Bastionen

Denna tomt motsvarar mark, som före raseringen av huvuddelen av befästningsverken strax efter 1800-talets mitt, var belägen mellan den inre och den yttre vallgraven i nordväst.

Här fanns i varje fall omkring 1910 en handelsträdgård med några byggnader, av karta att döma.

År 1934 fick AB P. Laveson bygglov för ett magasin i en våning, utformat som fyra parallella byggnadsdelar med portar mot väster och öster och med en anslutande lägre del i söder.

Fastigheten köptes 1937 av Kristianstads Magasin- och Handelsaktiebolag, som var ägare ännu 1980, när Skånska Lantmännen fick bygglov för omändring i västra delen av magasinet.

År 1999 köptes fastigheten av Skånska Lantmännen Ek. förening

Tomten utgörs av mark, som före raseringen av större delen av de norra befästningsverken efter 1800-talets mitt, var belägen mellan de inre och yttre vallgravarna i nordväst.

År 1936, när tomten förefaller kunna ha varit i stadens ägo och troligen ännu var obebyggd, gavs bygglov för uppförande av dels en större lagerbyggnad, dels en mindre kontorsbyggnad. Den förstnämnda uppfördes i norr på tomten. Åtminstone vid mitten av 1950-talet fanns byggnader också söder därom längs gatan i öster.

Efter bygglov 1962 uppfördes i väster på tomten en envånings kontors- och lagerbyggnad för Svenska Pressbyrån. Vid denna tid förefaller endast en mindre byggnad ha funnits kvar längst i väster. Aktiebolaget Svenska Pressbyrån köpte så fastigheten 1963 av staden.

År 1986 blev Kenth Nilsson ägare. En elfirma förefaller sedan ha inrymts här.

Denna del innanför den inre vallgraven i norr motsvarar i stort sett området för västra delen av norra Kasernetablissemanget, tillhörigt Wendes Artilleriregemente.

Östra delen. Längs gatan i söder uppfördes efter att själva fästningen vid 1700-talets mitt byggts ut bl.a. mot norr, Norra Kasern, en tvåvåningsbyggnad i tegel med hög vindsvåning för förläggning av garnisonsmanskap, senare uteslutande personal tillhörig nämnda artilleriregemente. Byggnaden, som förmodas ha överintendenten, friherre Carl Hårleman som arkitekt, påbörjades 1755 och stod färdig 1767. Den tjänstgjorde sedan som förläggning fram till 1946. Kasernområdet med byggnader, omfattande mark också öster om gatan i öster, överlämnades i etapper fram till 1965 av staten till staden för museiändamål. Två år senare förklarades kasernbyggnaden för byggnadsminne. År 1977 gavs lov för ombyggnad i etapper av byggnadens tre våningsplan till magasin för länsmuseet. Åtta år senare gavs lov för inredande i östligaste delen av rum för konserveringsverkstad och föremålsvård.

Nära intill Norra Kasern uppfördes 1801 den s.k. Fyrkappan, en putsad envåningsbyggnad för vaktstyrkan till den strax intill belägna norra fästningsporten. Efter att byggnaden övertagits av staden, gavs 1967 bygglov för omändring till kontorslokaler. Den förklarades för byggnadsminne samma år och används sedan 1978 som kontor av nuvarande regionmuseet.

Vid början av 1800-talet skall en sedermera riven stallbyggnad ha uppförts i norr på kasernområdet; en i norr – söder orienterad byggnad finns utritad på karta 1807 liksom på karta 1878 och kan ha varit identisk med en på 1820-talet omnämnd stor materialbod i skiftesverk med stall.

Någon gång omkring 1860 uppfördes det så kallade Gula förrådet som förråd för fältartilleriet i norr på området, invid gatan i öster. Det är en tvåvåningsbyggnad i korsvirke. Efter stadens övertagande av området omändrades byggnaden efter bygglov 1967 för undervisningsändamål med matsal, läsrum, personalrum m.m. i bottenvåningen och teorisalar, lärarrum m.m. i ovanvåningen. År 1987 gavs bygglov för omändring av matsalen till lärosal för Komvux. – Byggnadens vindsplan disponeras av regionmuseet.

