Hellig Geist

Här låg fram till 1900-talets början en trelängad gård, som ägdes av garvaren P. S. Rydbeck.

Den utgjordes av dels ett tvåvåningshus i tegel utmed storgatan, som var uppfört 1879 och som innehöll inkörsport och boningsrum, dels ett med detta gatuhus sammanbyggt tvåvånings halvhus i norr inne på tomten, som likaså var uppfört i tegel 1879 och som inrymde boningsrum, och dels ett trevåningshus i korsvirke, som var uppfört 1873 och som åtminstone då helt var taget i bruk som garveri. Denna byggnad låg i söder på tomten och var också sammanbyggd med gatuhuset.

Denna i huvudsak endast omkring 25 år gamla gård revs så inför Tivoligatans framdragande, vilket förefaller ha skett 1905, och en ny byggnad uppfördes tydligen nämnda år av änkefru Hedvig Rydbeck efter ritningar av byggmästaren Per Sunesson. Den byggdes två våningar hög i tegel längs de båda gatorna, med mansardvåning och hörnburspråk med torn, och med en vinkel in på gården i söder. Den inrymde inkörsport, butiker med kontor och lägenheter. – År 1918 blev handlanden M. A. Lagergren ny ägare.

År 1930 inköptes fastigheten av Fabriks- och Hantverksföreningens i Kristianstad Byggnadsaktiebolag, som redan var ägare av grannfastigheten i öster. En mindre magasinsbyggnad tillkom inne på gården. År 1940 framgår att det fanns klubbrum i tredje våningen i delen längs gatan i norr och omkring 1950 fanns i gården radioaffär och ostaffär. I varje fall vid slutet av 1950-talet fanns Café Goda Koppen i södra delen av vinkeln längs storgatan.

– Ny ägare blev 1974 Fabriks- och Hantverksföreningen i Kristianstad, ägare ännu 2001.

På en större tomt, som den nuvarande utgör den sydöstra delen av, låg omkring 1875, då den ägdes inom garvarefamiljen Rydbeck, och troligen fram till Tivoligatans framdragande, en gård med olika byggnader.

På vad som motsvarar den nutida tomten låg utmed dåvarande smalgatan större delen av en lång byggnad, tydligen det korsvirkeshus av okänd ålder i en våning med bl.a. garverilokaler, som fanns här 30 år tidigare.

Efter Tivoligatans framdragande, vilket tydligen skedde 1905, uppfördes på den nya hörntomten året därpå av den detta år nyblivna ägaren Fabriks- och Hantverksföreningens i Kristianstad Byggnadsaktiebolag en trevåningsbyggnad i tegel med mansardvåning. Denna byggnad upptog så gott som hela tomten, med endast en liten överbyggd gård. Hotell, Industrihotellet, med lokaler för restaurangrörelse och café, de senare vid hörnet i bottenvåningen, en festsal samt föreningslokaler inrymdes här.

År 1938 gavs bygglov för olika förändringar och några år senare uppges byggnaden innehålla lägenheter och festvåning samt andra och tredje klass matsalar; Industrirestaurangen fanns här men inte längre någon hotellrörelse.

– Åtminstone vid början av 1950-talet fanns Restaurang Hörnan inrymd här och längre fram Restaurang och Pub Kong Christian.

Fastigheten köptes 1956 av den nuvarande ägaren Fabriks- och Hantverksföreningen i Kristianstad. År 1978 gavs bygglov för ny entré och trapphall.

Under andra hälften av 1620-talet uppfördes på tomtens västra del, utmed nuvarande Östra Storgatan, huvudbyggnaden för Hellig Geists hospital, vilket hade till uppgift att ta hand om sjuka, gamla och fattiga.

Omfattningsmurarna till denna tvåvåningsbyggnad i tegel finns enligt uppgift fortfarande kvar, utgörande ungefär två tredjedelar från norr räknat av den nuvarande byggnaden. I bottenvåningens södra del inreddes en kyrksal och vid södra gaveln uppfördes ett torn. Här fanns således en andra kyrka i staden. Ett par tillbyggnader fanns vid gårdssidan. Söder om tomten var en friliggande byggnad belägen.

Vid olika tillfällen företogs sedan upprustningar och omändringar. Omkring ett hundra år efter hospitalets tillkomst hade till huvudbyggnaden i söder fogats en envånings korsvirkesbyggnad, som inrymde en ny kyrklokal. Också i norr hade tillkommit en byggnad, liksom en länga i öster vid bakgatan.

