Lyckan

Denna tomt utgör östra delen av en förr större tomt, vilken var bebyggd med boningshus vid gatan i väster.

Den ifrågavarande, avstyckade tomten sålde Sven Jakobsson m.fl., ägare av den större tomten, 1928 till folkskolläraren M. Anton Simonsson, som samma år fick bygglov för ett av arkitekten Otto Ohlsson i Kristianstad ritat boningshus i ett och ett halvt plan, med ingång på ena gaveln.

År 1960 blev Jenny Simonssons dödsbo ägare och sålde två år senare till åkeriägaren Einar Olsson, som sedan 1970 fick lov för tillbyggnad av ett förstuguparti vid gårdssidan och 1977 för garage och uterum i sydväst på tomten. – Efter bouppteckning 1997 blev Inga Olsson ägare.

Denna tomt utgör en mindre del av en i äldre tid större tomt, som sträckte sig tvärs igenom kvarteret.

En härifrån avsöndrad lägenhet, ungefär dubbelt så stor som den nuvarande tomten, sålde tullvaktmästaren Sven Nilsson 1904 till förre mästerlotsen Sven Staffansson, som samma år fick bygglov för ett av N. Nilsson ritat boningshus vid gatan i väster i tegel och med frontespiser mot väster och öster samt tillhörande ekonomibyggnad. Arvingarna blev sedan ägare 1919 och sålde året därpå till förre lantbrukaren Nils Andersson. År 1942 blev förre handlanden Ola Nilsson ägare och 1963 hans änka Anna Nilssons dödsbo.

Byggmästaren Leif Rosengren köpte fastigheten 1972 och fick bygglov samma år för interiöra ändringsarbeten. Året därpå avstyckades fastighetens östra del till en egen tomt.

Ulf Weinsjö och Gun Margareta Ekevik blev nya ägare 1983. Sju år senare fick de bygglov för ny veranda vid gårdssidan samt garage och förråd.

År 2000 blev Åke Persson och Carina Mårtensson ägare.

Tomten, belägen vid kvarterets sydöstra hörn, ingick i äldre tid i en stor tomt, gående tvärs igenom kvarteret.

Förre lantbrukaren Nils Andersson, som vid början av 1920-talet blivit ägare av denna stora tomt i kvarterets sydligaste del, sålde 1935 två mindre delar därav, motsvarande den nutida tomten, till Nils Wedin, som året därpå sålde vidare till Åhus Folkets hus- och parkförening u.p.a. Planer fanns att här uppföra ett nytt Folkets hus, som var tänkt att inrymma också bl.a. biograf och lägenheter, planer som dock ej kom att realiseras.

År 1965 blev Rune Arildsson ägare av tomten och fick detta år bygglov för ett Fogelforshus, ett enplans boningshus med en i söder anslutande byggnadsdel för damfrisering samt för ett i nordväst anslutande garage. Tio år senare gavs lov för tillbyggnad av förråd vid garaget. – År 2000 blev Inga-Britt Arildsson ägare.

Denna tomt i söder utgör del av ett par äldre obebyggda tomter, som vid början av 1920-talet inköptes av förre lantbrukaren Nils Andersson.

Hans dödsbo sålde 1947 till biografägaren Carl Hallkvist, som 1965 sålde delar avsedda att ingå i den ifrågavarande tomten till disponenten Bonde Albrektsson, vilken då ägde och bebodde granntomten i norr. Fem år därefter fick han bygglov för ett boningshus i vinkel i ett och ett halvt plan med garage och förråd nordöst därom, ritat av A. Möllerstedt, Vanneberga. – Hustrun Signe Albrektsson blev ägare 1970 och var så ännu 2001.

Denna tomt utgörs huvudsakligen av en äldre tomt i kvarterets inre. Arvingar till Per Persson och Pernilla Jönsdotter, ägare av denna obebyggda tomt sedan 1860-talet, sålde 1935 till P. Störns.

År 1953 blev mejeristen Bonde Albrektsson ny ägare. Han fick två år senare bygglov för ett i vinkel uppfört, med fasadtegel klätt bostadshus i ett och ett halvt plan med garage i källaren. För ritningarna stod LBF (Lantbruksförbundets byggnadsförening) i Kristianstad. Då fanns ännu vid tomtens sydvästra hörn en byggnad, kanske en tobakslada, som legat här åtminstone sedan omkring 1930. År 1961 fick disponenten Albrektsson lov för nytt garage med förråd i nordväst på tomten och tre år senare för till- och ombyggnad av boningshuset.

År 1967 förvärvades fastigheten av Bengt och Lena Berner, ägare ännu 2001.

Denna tidigare separata tomt ägdes och beboddes från andra hälften av 1860-talet av stadsdragaren Nils Persson. Han fick 1897 bygglov för ny bakugn m.m. i sitt hus vid gatan i väster. Änkan var sedan ägare till 1938.

Norra delen. År 1947 köptes fastigheten av biografägaren Carl Hallkvist, som f.ö. sedan året innan var ägare av granntomten i söder. Ritning fyra år senare visar att åtminstone husets vägg mot gatan förefaller kunna ha varit uppförd i skiftesverk.

Biografägaren Hallkvist sålde 1959 såväl den ifrågavarande tomten som granntomten i söder till Hugo Ohlsson, som samma år fick bygglov för ett långt bostadshus i två våningar längs gatan på båda tomterna, på platsen för de båda gamla husen. Det var fråga om ett flerfamiljshus i tegel med garage under norra delen, ritat av ingenjören Åke Iggstrand. Året därpå lades tomterna samman och såldes till Bostadsrättsföreningen Lyckan, ägare ännu 2001.

