Härbärget

År 1643 inrättades här ”De fattiges boder”, som var ett antal i en länga sammanbyggda enkla bostäder för fattiga i staden.

Vid början av 1790-talet hade denna länga blivit obeboelig och ett nybygge igångsattes, som stod färdigt 1796. Det var av samma storlek som den tidigare byggnaden och likaså i en våning men i tegel.

Strax efter mitten av 1840-talet uppges, att fattighuset var en anläggning bestående av sammanbyggda längor längs dåvarande smalgatan, sedermera Södra Kaserngatan och dåvarande Vallgatan. Byggnadsmaterialet var tegel. Av den västra längan var drygt två tredjedelar i två våningar, resten i en våning. Uppenbarligen var också de två övriga längorna i två våningar. Anläggningen inrymde i vardera våningsplanet ett tiotal större boningsrum, av vilka ett i ovanvåningen begagnades som kyrkorum. Två tredjedelar av den södra längan och hela den östra hade blivit uppförda 1845 liksom kanske också andra våningen i de äldre byggnaderna. En träbyggnad i skiftesverk förefaller ha anslutit i nordöst.

Omkring 1857 uppfördes i öster invid den då utlagda boulevarden ett friliggande tvåvåningshus i tegel, som inrymde boningsrum. Vid den norra gaveln uppfördes 1885 en mindre stallbyggnad.

År 1889 tillkom vid tomtens sydöstra hörn ännu ett tvåvåningshus i tegel med boningsrum. Bygglovsritning visar i bottenvåningen skolsal vid hörnet, sov- och matrum för skolbarn norr därom och kontorsrum väster därom. Huset var byggt i vinkel och stötte mot äldre byggnader i väster och norr. Tomten var härmed sammanhängande bebyggd längs västra, södra och större delen av östra sidorna.

År 1905 gavs lov för ombyggnadsarbeten vid norra änden av längan i väster, uppenbarligen föranledda av gatans framdragande här, vilket förefaller ha skett detta år. Det tycks ha varit fråga om en ny gavelvägg; ritningen visar här portvaktsrum.

Under andra hälften av 1910-talet tjänstgjorde Gamla fattighuset som militär förläggningsplats i väntan på att kaserner för I 24, Norra Skånska Infanteriregementet, skulle uppföras norr om staden.

En ritning 1919 för omändring i troligen den östra byggnaden visar smålägenheter om ett eller två rum med kök i båda våningarna.

År 1938 köpte Kungliga Telegrafverket fastigheten. Gamla Fattiggården revs och bygglov gavs 1947 för en telegrafbyggnad längs gatorna i öster och söder samt en garagebyggnad längs gatan i väster, ritade av Manne Carlman, Länsarkitektkontoret i Kristianstad. Den södra delen uppfördes två våningar hög, den östra likaså men med ett trevåningsparti på halva husbredden. År 1956 gavs lov för förlängning av den östra delen mot norr fram till gatan här och året därpå för en tredje våning i den södra vinkeln. År 1960 bebyggdes platsen för det tidigare garaget och större delen av gårdsplanen med en trevåningsdel i norr och en tvåvåningsdel söder därom. Nio år senare fick större delen av tvåvåningsdelen ännu en våning.

Åren 1978 och 1989 gavs lov för ombyggnad av kontor samt 1993 för ombyggnad av kontors- och teknikutrymmen.

År 1994 blev Fastighets AB Telaris ägare och 1998 Telaris Fastigheter Södra AB.
Litt.: Friström, S.: Så tillkom De fattiges boder. Kristianstadbladet/LånglördagBladet juli 1997.