Läroverket

År 1871 beslöt staden att upplåta de två tomter här, som sedan bebyggdes med en år 1875 invigd läroverksbyggnad, ett Högre Elementar Läroverk för gossar. För ritningarna stod arkitekten Johan Adolf Hawerman i Stockholm och för byggnationen byggmästaren Sören Peter Löfgren i Åhus.

Byggnaden uppfördes i putsat tegel med ett tre våningar högt mittparti med klocktorn och ett tvåvåningsparti vid vardera sidan. I norra delen av det mot norr och skolgården framskjutande mittpartiets båda övre våningar inrymdes aula, i byggnaden i övrigt klassrum samt rum för rektorsexpedition, lärare, vaktmästare och museum. Som en friliggande flygelbyggnad uppfördes samtidigt i öster ett i exteriören två våningar högt gymnastikhus. En tillämnad flygelbyggnad i väster kunde av ekonomiska skäl inte bli verklighet.

År 1899 framgår att huvudbyggnaden blivit betydligt reparerad detta år.

År 1901 stod så en friliggande flygel, rektorsflygeln, färdig i väster, en tvåvåningsbyggnad i tegel, som ritats av arkitekten Alfred Hellerström i Helsingborg. Här inrymdes vaktmästarebostad, lärosalar och biblioteksrum i bottenvåningen och rektorsbostad i ovanvåningen.

Vid södra gaveln av gymnastikhuset och med förbindelse till detta uppfördes tydligen 1907 en envånings korsvirkesbyggnad med omklädnings-, dusch- och värmerum. Tydligen samtidigt tillkom en klosettbyggnad vid nämnda tillbygges södra sida.

Behov av utökade lokaler bl.a. för undervisning i naturvetenskapliga ämnen ledde till att huvudbyggnadens båda sidopartier 1915 försågs med en tredje våning. – Fr.o.m. 1923 fanns också kvinnliga elever vid skolan.

Nästa utbyggnadsetapp inföll 1931 då huvudbyggnaden förlängdes åt öster. Härvid fick en del av gymnastikhusets tillbygge från seklets början rivas. Resten därav byggdes om till förrum och nedgång till de omklädningsrum, toaletter m.m., som nu i stället förlades till nybyggets källare.

Fyra år senare, 1935, skedde nästa tillbyggnad; huvudbyggnaden förlängdes mot väster, varvid tredje våningens gavelvägg försågs med burspråk.

År 1951 omändrades de äldre institutionslokalerna i huvudbyggnaden till klassrum i och med att en ny institutionsbyggnad på grannfastigheten i nordöst började tas i bruk.

Efter att befrielse erhållits från skyldigheten att hålla tjänstebostad åt rektor och vaktmästare, byggdes den västra flygeln om 1955. Härigenom erhölls lokaler för bl.a. rektorsexpedition, bibliotek och skolhälsovård.

Våren 1959 utbröt eldsvåda i huvudbyggnaden. Större delen av yttertaket och vindsvåningen förstördes och aulan och en del andra rum skadades svårt. Bygglov gavs samma år för reparationsarbeten och året därpå för ombyggnadsarbeten. Klocktornet rekonstruerades och vinden inreddes till lokaler för övningsämnen. I den tidigare aulan lades mellanbjälklag in så att två våningsplan erhölls, av vilka det övre togs i bruk för bibliotek. Även i övrigt företogs omändringar; bl.a. tillkom nya trapphus utöver den gamla centraltrappan.

År 1962 revs rektorsflygeln i väster och samma år stod en ny byggnad färdig här, uppförd efter ritningar av arkitekten Bror Thornberg, Malmö. Det var fråga om en hög envåningsbyggnad med hög källarvåning. Här inrymdes samlings- och skrivsal samt i källaren lokaler för bl.a. skolmåltidsverksamhet och skolhälsovård. Ett lägre förbindelseparti förenade nybygget med huvudbyggnaden. Hösten samma år kunde så läroverket återinvigas. – År 1967 ändrades skolans namn till Söderportskolan i samband med genomförandet av genomgripande skolreformer.

Gymnastikbyggnaden i öster fick efter bygglov 1993 ny funktion då den byggdes om för att hysa skolbibliotek. Större delen av byggnaden omändrades till att innehålla två våningsplan. I bottenvåningen inrymdes själva biblioteket, i ovanvåningen studie-, grupp- och kontorsrum.

Året därpå, 1994, gavs lov att omändra de tidigare matsalslokalerna i samlingsbyggnaden i väster till tillfälliga lärosalar och uppehållsrum.
Litt.: Högre Allmänna Läroverket i Kristianstad. Återinvigningen 1962. Kristianstad 1962.