Södra delen. Denna södra tomt ägdes och beboddes från omkring 1870 av husmannen Jacob Persson. Han fick 1896 lov att bygga ny bakugn med skorsten på den gamlas plats. År 1902 erhöll han lov för byggande av frontespis och vindsrum åt gården.

Jacob Perssons arvingar sålde 1935 till Adolf Rosenqvist i Kristianstad, som två år senare fick lov att längst i söder i gatufasaden få insätta ett fönster i stället för befintlig dörr och att få putsa väggpartiet här i överensstämmelse med fasaden i övrigt.

År 1946 köptes fastigheten av biografägaren Carl Hallkvist, som sedan 1952 efter brandskada fick bygglov för en påbyggnad av husets norra del med en andra våning med en lägenhet.

Biografägaren Hallkvist sålde 1959 denna fastighet liksom grannfastigheten i norr, som han förvärvat ungefär samtidigt, till Hugo Olsson. – Betr. nybyggnation och sammanläggning av tomter, se under Norra delen.

Denna tomt utgörs övervägande av delar av två tidigare tomter i nordöstra delen av det tidigare kvarteret Lyckan, båda i äldre tid utgörande en enda tomt, som 1892 friköptes från Kronan.

Från främst de båda vid gatan i öster med boningshus bebyggda tomterna avstyckades de västra delarna, vilka 1966 köptes av kaptenen Torsten Holmquist. Han fick så samma år bygglov för ett enfamiljs LB-hus i ett och ett halvt plan med i öster anslutande indraget garage med förråd. År 1979 gavs lov för carport framför garaget. – Fastigheten hade ännu 2001 samme ägare.

Tomten utgör större, östra delen av en tidigare tomt, som i sin tur tillsammans med bl.a. granntomten i norr bildade en större tomt. Denna tomt friköptes 1892 från Kronan och delades samma år i en nordlig och en sydlig tomt.

Den södra tomten inköptes 1934 av guldsmeden Nils Christian Christiansson, som samma år erhöll lov att uppföra ett av byggmästaren Albin Olsson i Åhus ritat bostadshus i ett och ett halvt plan, försett med brutet tak, takkupor åt öster och väster samt burspråk i söder.

Guldsmed Christianssons sterbhus var sedan ägare från 1948 till 1957, då lagerchefen Gunnar Bergkvist och hans hustru Britta blev ägare. År 1966 avstyckades tomtens västra del. – År 1999 blev sonen Claes Bergkvist ägare.

Denna tomt är en del av en förr större tomt vid Rönnowsgatans östra sida, som köptes av Åke Månsson omkring 1880.

Smedmästaren Karl Axel Lindström, som blivit ägare 1942, skänkte 1971 till Stefan och Wiveca Cedergren den del av tomten, som samma år blev den här ifrågavarande tomten. Samma år gavs också bygglov för ett enfamiljshus, ett Åsedahus, i ett och ett halvt plan med indraget garage med förråd vid västra gaveln. – År 1987 blev Wiveca Cedergren ensam ägare av fastigheten.

Tomten utgör ungefär östra hälften av en tidigare större hörntomt i sydväst inom det äldre kvarteret Lyckan.

Från denna tomt, som bebyggdes vid början av 1900-talet, lät en senare ägare, byggmästaren Leif Rosengren, 1973 avstycka den ifrågavarande tomten. Han fick året därpå bygglov för ett av K-Konsult ritat boningshus med gavel åt gatan i ett och ett halvt plan med sammanbyggt garage och förråd.

År 1975 blev direktören Bengt Carlsson ny ägare och fick året därpå bygglov för ett nytt garage nordöst om det tidigare. Kennert och Birgitta Marie Andersson blev så nya ägare 1996.

Denna äldre tomt motsvarade i stort sex tidigare stadsägor, vilka i sin tur i äldre tid utgjorde en enda stor tomt, upptagande drygt norra tredjedelen av tidigare kvarteret Bryggaren.

Tidigare tomten Bryggaren 17, nyare skoltomten. Nämnda stora tomt var obebyggd ännu omkring 1900; kartor från andra hälften av 1700-talet och från 1800-talet visar att bebyggelse saknades också då.

År 1880 köptes tomten av timmerhandlaren Nils Olsson Verdier, då bosatt på annat håll i samhället. Han fick 1907 bygglov för ett boningshus i två våningar vid gatan i öster och en timmerlada väster därom. Något boningshus uppfördes inte vid gatan men kanske inne på tomten i stället. På kartor några år senare finns här en byggnad bestående av två olika delar; senare framgår att det var ett boningshus i ett och ett halvt plan, som beboddes av N. O. Verdier. Kartorna visar också en byggnad av ovisst slag vid gatan längst i sydväst. Änkan Johanna Verdier blev sedan ägare 1916.

År 1928 blev förre muraren Sven Stedt ny ägare. Han fick detta år bygglov för förändring av södra fasaden på sitt hus; det var uppenbarligen fråga om tillbyggnad mot söder med ett par rum av den södra byggnadsdelen och tillkomst av frontespis och ett vindsrum mot söder på den norra byggnadsdelen.

