Detta är en bild från kvarteret Hertig Carl.

Detta det nordvästligaste kvarteret inom den gamla staden utgörs dels av äldre kvartersmark, dels av nytillkommen kvartersmark efter rivningen av stadsvallen på 1850-talet.

Det begränsas av Norra Kaserngatan i norr, Hertig Carls gata (tidigare Skolgatan) i söder, Västra Boulevarden (tidigare Westra Boulevardgatan) i väster och Teatergatan (i äldre tid Scholae gränden) i öster. Kvartersnamnet åsyftar den här under 1800-talet belägna Hertig Carls skola.

I dag omfattar kvarteret tre tomter; den största av dessa består av två tidigare separata tomter.

Tomter i kvarteret Hertig Carl

Tomt 1

På denna tomt låg på 1780-talet en större byggnad vid gatan i öster och tre mindre byggnader vid gatorna i väster och norr. De var uppförda i korsvirke. Ett trähus fanns inne på gården.

Hösten 1833 invigdes här ett nyuppfört, två våningar högt teaterhus i tegel med långsida mot gatan i norr. Längre fram uppges, att en del av den västra gaveln var uppförd i korsvirke. Huset var ritat av överstelöjtnanten Fredrik Blom och det var ett året innan bildat teaterbolag, som stod bakom bygget. – Teatern var ännu på 1870-talet oförändrad sedan 1840-talet, troligen också sedan byggnadstiden, åtminstone vad gäller huvuddragen.

År 1882 upplöstes det gamla teaterbolaget och ett nytt bildades av översten C. A. Sjöcrona, översten H. Queckfeldt och majoren W. Lagercrantz, vilka också blev fastighetens ägare. Huset byggdes om samma år, varvid tillkom ett trapphus vid norra fasaden, en tillbyggnad längs hela södra sidan, eventuellt också en tillbyggnad vid västra gaveln, ny huvuduppgång vid östra gaveln och ett nytt vattenledningssystem över scenen för brandsläckning. Återinvigning skedde året därpå. År 1888 blev generalmajoren Sjöcrona ensam ägare av fastigheten. – Sista spelsäsongen på teatern var 1902-03 och sistnämnda år utbjöds tomt, byggnad och inventarier till salu.

År 1903 blev Kristianstads mjölkförsäljningsbolag L. Nilsson & Co ny ägare. Året därpå beskrevs den forna teaterbyggnaden efter ombyggnad samma år, varvid trapphuset i norr tagits bort, innehålla mejeri med kontor och butik samt lägenheter. Vid västra gaveln fanns tillbyggnad för ångpannerum. I väster på tomten, på den del där tidigare stadsvallen legat, fanns en nyuppförd stall- och avträdesbyggnad i korsvirke, en våning hög. Inkörsportar fanns vid alla de tre omgivande gatorna.

Fastigheten köptes 1905 av Kristianstads Mjölkförsäljnings Aktiebolag och två år senare utfördes ombyggnadsarbeten; bl.a. försågs tillbygget vid västra gaveln delvis med en andra våning med ett rum.

Kristianstadsortens mejeriförening köpte så fastigheten 1935. Utöver mejeri fanns lägenheter och enkelrum. Bygglov gavs samma år för en vinkelformad garage- och verkstadsbyggnad i tegel och trä i nordväst. Tidigare uthusbyggnader här revs.

År 1941 blev fru Eva Johnsson, gift med bagaremästaren Oskar Johnsson, ny ägare och året därpå gavs bygglov för omändring till bagerilokaler. Aktiebolaget Gamla Bageriet blev så ägare 1957.

Det forna teaterhuset kom att få ännu en användning i och med att fastigheten 1977 köptes av Bo Lindborg Arkitektkontor Aktiebolag. Samma år erhölls bygglov för ombyggnad av bottenvåningen till kontorslokaler för arkitektfirman i fråga, sedan benämnd Arkitektgården, och rivningslov för ovanvåningen i tillbygget i väster. – År 1987 gavs bygglov för omändring av en av lägenheterna i ovanvåningen till kontor.

