Spanska Ryttaren

Tomten är bebyggd med den s.k. Garvaregården. Vid storgatan ligger ett tvåvåningshus med gatufasad i tegel och gårdsfasad i korsvirke, som uppfördes 1784 av buntmakaren Christian Ludvig Albrecht.

Vid vallgatan finns en putsad envåningsbyggnad, dels i korsvirke, dels i tegel. Det anses möjligt, att den kan härröra från 1600-talets andra hälft. I norr på tomten finns ett tvåvåningshus i korsvirke med svalgång. Västra delen av denna längan anses vara gårdens äldsta byggnad, eventuellt från andra hälften av 1600-talet.

– Denna gård, som sedan lång tid tillbaka och fram till tiden för första världskriget inrymt garverirörelse och från vilken släkten Kockum härstammar, tilldrog sig förhållandevis tidigt intresse och bedömdes vid inventering 1939 vara ”stadens bästa exempel på en medelstor hantverkaregård”.

År 1830, när hovrättsfiskal August Falck var ägare och gården brandförsäkrades, uppges att såväl storgatehuset, vilket inrymde bostad, som smalgatehuset, vilket inrymde bostad, packhus och stall, blivit betydligt reparerade 1828. Ytterligare två byggnader fanns, en tvåvåningsbyggnad i korsvirke med boningsrum och packhusbodar – uppenbarligen den norra längan – och en träbyggnad, som användes som vagnshus. Omkring 1860, när gården ägdes av garvaremästaren Önnert Reinhold Rosenqvist, var en träbyggnad inredd för barkkvarn.

Storgatehuset reparerades 1895 av garvaren Frans Christian Johansson. En läderbutik fanns här vid denna tid. Vid södra tomtgränsen låg en länga, som var sammanbyggd med smalgatehuset. Också den norra längan var, sedan gammalt, sammanbyggd med smalgatehuset. I väster var den medelst en mindre byggnad förenad med storgatehuset.

Också näste ägare, som köpte gården 1896, var garverifabrikör. Det var Peter Olof Ljungberg. Under hans tid, tydligen 1905, fick kvarteret sin nuvarande begränsning mot söder genom att Tivoligatan drogs fram. På 1910-talet hade affärslokalen i storgatehuset utökats och fått nya skyltfönster. I vallgatehuset fanns nu magasin, stall och saltbod.

År 1920 uppges, att den norra längan året innan blivit förändrad. Här fanns nu främst målare- och snickareverkstäder.

År 1930 blev änkefru Emma Ljungberg ägare och 1958 köptes sedan gården av Kristianstads stad. Omfattande renovering och ombyggnad utfördes 1963-64 varvid en del byggnader revs. Gårds- och vallgatehusen togs i anspråk för restaurangrörelse, ”Garvaregården”. – I storgatehuset fanns förr Carl Ekbergs speceriaffär, senare följd av Bertil Olssons ost- och delikatessaffär samt, till långt fram i tiden, Ljungbergs läderaffär.

Fastigheten köptes 1991 av Rune Andersson, Tollarp.

Litt.: Andersson, Th.: Garvaregården i Kristianstad. Kring Helge å 1980-1981. Kristianstad 1981.

År 1832 fick gården här, som ägdes av handlanden Sven Littorin, den bebyggelse med fyra längor, som fanns kvar fram till omkring 1960.

Norra delen, tidigare tomt nr 1. Längs storgatan låg en tvåvåningsbyggnad i tegel mot gatorna och i korsvirke i övrigt, som var uppförd omkring 1808 och som blivit betydligt reparerad 1832. Längs gatan i norr låg en tvåvåningsbyggnad i korsvirke, längs smalgatan en tvåvåningsbyggnad i tegel och inne på tomten i söder en tvåvånings halvlänga i korsvirke. Dessa tre sistnämnda längor var nybyggda 1832.

Vid början av 1850-talet uppges att storgatehuset inrymde boningsrum, den norra längan främst inkörsport, boningsrum och stall, smalgatehuset magasin och gårdslängan boningsrum. – År 1875 företogs ändringsarbeten, varvid bl.a. en större butik i storgatehuset kan ha tillkommit.

Storgatehuset, som med sitt hörn vette mot Lilla Torg, blev efter bygglov 1903 kraftigt omgestaltat. Mansardvåning och hörntorn i enlighet med ritningar av byggmästaren Per Sunesson torde ha tillkommit vid denna tid; ombyggnadsarbeten företogs i alla händelser året därpå. Också övriga byggnader i gården, som nu ägdes av handlanden O. Nelson, blev ombyggda. Längre fram skedde ytterligare förändringar och 1920 omnämns kartongfabrik och bokbinderi i smalgatehuset och skoreparationsverkstad i gårdshuset.

AB Turitz & Co., som redan ägde grannfastigheten i söder, köpte fastigheten 1959. Bebyggelsen revs och efter bygglov 1961 uppfördes varuhuset EPA efter ritningar av Jörgen Egmose Arkitekter MAA i Växjö. Sistnämnda år lades de båda fastigheterna samman. – År 1988 blev Spanska Ryttaren 4 K/B fastighetens ägare.

Södra delen, tidigare tomt nr 2. År 1861, då garverimästaren A. R. Malmquist stod som ägare, togs följande byggnader upp i en brandförsäkring: ett tvåvånings korsvirkeshus av obekant ålder längs storgatan , inrymmande lägenheter, och ett trevånings halvhus i korsvirke av obekant ålder längs norra tomtgränsen, inrymmande färgerilokaler och boningsrum. Det framgår, att åtminstone ytterligare en byggnad fanns. Tio år senare beskrivs också en mindre träbyggnad i en våning vid södra tomtgränsen, omkring två år gammal och innehållande stall och packhus. Tillhörande tomtritning visar också en byggnad längs smalgatan och ytterligare några gårdsbyggnader, av senare uppgifter att döma av trä.

Vid början av 1880-talet köptes gården av bagaren P. O. Olander och ett mindre bageri tillkom i storgatehuset. Smalgatehuset anges nu som trähus; det var en envåningslänga med synligt virke.

Vid slutet av nyssnämnda årtionde anges storgatehuset vara byggt i tegel åt gatan och i korsvirke åt gården. I den norra längan fanns nu boningsrum och en verkstad.

År 1936 köptes fastigheten av Fastighets AB Spanska Ryttaren. Den äldre bebyggelsen revs och bygglov gavs 1937 för nybyggnation av affärs- och bostadshus. Fastigheten köptes sedan 1954 av AB Turitz & Co och lades 1961 samman med grannfastigheten i norr. Större ombyggnadsarbeten utfördes sedermera efter bygglov 1987. – År 1988 blev Spanska Ryttaren 4 K/B ägare av fastigheten.