Åhus skoldistrikt köpte 1946 av Sven Stedts dödsbo de olika stadsägor, som den stora tomten nu var uppdelad på. År 1952 revs den Stedtska byggnaden och under detta år och nästa uppfördes en ny folkskolebyggnad, ritad av LBF (Lantbruksförbundets byggnadsförening) i Kristianstad, med en byggnad vid gatan i norr och en i vinkel vid gatan i väster. De uppfördes i tegel i två våningars höjd.

– Sedermera har hela tomt nr 27, skolområdet, kommit i Kristianstads kommuns ägo.

Tidigare stadsägan nr 375, äldre skoltomten. Denna stora tomt längst i nordöst inom det forna stadsområdet förefaller under senare århundraden ha legat obebyggd fram till 1890-talet; dock fanns en mindre byggnad, kanske en tobakslada, vid gatan i väster.

Vid slutet av 1800-talet ägdes den södra delen av tomten av Nils Håkansson medan den norra hade andra ägare. År 1896 fick sonen, snickaren Martin Håkansson, lov att i öster här uppföra ett boningshus i tegel i ett och ett halvt plan med frontespiser vid båda långsidorna, ritat av honom själv. Samma år fick han bygglov för en snickeriverkstadsbyggnad i tegel, tydligen strax väster om boningshuset. – År 1905 flyttades såväl bostad som verksamhet till annan plats i samhället.

Sistnämnda år köpte Åhus församling såväl Martin Håkanssons tomt i söder som tomten i norr, vilken ägts av tullvaktmästaren Sven Nilsson. Skolbyggnadskommittén fick så året därpå bygglov för ett stort skolhus i tegel, ritat av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin, vilket uppfördes av byggmästaren Ola Jacobsson i Åhus. Det var fråga om en tvåvåningsbyggnad över hög källarvåning med ett smalare parti med bl.a. trapphus åt väster och två helt korta flyglar mot öster. I bottenvåningen inrymdes skolsalar, i ovanvåningen skolsalar och gymnastiksal samt i vindsvåningen lägenheter för lärare. Byggnaden stod färdig 1907. Detta år gavs vidare bygglov för förändringar vad gällde det tidigare Håkanssonska boningshuset. Det förefaller som om det tornliknande trapphuset tillkom nu.

Skolrådet fick 1915 bygglov för uppförande i norr, i vinkel mot gatan i väster, av en envåningsbyggnad i tegel med konfirmandsal och gymnastikhus. Det framgår nu att det äldre boningshuset i sydöst användes som lärarebostad och att det fanns en större avträdesbyggnad i nordöst.

År 1954 gavs bygglov för en badanläggning vid skolan efter att denna utökats genom nybyggnation väster om den gamla skolplanen. Denna anläggning med en mindre simbassäng utfördes som en förlängning mot öster av gymnastikbyggnaden i norr.

Litt.: Björkman, A.: Om skolorna i Åhus församling. Kortfattad översikt. Skrifter utgivna av S:ta Annas Gille i Åhus 5. 1985. Tollarp 1985.

Tidigare stadsägan nr 376. På denna tomt, som förr ingick i en större tomt, som sträckte sig tvärs igenom kvarteret, visar kartmaterial bebyggelse först vid slutet av 1800-talet.

År 1881 friköptes nämnda större tomt från Kronan av skjutsentreprenören Anders Andersson, som flyttade hit 1894. Det är ovisst när huset vid gatan i väster, uppfört i tegel, kom till. En byggnad finns utritad på en karta 1888 men några boende finns inte upptagna här förrän 1894.

Målaren Johan Axel Hedlund blev så ägare 1919. Det framgår tre år senare att han uppfört en eldstad i sin uthusbyggnad kanske i den ekonomidel i husets södra halva, som troligen fanns här redan från början. Åtminstone sedan omkring 1930 och tydligen ännu på 1950-talet låg söder härom en anslutande ekonomibyggnad.

Den äldre tomtens östra del avstyckades 1936 och såldes. Den kvarvarande, här ifrågavarande tomten köptes 1963 av Åhus köping. Huset hyrdes ut och inrymde åren kring 1970 keramikverkstad. Rivningslov gavs 1975; huset utgjordes då av en bostadsdel i norr och en uthusdel i söder.

För nybyggnad av fritidshem gavs bygglov 1976. Arkitekten SAR Bo Lindborg svarade för ritningarna av den i ett och ett halvt plan uppförda träbyggnaden. En mindre förrådsbyggnad uppfördes också. Tre år senare gavs lov för ett indraget förbindelseparti mellan fritidshemmet och den äldre byggnaden söder därom, vilken f.ö. byggdes om för att nyttjas i fritidshemsverksamheten. Längre fram benämns byggnaderna fritidshem och deltidsförskola; sedermera har här inrymts rektorsexpedition och skolbibliotek.

Tidigare stadsägan nr 381 m.fl. Dessa stadsägor ingick förr i en större tomt, bebyggd vid gatan i väster, som sträckte sig tvärs igenom kvarteret.

På denna större tomt var åtminstone sedan 1860-talet husmannen Fredrik Lind bosatt med sin familj. Han sålde 1882 till Magnus Holmgren, senare benämnd nattväktare, och flyttade till Nordamerika. Den nye ägaren flyttade så hit tre år senare. Efter att han avlidit 1901, blev dottern Johanna ägare. Hon meddelade 1906 byggnadsnämnden att hon börjat reparera sitt hus, vilket inte godkändes eftersom det befanns att en ny byggnad med köksutbyggnad åt gården, som uppförts ungefär på det gamla husets plats, var belägen på tilltänkt gata. Huset fick ligga kvar och året därpå anmälde ägaren tillbyggnad i form av två korta vinklar i norr och söder vid boningshuset ut mot gatan. Det blev avslag med samma motivering som tidigare.