Litt.: Holmberg, H.: Ett teaterhus i Kristianstad. Kristianstad 1984.

Teatergatan 2 - Norra Kaserngatan 2, Kristianstad, 0-talet.

Hertig Carl 1. Teatergatan 2 - Norra Kaserngatan 2, enl. uppg. 1890-talet. RM)

Teatergatan 2 - Norra Kaserngatan 2, Kristianstad.

Hertig Carl 1. Teatergatan 2 - Norra Kaserngatan 2. 1975. (RM)

Tomt 4

Här i kvarterets södra del, strax norr om Trefaldighetskyrkan, fanns skolhus under 1600- och 1700-talen.

År 1835 invigde biskop Wilhelm Faxe i Lund ett nytt, av A. F. Gerss ritat skolhus på tomten, vilket fick namnet Hertig Carls skola. I väster utmed dåvarande vallgatan hade nämnda år uppförts ”Lärdomsskolans Lärohus”, ett tvåvåningshus, som i bottenvåningen inrymde rum och brygghus, i ovanvåningen åtminstone delvis lägenheter. Sammanbyggt härmed hade längs gatan i söder uppförts ”Allmänna Barnskolan”, ett envåningshus, som inrymde förstuga och en större sal, samt i norr på tomten ett envåningshus med vedbodar, pumphus och avträdeshus. Alla tre byggnaderna var rappade korsvirkeshus.

År 1858 blev skolan högre elementarläroverk och 1864 avlades här för första gången studentexamen. Efterhand visade sig byggnaden vara såväl bristfälligt uppförd som otillräcklig för det allt större antalet elever. Den upphörde att fungera som skola när en ny läroverksbyggnad 1875 togs i bruk på annat håll i staden.

Handlanden Napoleon Schager fick 1875 lagfart på tomten och den tidigare skolan togs i bruk som hotell, Jernvägs Hotelet. Bygglov gavs 1877 för en tillbyggnad i två våningar vid västra långsidans mitt, uppförd av tegel ”i götisk stil med tinnade gaflar” och inrymmande entréparti. Själva byggnaden försågs också med tinnade gavelrösten och med fyra takkupor. År 1879 försågs den södra längan med en glastaksförsedd tillbyggnad vid gårdssidan och den norra längan, ett halvhus, med boningsrum på vinden; i bottenvåningen fanns här ett par rum, packhus och stall.

År 1884 inköptes fastigheten på auktion av källarmästaren Carl Wilhelm Brissman och bygglov gavs samma år för diverse förändringar. Ritningar visar matsalar och kök i huvudbyggnadens bottenvånings norra del och rum, café och biljard i dess södra del samt rum i ovanvåningen. Vid varje sida om tillbygget vid västra långsidan uppfördes 1885 en öppen veranda med pelare, räcken och trappor av gjutjärn. Också i den norra längan utfördes omändringsarbeten. – En eldsvåda drabbade de västra och norra byggnaderna vid början av året och en del arbeten kan ha föranletts härav.

Den södra längan av Hotell Brissman blev betydligt ombyggd 1888. Här tycks nu ha inretts boningsrum såväl i bottenvåningen som på vinden. Möjligen grävdes nu den källare ut här, som uppgavs inrymma några rum och kök; en ritning visar utskänkningslokal med nedgång från gatan.

År 1908 blev källarmästaren Carl Peper ägare och fyra år senare erhöll han lov att uppföra en lång takförsedd terrass längs norra tomtgränsen, förbunden i öster med huvudbyggnaden, och en friliggande musikpaviljong med baksidan åt boulevarden, ritade av stadsarkitekten P. L. Håkanson.

Näste källarmästare och ägare blev Carl Winberg 1919 och efter honom Oscar Larsson 1925. Två år senare uppges att den södra längan är inredd till hotell och att källaren inrymmer rum för affärsrörelse.

Direktören, källaremästaren Martin Persson blev ägare 1941 och året därpå fick han bygglov för ny musikestrad vid sommarmatsalen, terrassen i norr, för café och konditori längst i söder i huvudbyggnaden med separat ingång, för omändring av matsalar i söder och av cafélokaler i norr. Vid slutet av årtiondet synes den södra verandan vid huvudbyggnaden ha försvunnit.

