnad med kanske ett högre mittparti och lägre sidopartier.

Åren omkring 1860 omnämns våghuset och tomten då det var fråga om vilken tomtmark i kvarterets södra del, som Kronan hade behov av efter stadsvallens rasering. Den nyvunna marken bakom eller öster om stall- och våghustomterna behölls medan våghustomten löstes in. Kronan arrenderade sedan fr.o.m. 1861 ut denna tomt till staden, som fortfarande var ägare av våghuset och anslutande plank. En motion 1864 om nedrivande av hus och plank avslogs; det är oklart hur länge byggnaden, som vid denna tid var uthyrd till handlandena Olsson och Lindman, sedan låg kvar.

Våghustomten liksom tomtmark norr och öster därom köptes 1875 från Kronan av handlanden Olof Ohlsson. Handlanden Per Jönsson Borg köpte så 1895 tomten liksom stalltomten norr därom och f.ö. också fastigheten alldeles väster därom i grannkvarteret. Han fick sedan bygglov 1921 för ett garage i tegel i öster på den då obebyggda forna våghustomten.

Vice konsuln Borgs dödsbo sålde 1944 fastigheten till Kristianstads Fastighetsaktiebolag. År 1960 blev Kristianstads stad ägare och samma år lades denna södra tomt och granntomten norr därom samman till en tomt.

Aktiebolaget Kristianstadsbyggen blev ny ägare 1987 av denna större tomt. Bygglov hade året innan erhållits för nybyggnation. Se vidare ovan under Norra delen.