Johanna Holmgren sålde 1917 tomterna, vilka efter att ha haft några olika ägare, köptes 1921 av skräddarmästaren Johan Fredrik Albin Olsson, senare med efternamnet Albin. Han fick 1936 bygglov för dels tillbyggnad av ett rum i form av en vinkel vid gårdssidan, dels en takkupa åt gatan. Hans änka blev så ägare 1958.

År 1963 köpte Åhus köping de båda tomterna liksom ytterligare två angränsande små tomter, som skräddarmästaren Albin också förvärvat samt en litet större tomt öster därom, som haft annan ägare. Vid husets norra gavel uppfördes efter bygglov 1979 ett byggnadsparti, som förband detta hus med det fritidshem norr därom, för vilket bygglov givits tre år tidigare. Också det äldre huset omändrades nu till fritidshem. För inredande av vinden i detta hus gavs bygglov 1981 liksom för uppförande av ett uthus.

– Längre fram benämns byggnaderna fritidshem och deltidsförskola; sedermera har här inrymts rektorsexpedition och skolbibliotek.

Tidigare tomten nr 6 i kv. Entreprenören. Denna den sydligaste tomten inom nuvarande tomt nr 27, skolområdet, bestod i sin tur av delar av några olika tomter. Längs gatan finns här, delvis på den ifrågavarande tomten, en lång byggnad utritad på 1770-talskartor. Åtminstone sedan slutet av 1800-talet och fram till slutet av 1960-talet förefaller den senare tomten nr 6 att ha varit obebyggd, också vid gatan.

Efter att driftsmontören Emil Johansson vid början av 1940-talet förvärvat de båda västra tomtdelarna och vid slutet av 1950-talet den östra tomtdelen, lades de olika delarna 1960 samman till en tomt, nr 6, som sedan köptes av Åhus köping 1963. Fem år senare gavs bygglov för en skolbespisningslokal, en envåningsbyggnad med en kort vinkel i öster mot norr och med fasader i såväl trä som tegel. Den inrymde elevmatsal med en scen, personalmatsal, serveringsutrymmen och kapprum. År 1990 gavs lov för ombyggnadsarbeten i västra delen, vilka gällde kök och skolmatsal.

Denna tomt motsvarar i stort östra delen av en i äldre tid tvärs igenom kvarteret gående tomt, som var bebyggd vid gatan i väster.

Denna större tomt ägdes 1935 av målaren Johan Axel Hedlund, som detta år sålde den här ifrågavarande tomten till Elof Hansson, vilken i sin tur två år senare sålde till köpmannen Harald Andersson. Denne lät efter bygglov 1939 vid gatan i öster uppföra ett av arkitekten SAR Robert Larsson i Kristianstad ritat boningshus i ett och ett halvt plan med takkupa åt öster och balkong åt väster.

År 1983 blev Elisabet Andersson ägare och två år senare Ingvar och Signe Jönsson, ägare ännu 2001.

Denna tomt, som utgör nordöstra delen av en förr betydligt större tomt, låg obebyggd åtminstone under slutet av 1800-talet.

Arbetaren Måns Nilsson (Lilja) köpte 1901 den ifrågavarande tomten av Kronan och flyttade vid samma tid hit till ett uppenbarligen nyuppfört hus, ett tegelhus i en våning. Han dog 1903, varefter änkan, tobaksodlaren Elna Lilja, bodde kvar till sin död 1940.

Hamnarbetaren Nils Andersson blev ny ägare 1941 och flyttade hit. Hans änka sålde så 1962 till konstsmeden Karl Georg Nordgren, som dog året därpå, och hans hustru Greta Nordgren, den sistnämnda ägare ännu 2001.

Tomten utgör nordvästra delen av en förr större tomt. Det nuvarande putsade boningshuset torde ha uppförts någon gång under andra hälften av 1800-talet. Omkring 1890 bosatte sig eventuellt husmannen Anders Svensson här.

År 1900 flyttade bryggerifabrikören Reinhold Danielsson hit. Samma år fick han bygglov för en bryggeribyggnad med ett enda rum inne på tomten vid södra tomtgränsen; dessförinnan förefaller endast ha funnits boningshuset vid gatan. – Tre år senare friköptes tomten från Kronan.

Bygglov gavs sedan 1907 för stallbyggnad, placerad som förlängning mot öster av bryggeribyggnaden, och 1910 för ännu en bryggeribyggnad, en smal halvlänga väster om den tidigare, nående med gavel ut mot gatan. Rörelsen benämns nu ”Åhus Bryggeri & Wattenfabrik”.

Bryggerifabrikören Danielsson dog 1913. Verksamheten fortsatte, till att börja med tydligen under änkans, Karna Danielsson, ledning och sedan under sonens, bryggerifabrikören Karl Danielsson, ledning; år 1929 stod ”Bryggeribolaget K. Danielsson” som bygglovssökande när det gällde insättande av en dörr längst i norr i boningshusets gatufasad. Karl Danielsson blev sedan fastighetens ägare 1937.