År 1968 blev Herman Svensson ägare och två år senare fick han bygglov för ombyggnad, innebärande rivning av den vinkelbyggda sommarverandan i norr och tydligen också av östra delen av norra gårdslängan samt inredande av pub i huvudbyggnadens norra del. År 1978 gavs lov för tillbyggnad av köket vid gårdssidan.

Sönerna Max och Mats Svensson blev nya ägare 1982 och fick året därpå bygglov för en sommarveranda vid norra delen av västra långsidan. De sålde fastigheten 1984, varvid Abdelmoula Benchemsi blev ägare av hälften. År 1997 blev Chehab Mohammed ägare av den andra hälften.

Västra Boulevarden 7 - Hertig Carls gata, Kristianstad,  tydl. 1866.

Hertig Carl 4. Huset t.v. Västra Boulevarden 7 - Hertig Carls gata, tydl. 1866. (RM)

Västra Boulevarden 7 - Hertig Carls gata, Kristianstad, senast 1918.

Hertig Carl 4. Västra Boulevarden 7 - Hertig Carls gata, senast 1918. (RM)

Tomt 6

Denna tomt ägdes 1791 av avlidne klockgjutaren Palmbergs dödsbos kreditorer.

Tidigare tomt nr 2. Den var då bebyggd med ett skiftesverkshus i en våning tydligen längs gatan i öster, uppfört under de senare åren och innehållande boningsrum och en ”så kallad swarfwarebod” samt ett korsvirkeshus i en våning tydligen längs gatan i väster, alldeles oinrett och tidigare nyttjat som gjuthus.

Från 1840-talet ägdes fastigheten av snickaren Carl Gustaf Hallberg, vars arvingar 1885 sålde den efter stadsvallens rasering mot väster utökade tomten, liksom f.ö. också granntomten i söder, till målaremästaren Nathanael Lönblad. Den äldre delen av tomten var vid denna tid bebyggd med ett smalare tvåvåningshus i öster, ett bredare tvåvåningshus i väster samt halvhus i norr och söder. Vad gäller åldern för dessa byggnader, tycks åtminstone någon ha blivit uppförd efter godkännande av ritningar 1849.

På valltomten väster härom låg ett senast 1865 uppfört boningshus vid boulevarden, försett med frontespis mot gatan och vinkelbyggnader inåt gården samt ett par mindre byggnader i norr. Mittpartiet var försett med en glasöverbyggnad, som inrymde Rudolf Sammlands fotoateljé. Enligt uppgift skall ateljén ha förstörts vid en eldsvåda på 1880-talet. – År 1892 gavs bygglov för arbeten i såväl huset vid gatan i öster som huset vid boulevarden.

Målaremästaren Lönblad dog 1942 och 1957 köptes såväl denna fastighet som grannfastigheten i söder, som haft samme ägare, av Byggnadsaktiebolaget Bröderna Persson. År 1960 revs enligt uppgift de äldre byggnaderna – när boulevardbyggnaden dessförinnan rivits, är oklart – och 1961 gavs bygglov för uppförande på de detta år sammanlagda båda tomterna av ett bostads- och kontorshus i fyra våningar, ritat av AB Arkitektura, Laholm och Halmstad, och placerat inne i kvarteret längs sträckningen av den forna vallgatan. På ömse sidor anlades grönytor. Bl.a. kom Lokala skattemyndigheten att inrymmas här. På 1980-talet gavs bygglov för omändring av lägenheter till kontor och på 1990-talet för omändring av kontor till lägenheter. – År 1994 blev AB Kristianstadsbyggen ägare.

