Helge

Denna tomt hörde under årtiondena kring senaste sekelskiftet under gemensam nummerbeteckning samman med granntomten i öster, på vilken gatan drogs fram, och med den närmaste tomten i grannkvarteret i öster, färgeritomten. Dessa tomter ägdes av kyrkan.

I oktober 1897 härjades bebyggelsen längs Sjögatan i sydvästra delen av samhället av en omfattande eldsvåda. Vid denna tid bodde på tomten ifråga (och eventuellt också på granntomten i öster) husägaren, arbetaren Jöns Persson. Hans båda hus, ett boningshus i korsvirke och tegel och ett uthus i korsvirke och brädor, blev förstörda. Vid början av året därpå fick han lov för uppförande av ett nytt boningshus och en uthusbyggnad, båda ritade av byggmästaren Ola Jacobsson i Åhus. Husen uppfördes i tegel och under byggnadstiden gavs lov att flytta den vid gårdssidan tänkta frontespisen till gatusidan i stället.

Jöns Persson, som längre fram benämndes bl.a. lykttändare, bodde här till 1939, då han dog. Vem som sedan ägde huset, som väl ännu låg på kyrkans mark, är oklart. Bland andra bodde här en kvarnarbetare Bror Otto Persson från 1937 och en magasinsarbetare Fritz Emanuel Johansson från 1946. Båda bodde kvar ännu vid början av 1950-talet. Åhus köping köpte i alla händelser fastigheten 1957, varefter olika hyresgäster bodde här till mitten av 1960-talet. Ny ägare blev så f. rektorn Ture Friberg 1966 och sedan maskinarbetaren Ove Hansen 1970.

Sedan strax efter mitten av 1800-talet ägdes och beboddes denna tomt av husmannen Nils Lasson och hans hustru.

De bodde här i ett korsvirkes- och skiftesverkshus med tillhörande uthus i korsvirke och brädor när en omfattande eldsvåda hösten 1897 härjade i denna del av samhället. Byggnaderna blev förstörda. Hustrun dog en vecka efter branden och mannen i januari 1898, varefter sterbhusdelägarna omgående sålde fastigheten till kronojägaren N. P. Lindskog, som samma år fick bygglov för uppförande i tegel av ett boningshus med frontespiser åt båda sidor och en uthusbyggnad.

Kronojägaren dog redan året därpå, uppenbarligen utan att ha hunnit flytta in i det nya huset. Det blev änkan, en son och hyresgäster, som kom att bo här. Försäljning skedde emellertid redan 1903 till speditören Johan Ek och hans båda systrar, vilka flyttade hit samma år och då också fick tillstånd att uppföra en tillbyggnad.

År 1926 blev handlanden Agnes Åström ny ägare. Hon var änka efter färgerifabrikören Carl Åström i Åhus och flyttade tillsammans med ett par döttrar hit året därpå. Hon fick 1926 bygglov för ett burspråk i boningshusets västra gavel och 1938 för en tillbyggnad vid trädgårdssidan, innehållande kök och ovanpå detta jungfrukammare.

Dottern Ingeborg Åström, som arbetade som hamnkassör, köpte fastigheten 1938. Modern dog 1953 och dottern 1978, varpå dödsboet året därpå sålde till Solweig Ericson. – Genom åren bodde också hyresgäster i huset.

Denna tomt motsvarar två tidigare separata tomter, vilka åtminstone sedan 1840-talet haft samma ägare. De köptes 1874 av muraren, senare byggmästaren Sven Andersson Engström, som bott här åtminstone sedan mitten av 1860-talet.

Boningshuset, som enligt uppgift skall ha uppförts av honom under sistnämnda årtionde, fick sin plats på den västra av de båda tomterna. År 1894 erhöll Sven Engström lov att uppföra en mindre paviljong i sin trädgård. Vid en omfattande brand i sydvästra delen av samhället tre år senare, i oktober 1897, klarade sig huset.

Byggmästaren Engström dog 1907, varefter änkan bodde kvar till 1919, då också hon dog. Sonen, grosshandlaren Nils Engström, som var bosatt på annat håll i Åhus, och hans syster Anna, gift med förre lantbrukaren Nils Månsson, ärvde var sin hälft, varvid dock Nils Engström omgående sålde sin del till nämnde Nils Månsson, som med sin familj flyttade hit samma år.