Rivningslov gavs så för den yngre bryggeribyggnaden; dock tycks endast den västra delen närmast gatan ha rivits vid detta tillfälle. Under 1940-talets första hälft var det aktuellt med olika byggnadsarbeten, bl.a. inredande av vindsvåningen i boningshuset och tillbyggnad av fabriksbyggnaden, det senare också 1951, då en andra våning med bl.a. laboratorium tillkom. Tre år därefter gavs bygglov för ny- och tillbyggnad av garage och lagerutrymmen i vinkel i nordöst på tomten.

Bryggerifabrikören Karl Danielsson flyttade bort 1954 medan verksamheten fortsatte till början av 1960-talet.

– År 1972 gavs rivningslov för uthusbyggnader i nordöst och i söder närmast gatan.

Arvingar sålde 1975 till den nuvarande ägaren, slöjdläraren Lars Georgsson, som efter upprustning flyttade hit.

Denna del utgör sydvästra delen av en förr större, tvärs igenom kvarteret gående tomt. Här låg fram till på 1980-talet ett putsat, åtminstone delvis i korsvirkesteknik uppfört hus av oviss ålder.

Norra delen. Det var eventuellt byggt som ersättning för under andra hälften av 1800-talet nedbrunna byggnader på andra sidan Norregatan, vilka tillhört den där belägna bondgården Åhus nr 14. Under huset belägen välvd källare från stadstiden har bevarats under det nuvarande huset.

Till denna äldre byggnad flyttade eventuellt urmakaren August Liljegren med sin familj 1885. Eventuellt bodde här sedan muraren Sven Andersson med familj 1890-1904. Sistnämnda år flyttade tydligen arbetaren Lars Peter Andersson hit och stannade till 1910. Fastigheten ägdes av Kronan till 1907, då den köptes av fabrikören P. Svensson, bosatt på annat håll.

År 1908 köptes norra delen av denna äldre tomt med norra delen av huset av tobaksodlaren Brita Carolina Nilsson, som förefaller ha flyttat hit omkring tio år senare. Den södra delen med södra delen av huset köptes 1910 av Anna Norrman i Kristianstad, som samma år fick bygglov för ombyggnad. Hon flyttade sedan hit 1923, benämnd styckjunkareänka. Efter att Brita Carolina Nilsson avlidit 1930, kom den norra delen sju år senare i bryggaren Karl Danielssons ägo. Han var bosatt och verksam på granntomten i norr och nyförvärvet kom att tas i bruk för bryggeriets behov. Den södra delen ärvdes efter Anna Norrmans död 1944 av språklärarinnan Martha Norrman och köptes sedan 1972 av John-Erik Norrman, som också förvärvade såväl den ovannämnda norra delen som norra delen av en mindre granntomt i söder.

År 1983 fick John-Erik Norrman bygglov för uppförande av ett Eksjöhus i ett och ett halvt plan. I norra änden inrymdes garage och en förrådsvinkel uppfördes här in på tomten. – John-Erik och Inga-Britt Norrman var fastighetens ägare ännu 2001.

Södra delen. Denna del motsvarar drygt hälften av en äldre av kyrkan ägd tomt, som under första hälften av 1870-talet beboddes av stadsdragaren Per Svensson och efter honom av bl.a. en före detta kustroddare Sven Pettersson. År 1898 flyttade arbetaren Erik Julius Reinholdsson hit och bodde här till 1906, följd av arbetaren Anders Jönsson till 1914 och hamnarbetaren Karl Niklasson till 1936. Härefter förefaller huset ha stått obebott och blivit rivet ganska snart; det fanns i varje fall inte kvar åtta år senare. – Tomten köptes 1957 av Åhus köping och delades sedermera, varefter delarna lades till de båda granntomterna i norr och söder.

Denna tomt utgörs till större delen av en äldre tomt i söder, till en mindre del av södra delen av en äldre tomt i norr; betr. denna senare, se under Tomt nr 31, södra delen.

Nämnda södra tomt förefaller kunna ha bebyggts med ett envånings boningshus i tegel av sjömannen Per Andersson, senare kustroddaren Per A. Kappelin, som flyttade hit 1888. Han fick 1897 bygglov för veranda vid gatufasaden och frontespis vid gårdssidan samt 1906 för en uthuslänga, tydligen en träbyggnad, vid norra tomtgränsen. Han bodde här sedan till 1923.

Ida Svensson blev ägare 1924 och hyrde ut huset. Efter henne var teckningsläraren Hjalmar Jonasson i Halmstad ägare 1937-48 och sedan hans dödsbo. År 1956 förvärvade grovarbetaren Bernt Klambro fastigheten och flyttade själv hit sex år senare.

Advokaten Ulf Eklund och hans hustru köpte fastigheten 1975. Rivningslov hade då givits tidigare under året för de befintliga husen och bygglov gavs året därpå för ett av arkitekten SAR Krister Wall ritat boningshus i ett och ett halvt plan, med garage och förråd i norra delen. Tre år senare gavs bygglov för en gårdsbyggnad i söder på tomten. Fastigheten hade samma ägare ännu 2001.

Denna hörntomt i sydväst låg obebyggd åtminstone från slutet av 1800-talet och fram på 1910-talet; dock omnämns 1906 ett dåvarande ägaren Per Muth tillhörigt vedskjul.

Lars Platoff sålde 1913 tomten till målaren Olof Andersson, som samma år fick bygglov för dels ett boningshus i tegel med brutet tak och frontespiser, dels en ekonomibyggnad. Året därpå flyttade han hit och var sedan bosatt här under lång tid.

