Tyggården

På denna tomt och på granntomten i söder, vilka var en tomt till 1915, var förmodligen en huvudbyggnad längs torget i en inom kvarteret vid stadens grundande planerad kunglig anläggning tänkt att uppföras. Så blev emellertid inte fallet.

Nordvästra delen. Kvarteret kom ganska snart att tas i anspråk för militära behov. Inom den del av kvarteret, som upptas av tomten ifråga, låg omkring 1670 längs gatan i norr ett lavett- och hjulmakarhus.

På 1740-talet var den ifrågavarande tomten bebyggd i norr och väster med en våning höga korsvirkeslängor. Vid slutet av 1780-talet uppfördes en tvåvåningsbyggnad i tegel i norr i kvarteret, artillerigårdens verkstadslänga. Västra, större delen härav var belägen på tomten ifråga. I längan vid kvarterets västra sida var garnisonens högvakt inrymd. Här fanns också infart till tyggården.

Enligt uppgift på 1840-talet uppfördes en tvåvåningsbyggnad vid nordvästra hörnet mot torget (liksom en motsvarande byggnad vid det sydvästra hörnet). Här hade tygmästaren sin expedition och bostad.

År 1915 revs ovannämnda hörnhus vid torget. Det ersattes av en 1917 färdigställd tegelbyggnad i två våningar för Kungl. Postverket, vilket året innan köpt denna då nybildade fastighet av Sveriges Riksbank. Ritningarna för nybygget (liksom för det likartade riksbankshuset på tomten söder därom) var utförda av arkitekten Erik Lallerstedt, Stockholm.

Under första hälften av 1950-talet gavs bygglov för olika ombyggnadsarbeten, 1954 för interiöra förändringar i byggnadens olika våningar, däribland den i östra delen befintliga entresolvåningen. År 1967 gavs bygglov för tillbyggnad av befintlig lastbrygga vid södra sidan och 1974 för om- och tillbyggnad, bl.a. i anslutning till lastbryggan. Det f.d. posthuset förklarades 1994 för byggnadsminne.

– År 1999 blev Kristianstads kommun ägare av denna då separata tomt och 2001 invigdes en konsthall i de f.d. postlokalerna.

Östra delen. Här påbörjades redan något år efter stadens grundande 1614 uppförandet av en byggnad, som var tänkt att ingå i en planerad men ej realiserad kunglig anläggning, för vilken kvarteret reserverats.

Byggnaden ifråga uppfördes en våning hög i tegel, nära 60 m lång i hela kvarterets bredd i norr – söder, utmed dåvarande vallgatan. Den anses ha stått färdig 1617 och togs i bruk som bl.a. kungligt stall. Kanske redan under följande årtionde kom den emellertid att användas för förvaring av militär ammunition och proviant.

Tyghuset, som under svensk tid varit benämningen på byggnaden, ingick på 1740-talet i en längs kvarterets omgivande gator så gott som helt kringbyggd anläggning. Byggnaden hade då tre ingångar på västra sidan och en på den östra. Några årtionden senare fanns mitt på västsidan en uppkörsel till vindsvåningen.

Vid mitten av 1780-talet fick byggnaden sitt nuvarande utseende efter att en andra våning med brutet tak påbyggts. I norr inom kvarteret uppfördes vid slutet av samma årtionde en till Tyghuset anslutande tvåvåningsflygel i tegel, vars östra del var belägen på den ifrågavarande tomten; här hade tidigare närmast Tyghuset legat några mindre träbyggnader. I söder, med sin östligaste ände på vad som sedermera blev den ifrågavarande tomten, hade omkring 1770 uppförts en envåningsbyggnad i tegel, påbyggd vid slutet av 1780-talet med en andra våning, dock inte nående ända fram till Tyghuset.

Vid något tillfälle under andra hälften av 1800-talet uppfördes på efter stadsvallens rasering erhållen ny tomtmark öster om Tyghuset två friliggande flygelbyggnader i en våning.

I samband med att en äldre byggnad vid kvarterets nordvästra hörn revs 1915 inför nybyggnation, förefaller den till Tyghuset anslutande längan i norr ha rivits; endast några meter därav närmast Tyghuset lämnades kvar som en kort vinkel.

Åren 1915-1916 uppfördes på platsen för de två friliggande flyglarna öster om Tyghuset två till detta anslutande nya flyglar i tegel i två våningar, en i norr för verkstäder och en i söder för kontor och bostäder. En mur med den hit flyttade Söderport inpassad uppfördes samtidigt vid boulevarden mellan de båda flyglarna.

Tyganstalten lämnade byggnaden under andra hälften av 1940-talet; militära bostäder m.m. fanns kvar till omkring 1966.

Kristianstads stad hyrde 1953 Tyghuset, som sedan byggdes om efter bygglov 1956 och 1957 till museum. För ritningarna stod stadsarkitekten Robert Larsson. Bl.a. försågs den gamla byggnaden med ett nytt entréparti i två våningars höjd. År 1959 kunde muséet öppnas och två år senare förvärvade staden fastigheten av staten. År 1963 gavs bygglov för ombyggnadsarbeten i den norra flygeln för utställnings- och arbetslokaler. Två år senare förklarades byggnaden för byggnadsminne. Efter att ha hyst stadsmuseum och sedan länsmuseum, inrymmer den nu regionmuseum.

Litt.: Andersson, Th.: Från fornstuga till stadsmuseum. En historik över Kristianstads museum. Föreningen Gamla Christianstad. Årsskrift nr 13. 1960. Kristianstad 1960.

Sydvästra delen. På denna tomt och på granntomten i norr, vilka utgjorde en tomt till 1915, var förmodligen en huvudbyggnad längs torget i en inom kvarteret vid stadens grundande planerad kunglig anläggning tänkt att uppföras. Dessa planer kom emellertid inte till utförande.

Kvarteret kom ganska snart att tas i bruk för militära ändamål. På 1740-talet var den ifrågavarande tomten bebyggd i väster och söder med en våning höga korsvirkeslängor. Omkring 1770 uppfördes i söder en envånings tegelbyggnad, vilken vid slutet av 1780-talet försågs med en andra våning; västra, större delen härav var belägen på tomten ifråga. I längan vid kvarterets västra sida inrymdes garnisonens högvakt. Här fanns också infart till tyggården.

Enligt uppgift på 1840-talet uppfördes en tvåvånings förrådsbyggnad vid kvarterets sydvästra hörn mot torget (liksom en motsvarande byggnad vid det nordvästra hörnet). Sveriges Riksbank förvärvade 1912 från Kungl. Arméförvaltningens Artilleri departement kvarterets västra del, omfattande vad som senare blev den ifrågavarande tomten och tomten norr därom.

År 1913 gavs bygglov för en av arkitekten Erik Lallerstedt i Stockholm ritad tvåvåningsbyggnad i tegel för Riksbanken (och samtidigt för av samme arkitekt ritad postbyggnad på den norra tomten). Byggnaden, som efter rivning av det äldre huset här samma år stod färdig 1915 och som i sin östra del byggdes med en entresolvåning, inrymde förutom banklokaler också lägenheter. – I sen tid har byggnaden tagits i anspråk som restaurang.

År 1984 förvärvades fastigheten av staten genom Postverket och 1994 förklarades det f.d. bankhuset för byggnadsminne. År 1999 förvärvades fastigheten av Kristianstads kommun.