Residenset

Efter vallens rasering låg på 1850-talet på tomtens västra del av en militär byggnad, ett förvaringshus för fältförråd.

Denna byggnad låg endast kvar tills dess att tomten togs i bruk för Länsresidenset, som uppfördes under slutet av 1850-talet av murmästaren Måns Holmgren efter ritningar av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander och som stod färdigt för inflyttning 1860. Byggnaden uppfördes i två våningar i putsat tegel utmed tomtens södra sida, mot gatan och en söder därom belägen öppen plats, och med en envåningsflygel mot norr vid vardera änden. Längs tomtens norra sida uppfördes i tegel en envåningsbyggnad, som inrymde stall- och ekonomiutrymmen. Murar i väster och öster förband de olika byggnaderna.

- I huvudbyggnadens ovanvåning fanns landshövdingens tjänstebostad och i bottenvåningen ämbetslokaler för bl.a. landskansli och landskontor. I den västra flygeln fanns kök.

År 1924 påbyggdes de båda flyglarna med ännu en våning och 1935 förklarades länsresidenset för statligt byggnadsminne. Under andra hälften av 1930-talet revs stallbyggnaden i norr och murarna i väster och öster och ersattes längs gatorna med kontorsbyggnader i två våningar, åtminstone längre fram för lantmäteriet. För ritningarna stod länsarkitekterna N. Blanck och M. Carlman. År 1940 gavs så lov för tillbyggnad av skyddsrum. - År 1987 gavs lov för ombyggnad av lantmäteriets arkiv i byggnaden vid gatan i norr.

I och med de båda skånska länens sammanslagning 1997 upphörde residensets gamla funktion som landshövdingebostad.

Litt.: Friström, S.: Länsresidenset. Kristianstadsbladet/Långlördagsbladet nr 7 1994.