År 1967 blev snickaren Ingvar Johansson ägare och erhöll året därpå lov att byta fönster och dörrar. Tandläkaren Arne Halling blev så ny ägare 1973 och fick två år senare bygglov för en förråds- och carportbyggnad vid östra tomtgränsen, sammanbyggd med en byggnad av samma slag på granntomten här.

Fastigheten köptes 1992 av Jon Albrektsson och hans hustru. År 1999 förvärvades den av Bengt Högberg och hans hustru.

Tomten utgör hörntomt i sydöst inom det forna kvarteret Bryggaren och hörde tidigare samman med den nuvarande tomten norr därom. Den var obebyggd åtminstone sedan slutet av 1800-talet och långt fram under 1900-talet.

Den större tomten förvärvades 1947 av Per Mårtensson, som sedan vid två tillfällen under 1950-talet sålde till Stig och Elly Granqvist. Den här ifrågavarande tomten köptes så 1971 av byggnadsingenjören Rolf Terve. Ett boningshus i ett och ett halvt plan och med anslutande gårdsbyggnad stod så uppfört året därpå och 1975 erhölls bygglov för förråds- och carportbyggnad i väster, sammanbyggd med en liknande byggnad på granntomten här. – Fastigheten hade ännu 2001 samme ägare.

Denna tomt utgör nordöstra delen av tomtmark, som förr sträckte sig tvärs igenom kvarteret till gatan i väster.

I öster på tomten fanns 1929, enligt karta från detta år, en byggnad, som förefaller kunna ha varit den tobakslada, som änkefru Nelly Håkansson 1924 fick bygglov för; hon var tomtens ägare 1922-27.

År 1941 sålde målaren Johan Axel Hedlund tomtdelar, vilka kom att bli den ifrågavarande tomten, till smedmästaren Svante Lindström. Denne fick så året därpå bygglov för ett av ingenjören Eric Johnsson i Kristianstad ritat boningshus i ett och ett halvt plan med takkupor åt öster och väster samt burspråk vid sydvästra hörnet. År 1957 gavs bygglov för tillbyggnad av entréparti vid södra gaveln och 1971 för tillbyggnad av ett rum vid trädgårdssidan. – År 1973 blev Esti-Mona Lindström ägare och var så ännu 2001.

Tomten är belägen i det inre av det forna kvarteret Entreprenören och utgör del av en förr större tomt.

Den ifrågavarande tomten såldes 1952 av Hilda Paulina Wognsen och Elin Wictoria Svensson till montören Ernst Lincke och hans hustru folkskollärarinnan Brita Lincke. Året därpå gavs bygglov för ett av LBF (Lantbruksförbundets byggnadsförening) i Kristianstad ritat boningshus i ett plan med en helt kort vinkel mot söder. År 1964 gavs bygglov för ett garage i nordöst på tomten. – Fastigheten ägdes 2001 av Brita Lincke.

Tomten ingick liksom granntomten i väster förr i en större tomt, som sedan 1938 ägdes av Hilda Paulina Wognsen och Elin Wictoria Svensson.

Dessa sålde 1942 den här ifrågavarande tomten till folkskollärarinnan Irma Göransson, som fem år senare erhöll bygglov för ett bostadshus, ett Myresjöhus, i ett och ett halvt plan med garage i källaren. Hennes dödsbo sålde så 1961 till Daga Hallberg. – År 1992 blev Ingert Holmquist ägare.

Denna tomt är belägen vid sydöstra hörnet av det forna kvarteret Entreprenören och ingick förr i en större tomt.

Bortsett från en mindre byggnad längst i öster, eventuellt en tobakslada, förefaller bebyggelse ha saknats fram till 1958, då försäljaren Harry Nilsson och hans hustru Signe köpte tomten av Åhus köping och samma år fick bygglov för ett bostadshus, ett LB-hus i ett plan, och för ett garage i nordväst på tomten. – Fastigheten ägdes 2001 av Signe Nilsson.

Tomten utgörs i huvudsak av västra delen av samma förr större tomt, som tomten nr 38 utgör östra delen av.

Granström och hennes söner, bland dem sjökaptenen Anders Olsson. Änkan dog 1882, varefter sönerna bodde kvar. Anders Olsson uppges ha flyttat med sin dotter till Frankrike 1891 medan hans franskfödda hustru Anna förefaller ha stannat kvar i Åhus.

Kronan, som varit ägare av själva fastigheten, sålde 1902 denna till Anna Olsson, eventuellt sjökaptenens hustru, och Nelly Håkansson; den sistnämnda blev sedan ensam ägare 1907 och förblev så under de följande 20 åren. Tiden 1927-42 ägdes så fastigheten av Erik, Nelly och Edvin Håkanssons Donationsfond. Huset, ett envånings tegelhus, som kanske uppförts någon gång på 1860-70-talen, förefaller ha bebotts av hyresgäster, bl.a. tobaksodlaren Nilla Nilsson och expeditionsbokhållaren Erik Nilsson, fram till 1936; vid denna tid anges i församlingsboken revisor Håkansson i Helsingborg vara ägare.

År 1942 köptes tomtdelen med huset av driftsmontören Emil Johansson, som sedan vid slutet av 1950-talet köpte till anslutande tomtdelar. Bygglov gavs 1968 för gäststuga i nordöst på tomten och 1974 för om- och tillbyggnad av boningshuset, som då innehöll två lägenheter; tillbyggnad skedde vid gårdsfasadens mitt. Sistnämnda år fick fastigheten ny ägare då sonen Verner Johansson förvärvade den.