Tidigare tomt nr 3. Denna tomt, som i sin tur utgjordes av ett par äldre tomter, ägdes 1828 av grosshandlaren Jöran Cronius. Vid gatan i öster låg i söder ett nytt envåningshus i tegel med inkörsport och smålägenheter. Norr härom vid gatan låg ett envåningshus i korsvirke, likaså med smålägenheter. Vid vallgatan i väster låg på hela tomtens längd en uthusbyggnad i en våning med gatuväggen i korsvirke och gårdsväggen i skiftesverk. Här fanns stall för 28 hästar, foderloft och vedbodar, som hyrdes in av militären; Kronan blev sedan ägare 1851. Åldersuppgifter saknas för de båda senare byggnaderna. – Åtminstone vid mitten av 1860-talet fanns i väster en bostadslänga i stället.

Sedan första hälften av 1860-talet ägdes denna efter stadsvallens rasering mot väster utökade tomt av snickaren Carl Gustaf Hallberg, som redan tidigare var ägare av granntomten i norr. Kanske omkring 1870 lät han uppföra ett nära 40 m långt tvåvånings bostadshus – möjligen endast en ovanvåning på en befintlig envåningsbyggnad – i korsvirke längs den forna vallgatan. Samtidigt uppfördes ett bostadshus i korsvirke i två våningar i norr och ett avträdes- och vedbodshus i korsvirke i såväl en som två våningar i söder. I denna gård växte f.ö. under andra hälften av 1800-talet den på sin tid bekante varietéartisten Sigge Wulff (Sigfrid Lindgren) upp. – Någon bebyggelse utmed boulevarden uppfördes aldrig på denna tomt eller på granntomten i söder efter stadsvallens rasering.

År 1885 sålde snickare Hallbergs arvingar fastigheten, liksom den norr därom belägna fastigheten, till målaremästaren Nathanael Lönblad och 1887 gavs bygglov för en av byggmästaren Per Sunesson ritad musikpaviljong, med oviss placering på tomten. För en provisorisk paviljong i söder på tomten, vänd mot trädgård norr därom, gavs bygglov 1913, kanske samma byggnad, som fanns här ännu 1942, då bygglov gavs för tillbyggnad av en befintlig serveringspaviljong längst i norr på tomten. Vid sistnämnda tillfälle gav fastighetsägaren, fabrikören Nathanael Lönblad, som sedan avled samma år, tillstånd härtill för innehavaren av serveringen Cafe-trädgården.

År 1957 köptes fastigheten, liksom grannfastigheten i norr, av Byggnadsaktiebolaget Bröderna Persson, 1960 revs enligt uppgift de gamla byggnaderna och 1961 gavs bygglov för uppförande på de detta år sammanlagda båda tomterna av ett bostads- och kontorshus i fyra våningar, ritat av AB Arkitektura, Laholm och Halmstad, och placerat inne i kvarteret längs sträckningen av den forna vallgatan. På ömse sidor anlades grönytor. Bl.a. kom Lokala skattemyndigheten att inrymmas här. På 1980-talet gavs bygglov för omändring av lägenheter till kontor och på 1990-talet för omändring av kontor till lägenheter. – År 1994 blev AB Kristianstadsbyggen ägare.

De båda tvåvåningshusen närmast, f.d. gatufasad mot väster, 1939.

Hertig Carl 6 (tid. 2 o. 3). De båda tvåvåningshusen närmast, f.d. gatufasader mot väster, 1939 (RM)

Tvåvåningshus och envåningshus vid Västra Boulevarden, Kristianstad, ev. 1860-talet.

Hertig Carl 6 (tid. 2 o. 3). Tvåvåningshuset t.v. och huset i förgrunden nr 2 samt envåningshuset nr 3, huset i förgrunden vid sedermera Västra Boulevarden, ev. 1860-talet. (RM)

De två envåningshusen, Teatergatan, Kristianstad, 1939.

Hertig Carl 6 (tid. 3). De två envåningshusen, Teatergatan, 1939. (RM)

Medborgarcenter hjälper dig

Vi hanterar dina frågor om kommunens verksamheter och du kan besöka oss, ringa oss eller skriva. Oftast får du hjälp direkt, annars lotsar vi ditt ärende rätt.

Stängt Öppnar 18 jun kl 08.00
Hjälpte informationen på sidan dig?