Ett ridhus i tegel och i en våning uppfördes 1897 mellan förrådsbyggnaden och vaktbyggnaden. Det används sedan slutet av 1970-talet av regionmuseet som magasin. Nyssnämnda år uppfördes också ett vinterstall av samma beskaffenhet, beläget friliggande i vinkel mot ridhuset. Det byggdes om efter lov 1963 för omskolningsverksamhet. Ritningar i samband med bygglov 1977 för omändring visar övningshallar i bottenvåningen, salar för textilt arbete och teori i vindsvåningen. År 1897 uppfördes vidare ett fältförråd i väster på området. Detta förråd, som var en envåningsbyggnad i plåt, revs efter rivningslov 1979. Det hade då varit i bruk som museimagasin. Längst i norr uppfördes f.ö. likaså 1897 en hästskosmedja, dock på mark som inte ingår i den här ifrågavarande tomten.

Invid Norra Kaserns västra gavel återuppfördes 1913 delar av stadens norra fästningsport. Denna hade uppförts efter av överintendenten Carl Hårleman utförd och 1752 godkänd ritning i en portbyggnad, som var belägen i stadsvallen strax öster om här ifrågavarande tomt och hade tillvaratagits vid rivning av befästningsverken här 1900-01. Porten förklarades för byggnadsminne 1967.

Efter bygglov 1965 uppfördes norr om det forna vinterstallet två provisoriska förläggningsbaracker, av vilka den södra, parallell med vallgraven i nordväst, men inte den norra, kom att ligga på den nuvarande tomten. Den kom att användas som Fackens Hus och revs efter lov 1991.

Efter bygglov 1954 uppfördes en transformatorbyggnad i söder vid gatan, söder om ovannämnda fältförråd i plåt. Eventuellt revs den under andra hälften av 1980-talet.

År 1986 gavs bygglov för en offentlig toalettbyggnad strax väster om Norreport.

Litt.: Friström, S.: Norra kasern. Kristianstadsbladet/LånglördagBladet nr 9 1994.

Lindhagen, M.: Fästningsstaden Kristianstad. Struktur och byggnader. Utg. av Kristianstads läns museum. Kristianstad u. å

Sydvästra delen. Denna del i sydväst, såväl innanför som på platsen för den inre vallen, togs tillsammans med närmast anslutande områden i norr och väster i anspråk för stadens vattenverk, enligt uppgift 1873. Under ett par år vid mitten av 1870-talet fanns en maskinmästare bosatt på Wattenverket. En karta från 1878 visar anläggningen i form av fyra konstruktioner av något slag, den ena kanske en skorsten, i sydväst på platsen för den forna bastionen Drottningen och söder om kvarliggande, i vallen inbyggd kassematt. Öster därom är utritad en fyrkantig byggnad uppe på vallen, ett vattentorn. Tjugo år senare, 1898, fanns likaså fem anläggningar intill kassematten och på vallen.

Nämnda vallparti med kassematt revs kring sekelskiftet 1900 och ett nytt vattenverk uppfördes. Detta förlades vad gällde byggnader huvudsakligen på mark, som i dag ingår i granntomten i norr; se under Tomt nr 7. Tre anläggningar, eventuellt vattenreservoarer, förlades till mark, som ingår i den här aktuella, nuvarande tomten söder därom, kanske den fällbassäng och några av de lågreservoarer, som fanns här på 1930-talet. Denna mark är åtminstone sedan mitten av 1980-talet ianspråktagen som parkeringsplats. I sydöst finns en mindre transformatorstation, för vilken bygglov gavs 1987.

