Karteschen

Denna tomt, utgörande kvarterets norra del, motsvarades vid början av 1780-talet av dels en hel tomt i norr, dels hälften av tomten söder därom. Bebyggelsen utgjordes då främst av korsvirkeshus.

Den nämnda norra tomten ägdes 1795 av landskamreren Carl Rafael Nolleroth. Vid gatan i öster låg ett tvåvånings boningshus i korsvirke med rappad gatufasad. I söder på tomten fanns dels ett tvåvånings korsvirkeshus med bl.a. boningsrum och packhus, dels ett trähus med bl.a. spannmålsmagasin, båda uppförda 1792. I väster låg ett nytt skiftesverkshus med inkörsport och vagnsport med foderloft över. Vid norra tomtgränsen låg dels ett envånings skiftesverkshus med bl.a. stall och fähus, dels ett tvåvånings korsvirkeshus med bl.a. kök och boningsrum. På den ifrågavarande delen av tomten söder därom, ägd vid samma tid av snörmakaren Lars Norling, låg vid gatan i väster ett envånings korsvirkeshus med boningsrum och packhus och i norr ett tvåvånings korsvirkeshus med boningsrum. Vid gatan i öster var tomten bebyggd med ett tvåvånings boningshus i korsvirke.

Efter den omfattande eldsvåda, som drabbade området 1847, bebyggdes tomten omkring 1850 tydligen av färgerifabrikören Gustaf Sjöström. Detta gäller åtminstone en gatubyggnad i öster och en i väster samt en gårdslänga, en halvlänga, i söder. För en fjärde länga, som låg i norr längs Tivoligatan, föreligger inte någon åldersuppgift.

Åtminstone de tre förstnämnda byggnaderna, troligen också den fjärde, uppfördes i två våningar, dels i tegel, dels i korsvirke. Sedermera företogs ombyggnad, innebärande att korsvirkesväggarna i viss utsträckning ersattes av tegelväggar.

Under 1900-talets början ägdes gården av handlanden B. J. Jönsson, som sålde specerier m.m. i en butik vid Västra Storgatan. År 1908 framgår att det vid gatan i norr fanns butik vid hörnet i öster, butiker i mittpartiet och butik med hörningång i väster, med anslutande rakstuga. Nämnda år utökades antalet butiker längs gatan här och hörningång tillkom också i öster. Längs gatan i öster utökades också butikerna och fick större skyltfönster.

År 1928 köptes fastigheten av Kristianstads Koop. Handelsförening u.p.a. I gården kom att inrymmas bl.a. Monarks cykelaffär, Giddes kemtvätt och, sedan mitten av 1930-talet, Café Rio. År 1936 gavs lov för ombyggnad dels i västra längan till lagerutrymmen – sådana fanns också i ovanvåningen –, dels i östra längan, som försågs med trapptorn vid gårdssidan, större skyltfönster och en lång takkupa till på vinden inredda lokaler för ritkontor; två år tidigare hade arkitekten Otto Ohlsson och disponenten Artur Håkansson blivit ägare av fastigheten. År 1942 erhölls lov för verkstads- och lagerlokaler i källarplanet under gårdsplanen. – Nämnda Café Rio blev sedermera livligt frekventerat av skolungdom och var därtill stadens sista arbetarekafé.

Efter att ha haft ett antal olika ägare, köptes fastigheten 1986 av Aktiebolaget Kristianstadsbyggen. Två år senare revs bebyggelsen och ersattes 1991 av ett nybygge, ritat av Sten Samuelsons Arkitektkontor AB och uppfört i tre våningar med inredd vind vid gatan i norr och vid anslutande delar av de båda andra gatorna samt i fyra våningar med inredd vind vid södra delarna av sistnämnda gator. I hela bottenplanet inreddes butiker med tillhörande utrymmen, i de övre våningarna lägenheter vid de fyra sidorna kring en öppen gård. En restaurang inrymdes vid nordvästra hörnet.

År 1782 motsvarades denna tomt av en hel tomt i söder och ungefär hälften av granntomten norr därom. Det var helt övervägande fråga om korsvirkesbyggnader på dessa tomter.

Den södra tomten var nämnda år bebyggd vid gatan i öster med ett tvåvånings korsvirkeshus med boningsrum och en handelsbod, vid gatan i söder med ett hus av samma beskaffenhet med bl.a. inkörsport, packhus, tobaksfabrik och boningsrum, vid gatan i väster med ett hus av likaså samma beskaffenhet med bl.a. stall, fähus och packhus samt i norr med en tvåvåningslänga i två delar, den ena i skiftesverk med bl.a. kök, boningsrum och magasin, den andra i korsvirke med bl.a. brygghus, presshus och magasin.

Denna kvarterets södra tomt bebyggdes 1848 efter den stora brand, som härjat i området året innan, av Handelsbolaget O. Ternström och Compani med tre tvåvåningsbyggnader i tegel längs de tre gatorna och en inne på gården. I den östra byggnaden inrymdes boningsrum samt handelsbod och kramkammare, i den södra boningsrum, packhus och inkörsport och i den västra bl.a. packhus, stall och inkörsport. Gårdsbyggnaden, en halvlänga, inrymde bl.a. boningsrum, kök och brygghus. Fastigheten övergick på 1850-talet i grosshandlaren Carl Johan Fulgentius Ljunggrens ägo och de båda byggnaderna mot söder och väster blev reparerade och förändrade under 1870-talet. – En på södra husfasaden uppsatt minnesplatta upplyser om att konsuln Carl Johan Fredrik Ljunggren föddes här 1858. Ett annat känt namn är hovmålaren Gustaf Rydberg, som ägde fastigheten kring sekelskiftet 1900.

År 1907 lät en ny ägare, banktjänstemannen Edw. Borgström, utföra omfattande ändringsarbeten. Byggnaden längs Södra Kaserngatan breddades inåt gården och påbyggdes liksom övriga byggnader med en tredje våning samt inredd vind. Burspråk tillkom vid gatufasaderna och trapptorn vid gårdsfasaderna. Vid denna tid fanns fyra butiker i huset mot Västra Storgatan, medan det i övrigt inrymdes lägenheter i de olika byggnaderna. Fastigheten förvärvades 1919 av advokaten Joel Listander och ingenjören Alfred Gothard Nilsson och ägdes delvis av medlemmar av familjen Listander åtminstone ännu på 1960-talet. – Under lång tid fanns på sydöstra hörnet Konditori Continental, ”Continentals hörna”, välbesökt av många läroverkselever.

År 1981 gavs bygglov för omändring av de tidigare konditorilokalerna till restaurang. Åren 1982 och 1983 blev Bruno Lindén och Claes Holger Areskoug ägare. Sistnämnda år gavs lov för ombyggnadsarbeten. Det framgår att det i andra och tredje våningarna fanns såväl kontor som lägenheter. År 1987 gavs bygglov dels för omändring av de tidigare restauranglokalerna till frisörsalong, dels för omändring av bostad till kontor. För ändring av kontor till bostäder gavs så lov 1996 och 1997. – I de forna konditorilokalerna finns i dag åtminstone sedan 1997 åter restaurang.