År 1983 blev Carl Andreas och Anna Margit Bruzelius ägare och 1999 den förstnämnde samt Sven och Lars

Tomten är återstoden av en förr större tomt, som förminskats i omgångar, senast 1971, då en del öster om den nuvarande tomten blev en egen tomt.

På tomten ifråga var eldaren Nils Nilsson bosatt till 1876. Nämnda år flyttade timmermannen Åke Månsson hit; han hade detta år köpt en del av tomten och köpte sex år senare ytterligare en del. Det är möjligt att han uppförde det tegelhus – kanske mest troligt till en början endast en våning högt och senare påbyggt med en andra våning – som sedan låg kvar till mitten av 1990-talet. Sekundärt tillkommen var i alla händelser uppenbarligen en förlängning mot norr med inkörsport i bottenvåningen.

År 1897 gavs bygglov för ekonomibyggnad med verkstad, svinstia och avträde, liksom en befintlig uthusbyggnad en våning hög och belägen invid norra tomtgränsen. Två år senare gavs lov att riva bakugn i boningshuset och inreda kök i stället.

Brunnsgrävaren, f.d. byggmästaren Åke Månsson dog 1926; dottern Elna Månsson hade 1917 erhållit fastigheten som gåva. Hon fick så 1932 bygglov för veranda med altan ovanpå vid boningshusets södra gavel och tre år senare för utbyggnad av balkong vid frontespisen vid gårdssidan.

År 1942 köpte smedmästaren Karl Lindström fastigheten av Elna Månssons dödsbo. Den övergick sedermera 1988 från hans dödsbo till dottern Wiveca Cedergren.
Byggmästaren Åke Skoogh och hans hustru köpte fastigheten 1996 och fick samma år rivningslov för det äldre byggnadsbeståndet och bygglov för ett av Skoogs Bygg ritat bostadshus i ett och ett halvt plan, försett i norr med utbyggnad mot gården.

Denna tomt utgör hörntomt i nordöst inom det ursprungliga kvarteret Lyckan. Den ingick i en större tomt, som från 1917 ägdes av fröken Elna Månsson, ägare av granntomten i väster.

Denna större tomt sålde hon 1935 till kontoristen Erik Nilsson, som efter bygglov året därpå lät uppföra ett av byggmästaren Ture Svensson ritat putsat tvåvåningshus med nästintill platt tak. År 1966 frånsåldes tomtens västra del. Efter bouppteckning 1972 efter Erik Nilsson stod änkan och dödsboet som ägare. Fastigheten ärvdes så 1990 av Eva Margareta Nilsson. År 1999 blev Joakim Borgström och Susanne Broddesson ägare.

Denna tomt, som består av tre äldre tomter, utgör nordvästra delen av en i ännu äldre tid stor tomt, som upptog ungefär södra halvan av det ursprungliga kvarteret Lyckan.

Denna stora tomt var vid slutet av 1800-talet endast bebyggd här längst i nordväst. Vid dess norra gräns, alldeles norr om huset här, mynnade den snett tvärs igenom kvarteret gående s.k. Prästastigen.

Den stora tomten ägdes av Kronan till 1878 då den friköptes av A. Johnsson. Året innan hade förre kustvakten Nils Peter Lander kommit hit som husägare. Han dog 1883.

År 1885 köpte skomakaren Carl Pettersson den lilla tomt vid gatan, som var bebyggd. Han fick så 1901 bygglov för byte av skorsten, fönster och dörrar och sålde sedan 1908 till grovarbetaren, förre lantbrukaren Anders Lundgren. Denne fick samma år bygglov för olika arbeten, bl.a. en ny fönsterluft mot ”den s.k. kyrkostigen”. Vid denna tid bestod byggnaden utöver husdelen längs gatan också av en del med gavel mot gatan norr därom.

Anders Lundgren sålde 1914 till Hemsjö Kraftaktiebolag och flyttade bort, varefter huset fram till 1927 beboddes av elmontören vid bolaget Emil Johansson. Nämnda bolag hade 1911 av telefonreparatören Carl Hallkvist köpt den södra delen av den nuvarande tomten och där samma år fått bygglov för uppförande av en delvis två våningar hög transformatorstation i tegel. År 1921 övergick de båda tomterna i Sydsvenska kraftaktiebolagets ägo. Detta bolag sålde så sex år senare tomten med boningshuset till fiskareänkan Ingar Eriksson, som 1932 köpte också granntomten i öster. Hon dog 1937. Åhus köping blev så ägare av de två tomterna sistnämnda år liksom av granntomten söder därom två år senare. Huset fick nu användning om kontor och verkstad för Åhus Elverk, som sedan vid mitten av 1940-talet uppförde en ny anläggning på annan plats; den norra delen av det forna boningshuset förefaller ha försvunnit under 1930-talet.

Kanske omkring 1950 hade en ekonomibyggnad uppförts i öster på tomten och 1975 överläts den nu av Kristianstads kommun ägda tomten till fastighetskontoret.

År 1981 gavs bygglov för Dagny och Börje Olsson för inredande av det forna bostadshuset till affär och vävrum. Fem år senare fick Kristianstads Energiverk lov för rivning av den nu endast en våning höga transformatorstationen och uppförande av en ny. År 1988 bildades den nuvarande tomten, vilken sedan fyra år senare såldes till den nuvarande ägaren, Butikservice Jörgen Krantz AB. Bygglov gavs så 1996 för ombyggnad till bostadshus.