Del av Kristianstad 4:4. Denna del av den kommunägda fastigheten utgör nordligaste delen av kasernområdet.

År 1897 uppfördes här – samtidigt med bl.a. vinterstall och ridhus på nuvarande granntomten i söder – en hästskosmedja, en envåningsbyggnad i tegel. Den togs efter bygglov 1979 i anspråk som snickeriverkstad av länsmuseet. Vid obekanta tidpunkter uppfördes alldeles nordost därom en mindre tegelbyggnad, som kan förmodas ha inrymt avträden, och öster om denna en plåtbyggnad, som tjänstgjort som garage. Båda dessa envåningsbyggnader är i dag förrådsbyggnader för regionmuseet.

Efter bygglov 1965 uppfördes två förläggningsbaracker strax norr om ovannämnda, forna vinterstall, vilket vid denna tid omändrats till lokal för omskolning. Den norra av dessa baracker placerades på den här ifrågavarande fastighetsdelen, strax intill smedjebyggnaden; båda barackerna revs sedermera.

Denna tomt inom kvarterskroppens västra del utgörs av dels igenfylld del av inre vallgraven, dels mark såväl nordväst som sydost därom, i senare fallet läget för den här kring sekelskiftet 1900 raserade vallen.

Efter att ett äldre vattenverk på nuvarande granntomten i söder rivits i samband med vallens ovannämnda rasering, uppfördes 1900 ett nytt vattenverk på södra delen av här ifrågavarande tomt. Det förefaller till en början ha utgjorts av en byggnad i norr–söder i nordväst, till största delen belägen på den här ifrågavarande tomten, och ett runt vattentorn i nordöst, vartill kom tre anläggningar på nuvarande granntomten i söder, eventuellt vattenreservoarer.

År 1927 beskrevs den västra byggnaden, som undergått förändring två år tidigare, vara en i tegel uppförd tvåvåningsbyggnad med vinkel mot öster, som inrymde ångpannerum, maskinsal, laboratorierum, vattenreningsrum och förrådsrum. Vattentornet, som var uppfört i tegel och sandsten och som var försett med järnbalkong runt om, innehöll högvattenreservoar.

År 1937 gavs bygglov för tillbyggnad för nytt snabbfilter, tydligen vid östra sidan av den äldsta byggnadsdelen i väster, och året därpå för en ny skorsten. Det framgår nu att det fanns en fällbassäng norr om vattentornet och f.ö. också att det i söder, på nuvarande granntomten, fanns ytterligare en fällbassäng samt tre lågreservoarer.

Två nya byggnader tillkom omkring 1940, en liten träbyggnad för elektrisk motor vid den äldsta byggnadens nordöstra hörn och en lång smal betongbyggnad norr därom, en luftreningsanläggning. År 1944 gavs så bygglov för tillbyggnad av personalrum vid vinkelbyggnadens östra gavel.

År 1964 gavs bygglov för ett nytt vattentorn på den nordligaste delen av den nuvarande tomten, ritat av Kjessler & Mannerstråle AB, och året därpå rivningslov för det gamla vattentornet. Ett år senare var det aktuellt med nybyggnad av luftreningsverk ungefär på platsen för det rivna tornet, en mindre byggnad, som också inrymde garage. År 1970 stod ett nytt vattenverk färdigt efter att det gamla rivits, en byggnad i två våningar med bl.a. kontrollrum och laboratorium alldeles norr om platsen för det äldre verkets östra del. En större, rund lågreservoar byggdes mellan nybyggnaden och vattentornet.

År 1985 gavs lov för uppförande för gatukontorets räkning av en byggnad i två våningar med förråd, garage och skyddsrum vid norra sidan av den efter bygglov 1966 uppförda luftningsbyggnaden. Vid denna tid var lågreservoaren norr om sistnämnda byggnad borta liksom f.ö. de fyra lågreservoarerna i söder på den nutida granntomten, där det nu fanns parkeringsplats.