År 1920 fick Nils Månsson bygglov för om- och tillbyggnad av det åtminstone mot gatan i tegel uppförda boningshuset, efter ritningar av arkitekt Algot Johansson i Kristianstad. En kökstillbyggnad uppfördes vid gårdssidan och en ovanvåning inreddes under brutet tak. Senare samma år gavs bygglov för en garage- och stallbyggnad i tegel längs östra tomtgränsen. Ett till boningshuset anslutande halvhus längs västra tomtgränsen, likaså i tegel, förefaller också kunna ha uppförts vid denna tid.
Nils Månsson dog sedan 1924, varefter änkan bodde kvar. Hon dog 1940 och fastigheten övergick detta år till sonen, skeppsmäklaren Hjalmar Månsson. Efter att han avlidit, blev änkan Margareta Öster-Månsson ensam ägare 1983.

Litt.: Månsson, M.: Gatehuset Sjögatan 15 i Åhus och dess ägare sedan början av 1800-talet. Del I. Småskrifter utgivna av S:ta Anna Gille i Åhus 50. 2002. Åhus 2002.

Denna tomt motsvarar i stort sett en äldre tomt, som åtminstone sedan 1860-talet och fram till 1970-talet hörde samman med granntomten i öster under gemensam ägare.

De friköptes båda från Kronan 1869 av husägaren Sven Persson och hans hustru och tillhörde dem då en stor eldsvåda härjade i området i oktober 1897. Den ifrågavarande tomten var då obebyggd och förblev så under ytterligare 80 år.

Sven Perssons son, muraren Per Svensson och hans hustru blev sedan ägare av tomten 1907. Deras son, magasinsarbetaren Sven Svensson och senare hans dödsbo stod sedermera som ägare till 1971, då arkitekten SAR Bo Lindborg köpte båda tomterna (av vilka den östra senare såldes vidare). Han fick året därpå bygglov för ett enfamiljshus med garage, ritat av arkitekten SAR Guntram Schott. Vid ett par senare tillfällen har tillbyggnader utförts. Dödsboet efter Bo Lindborg sålde sedan fastigheten 1988 till Ann-Marie Thelin.

Denna, förr något större, tomt hörde åtminstone sedan 1860-talet och fram till 1970-talet under gemensam ägare samman med granntomten i väster och friköptes 1869 från Kronan av husägaren Sven Persson.

Hans boningshus, som låg på denna östra tomt, var uppfört i tegel och råsten och klarade sig liksom en tobakslada i tegel och brädor vid en stor brand i området hösten 1897. Möjligen var det nära att elden fått fäste även här, eftersom plank, tak och lösöre togs upp som skadad lösegendom.

Sonen, muraren Per Svensson fick så 1899 bygglov för uppförande av en tillbyggnad på sin faders tomt; avsikten var att sedan efterhand bygga om det äldre huset. Det var fråga om en verandaförsedd tillbyggnad om ett rum och kök vid västra gaveln av det gamla huset, såväl högre som bredare än detta. År 1907 blev nämnde son ny ägare. Vid denna tid fanns också ett gårdshus inne på tomten, ett högt halvhus i trä, av foto att döma. År 1926 gavs lov att riva drygt hälften av det gamla huset och här uppföra en ny byggnadsdel, som skulle ansluta till den nyssnämnda tillbyggnaden, med samma höjd och bredd som denna. Det förefaller dock som det kan ha dröjt ett antal år innan denna ombyggnadsetapp genomfördes och när det skedde, blev utförandet av gatufasaden inte helt i överensstämmelse med byggnadslovsritningen. Om hela den äldre delen revs vid denna nybyggnation eller om ett kort parti kom att ligga kvar ännu en tid, är oklart. I alla händelser ersattes den östligaste delen inte av någon nybyggnad. Gårdshuset revs sedermera, likaså det vid okänd tidpunkt.

Per Svenssons änka, sedan sonen, magasinsarbetaren Sven Svensson, ”Sven Tobak” kallad, och därefter hans dödsbo var så ägare till 1971, då arkitekten SAR Bo Lindborg köpte fastigheten (liksom grannfastigheten i väster). År 1972 gavs bygglov för ett garage på här ifrågavarande tomt och 1975 gavs bygglov för ombyggnad av boningshuset. Fastigheten såldes 1977 till förre landshövdingen Bengt Petri, som bosatte sig här.