Litt.: Johansson, A.: Åhus elverk. Småskrifter utgivna av S:ta Anna Gille i Åhus 17. 1991. Tollarp 1991.

Denna tomt utgör östra delen av en förr större, tvärs igenom kvarteret gående tomt och såldes 1928 av Sven Jakobsson till överläraren Pontus Lindgård.

Denne fick samma år bygglov för ett boningshus i ett och ett halvt plan med brutet tak, takkupor och burspråk. Sex år senare gavs bygglov för en uthusbyggnad i nordväst på tomten.
Pontus Lindgård ärvdes 1951 av döttrarna Anna, Ellen och Hildur Lindgård. De båda sistnämnda sålde 1977 till urmakaren Claes Appelqvist och hans hustru, ägare ännu 2001.

Tomten hörde förr samman med den nuvarande granntomten i söder liksom med del av granntomten i norr.

Bebyggelse saknades på den ifrågavarande tomten åtminstone vid slutet av 1800-talet och under början av 1900-talet, fram till att dragaren Nils Andersson Flyckt efter bygglov 1909 lät uppföra ett av Carl Svensson ritat tegelhus i ett och ett halvt plan med frontespis åt gatan samt en ekonomibyggnad. Han flyttade hit året därpå och köpte själva tomten 1913 av O. A. Ågren. Han dog så 1939. Fastigheten kom sedan att ägas av först Edit Olsson i Malmö och sedan Per Mårtensson i Åhus, bosatt på annat håll. Huset hyrdes ut.

År 1952 blev stuveriarbetaren Stig Granqvist ägare och flyttade hit. Han fick åtta år senare bygglov för byte av fönster. År 1967 blev ingenjören Carl-Ivan Lindquist ägare och fick året därpå bygglov för bl.a. carport. Ulf och Ann-Christine Holmdahl köpte fastigheten 1988 och fick fem år senare bygglov för ny carport. – År 1999 blev Jonas Nilsson fastighetens ägare.

Tomten ingick, liksom ytterligare några granntomter, i äldre tid i en stor tomt, som upptog mellersta delen av det forna kvarteret Bryggaren.

Det är möjligt, att det var till envåningshuset i tegel här, som muraren Nils Olsson Verdier flyttade sedan han 1889 sålt den av honom ägda och bebodda granntomten i norr och i så fall kanske till ett av honom själv nyuppfört hus. Vid sekelskiftet 1900 flyttade han till annan plats i Åhus men kvarstod som husägare och hyrde ut. – Någon gång vid 1900-talets början förefaller en uthusbyggnad ha uppförts i norr på tomten med gavel åt gatan.

År 1905 såldes fastigheten av Kronan till stadsdragaren Johan Petersson, vilken 1910 fick lov bl.a. att i gatufasaden ersätta befintlig port med ett fönster. Han dog så 1936 och hans änka Anna Petersson 1952. Ingeborg Gustavsson blev ny ägare och flyttade med sin man, kassören Gösta Gustavsson hit året därpå.

Fastigheten ärvdes 1981 av ägarna ännu 2001 Bengt-Göran Gustavsson och Inga-Lill Gustavsson.

Denna tomt ingick i äldre tid i en stor tomt, som upptog mellersta delen av det forna kvarteret Bryggaren.

På 1860-talet fanns uppenbarligen endast ett hus på nämnda stora tomt, beläget på den här ifrågavarande tomten vid gatan i öster och bebott av Hans Jönsson, ägare från 1866. Ny ägare blev 1874 muraren Nils Andersson Anderberg, som dock sålde fyra år senare till muraren Nils Olsson Verdier. Denne flyttade så hit 1881. Han sålde fastigheten 1889 och flyttade bort.

Ny ägare blev vice ringaren Ola Andersson, som kom hit året därpå. Hans son, muraren och kyrkovaktmästaren Anders Olsson, Anders Ringare, blev ägare 1894 och flyttade hit med sin familj. Det nuvarande envånings tegelhuset förefaller kunna ha uppförts under första hälften av 1890-talet. År 1929 fick Anders Olsson bygglov för utbyggnad, ett litet burspråk vid gårdssidan. Han dog så 1953.

Fastigheten hade 1949 övergått i dotterns, sömmerskan Arna Hall, ägo och förblev så till 1969, då butikschefen Arne Hall köpte den; han var ägare ännu 2001.

Denna tomt motsvarar i stort en äldre tomt vid Rönnowsgatans västra sida, som var kyrkojord och som tycks ha varit obebyggd åtminstone sedan slutet av 1800-talet och sedan under så gott som hela 1900-talet.

Det förefaller som om södra delen av tomten såldes 1952 av Per Mårtensson till Stig och Elly Granqvist, vilka samtidigt köpte norra delen av granntomten i söder. Åhus köping köpte 1957 vad som förefaller ha varit ifrågavarande tomts norra del. Södra delen av tomten hörde sedan ägaremässigt samman med tomten söder därom till 1998, då den köptes av Barbro Westerström, som väl då också blev ägare av den norra delen. Hon fick samma år bygglov för ett boningshus, ett LB-hus i ett och ett halvt plan med vinkel in på tomten i norr samt för en gårdsbyggnad med gästrum och förråd i väster på tomten.