Fr.o.m. 1700-talets mitt omändrades anläggningen successivt till sinnessjukhus. Huvudbyggnaden förlängdes mot söder och förändrades sedan genomgripande vid början av 1800-talet. År 1818 ersattes kyrkbyggnaden i söder med en ny byggnad i tegel i en våning och vidare reparerades längan i norr och längan vid smalgatan.
Vid början av 1830-talet fick gården ny funktion som länslasarett. En beskrivning 1844 omtalar följande byggnader: ett tvåvåningshus i tegel längs storgatan inrymmande boningsrum och ”omkring 12 år gammalt”, varmed kanske avses mera omfattande ombyggnad omkring 1832, ett litet tvåvåningshus i tegel och i korsvirke vid storgatehusets gårdssida, innehållande boningsrum, badrum och brygghus och ”omkring 12 år gammalt” samt ett tvåvåningshus i tegel längs gatan i söder, innehållande bl.a. port och boningsrum och uppfört omkring 1841. Vidare fanns vid smalgatan ett envåningshus i putsat korsvirke, innehållande stall och andra ekonomiutrymmen och tydligen av obekant ålder, till vars södra ände fogats ett nybyggt hus i korsvirke i två våningar, stötande mot gatuhuset i söder och inrymmande bl.a. inkörsport och en kammare. Slutligen fanns i norr inne på tomten ett mot storgatehuset anslutande tvåvåninghus, vars bottenvåning var uppförd i tegel (eventuellt från 1700-talets förra hälft) och ovanvåning i korsvirke (eventuellt tillkommen omkring 1832). I denna byggnad fanns lägenheter.

År 1864 upphörde lasarettsfunktionen då nya byggnader härför började uppföras öster om staden. Fastigheten inköptes av handlanden A. F. Krumlinde och omändrades främst 1865 och 1866 för bostads- och affärsändamål. År 1878 blev hovrättskommissarien Lorens Bohmansson ägare och sedan hans änka 1897.

Spegelfabrikören Bengt Nilsson Nyström blev ny ägare 1904 och fick samma år bygglov för förändring av den norra gårdsbyggnaden till verkstads-och lagerlokaler i bottenvåningen och ett par lägenheter i ovanvåningen. Tre år senare fick han lov att ta upp ett par skyltfönster längst i söder i storgatefasaden.

År 1908 uppges byggnaden i väster innehålla lägenheter och två butiker, utbyggnaden vid dess gårdssida rum, byggnaden i söder lägenheter, också på vinden, och gårdslängan i norr lägenheter. Byggnationen vid gatan i öster omnämns inte. – Byggnadslovsritning året därpå visar cafélokaler i storgatehusets ovanvåning.

Fastigheten köptes 1916 av möbelhandlaren John Wahlqvist och två år senare uppges den västra byggnaden inrymma övervägande affärslokaler och den södra såväl lägenheter som rum för affärslokal och möbelutställning. Efter bygglov 1922 tillkom nya skyltfönster i söder och närmast hörnet i väster. Nu omtalas möbelutställningslokaler också i den västra byggnaden och bl.a. ugn för hembageri i utbyggnaden vid dess gårdssida.

År 1929 inreddes vindsvåningen i den västra byggnaden för affärsändamål. Nu uppges byggnaden vid smalgatan i öster, ett korsvirkeshus i övervägande en våning, innehålla bl. a. garage, magasin, packhus och portgång. I gårdslängan i norr fanns tapetserareverkstad och ett par lägenheter. Två år senare byggdes gårdsutbygget vid den västra byggnaden till i en vånings höjd med rum för finbageri och nu omnämns rum för café och konditori i gatuhuset. Åtminstone från mitten av 1940-talet var det fråga om Konditori Fenix.

År 1933 blev AB Wahlqvists Möbleringsaffär fastighetens ägare. År 1949 gavs lov för omändring av vindsvåningen i storgatehuset och tre år senare för omändring av större delen av andra våningen i samma byggnad och av andra våningen i den södra byggnaden, allt till kontor.

Efter bygglov 1960 tillkom garage vid gårdssidan av den här två våningar höga östra längan, i vilken det nu, liksom i gårdsbyggnaden i norr, fanns tapetlager.

Grosshandlaren Olof Wallgård köpte så fastigheten 1964 och fick två år senare bygglov för omändring i den östra längan till kontors- och utställningslokaler. – Hans dödsbo blev sedan ägare 1977.

År 1990 gavs bygglov för ombyggnad av större delen av östra längan och av den anslutande gårdslängan till restaurang och tre år senare för ombyggnad av östra delen av den södra byggnaden, likaså till restaurang, och av kontor i västra byggnadens vindsvånings norra del till lägenhet. År 1995 gavs lov för ombyggnad till butik för möbler m.m. vid bl.a. sydvästra hörnet. Året därpå gavs lov för ombyggnad av återstoden av västra byggnadens vindsvåning till lägenhet. – År 1997 blev Brönnalyckan AB ägare av fastigheten.

Litt.: Andersson, Th.: Kristianstads hospital. Föreningen Gamla Christianstad. Årsskrift 1985. Kristianstad u. å.