Detta kvarter utgör, efter framdragande omkring 1950 av Köpmannagatan mot väster och gång- och cykelstigen S:ta Annas stig, en del av ett tidigare i norr och söder långsträckt kvarter.

Detta är en bild från kvarteret Klostret.

Det begränsas av Köpmannagatan i norr, S:ta Annas stig i söder och även i öster samt Rönnowsgatan i väster.

- Kvarteret har namn efter den kyrkliga vårdinrättning S:ta Annas hospital, som fanns här bl.a. under senmedeltiden; namnet är dock oegentligt eftersom det inte var fråga om något kloster.

År 1946 fastställdes ett förslag till indelning av detta kvarter i tre tomter. I dag finns här tomterna 1, 3 och 4 samt en fastighet med ruin och ett parkområde.

Tomter i kvarteret Klostret

Tomt 1

Större delen av denna tomt i väster ingick förr i en tomt, som omfattade bl.a. också den nuvarande granntomten i söder.

Nämnda del förefaller kunna ha legat obebyggd och använts för tobaksodling under 1800-talet och början av 1900-talet; längst i söder låg på 1770-talet en byggnad, som synes ha hört samman med bebyggelsen på tomten söder därom.

Åren 1916 och 1922 blev Verna Norrell ägare av den större, äldre tomten. År 1937 fick hennes man, inredningsarkitekten Hans Bergström bygglov för ett av ingenjören Nils Persson i Kristianstad ritat bostadshus i ett plan med låga takfall på den norra, här ifrågavarande tomten. Mot söder var huset i öster försett med en kort vinkelbyggnad. En praktfull trädgård anlades. Åren 1952 och 1953 gavs lov för tillbyggnad i väster och en vinkel här samt tillbyggnad av vinkeln i öster. År 1956 blev Ateljé Lyktan Aktiebolag, Hans Bergströms armaturföretag med arbetslokaler på tomtdelen i söder, fastighetens ägare.

Anders Pehrson, ny innehavare av Ateljé Lyktan, blev ägare av den större, äldre tomten 1974. På östra delen av den nuvarande tomten uppfördes carport med förråd efter bygglov tre år senare. Näste ägare blev sonen Kjell Pehrson 1983 . Samma år gavs bygglov för ombyggnad av bostadshuset till kontor och efter eldsvåda 1984 för ombyggnad och höjning av takstolen så att ett hus i ett och ett halvt plan erhölls.

Köpmannagatan 39 - Rönnowsgatan 4, Åhus, bygglovsritning 1937.

Klostret 1. Köpmannagatan 39 - Rönnowsgatan 4, bygglovsritning 1937. (STARK)

Köpmannagatan 39 - Rönnowsgatan 4, Åhus, 1972.

Klostret 1. Köpmannagatan 39 - Rönnowsgatan 4, 1972. (RM)

Tomt 3

Denna tomt förefaller kunna ha varit obebyggd åtminstone sedan 1700-talets andra hälft.

Den har tidigare ägts av familjen Engström, bosatt strax sydost därom, av inredningsarkitekten Hans Bergström och sedan av hans firma Ateljé Lyktan på tomten väster därom. År 1953 gavs bygglov för mur längs tomtens norra sida; mur fanns då i söder.

År 1994 köpte Vin & Sprit AB tomten för att ta den i bruk som parkeringsplats för anställda vid spritfabriken.

Tomt 4

På denna tomt låg tidigare norr om prästgården en korsvirkesbyggnad längs gatan, som kyrkoherden Casten Rönnow låtit uppföra 1675 och som sedan synes ha fungerat som annex till prästgården.

På karta från 1770-talet är utritad också en vinkelställd länga i norr; tomten omfattade då och långt fram i tiden också den nuvarande granntomten i norr.

Vid början av 1850-talet köpte jaktbåtsmannen Nils Oredsson denna fastighet med den s k. Plankagården. Sonen, tullvaktmästaren Sven Nilsson blev sedan ägare 1893 av tydligen halva fastigheten och längre fram av återstoden. Han fick 1895 bygglov för bl.a. veranda vid gårdssidans södra del. Som f.d. tullvaktmästare fick han 1905 lov bl.a. att ersätta förstugudörrar med ett par fönster och 1916 att insätta ett fönster i gatufasadens nordligaste del.

År 1922 stod Verna Norrell, sondotter till Sven Nilsson, som ensam ägare av fastigheten. Hennes make, inredningsarkitekten Hans Bergström startade 1935 armaturföretaget Ateljé Lyktan, vilket hade lokaler i husets norra del. Byggnaden, som hade inkörsport längst i söder och som vid något tillfälle försett med puts åt gatan, revs 1938 för gatans breddande.

På den norra delen av tomten, nuvarande tomt nr 1, uppfördes ett nytt boningshus och på den här ifrågavarande tomten efter bygglov 1937 en av civilingenjören Per Rönström ritad byggnad med arbetslokaler för Ateljé Lyktan. Det var fråga om en envåningsbyggnad med kontor och förhöjt ateljéparti vid gatan och norr därom en indragen del med garage och packrum. Sex år senare gavs bygglov för utgrävning av källare under huset för olika verkstadsutrymmen och för tillbyggnad i norr av bl.a. ritkontor. Åren 1945 och 1953 var det aktuellt med ombyggnad resp. tillbyggnad i norr. Åren 1972 och 1974 gavs bygglov, som berörde de nuvarande entré- och kontorsdelarna vid byggnadens gårdssida.

Anders Pehrson, innehavare av Ateljé Lyktan efter Hans Bergström, köpte fastigheten 1974 och fick tre år senare bygglov för ombyggnad av ateljé- och verkstadsbyggnaden till kontor för pastorsexpedition efter att armaturföretaget flyttat. År 1981 blev Åhus Församling ägare av den året innan avstyckade, ifrågavarande fastigheten.

Litt.: Norrell Bergström, V.: Farfars hus. Småskrifter utgivna av S:ta Annas Gille i Åhus 1. 1986. u.o. u.å.          

Rönnowsgatan 2, Åhus, bygglovsritning 1937.

Klostret 4. Rönnowsgatan 2, bygglovsritning 1937. (STARK)

Rönnowsgatan 2, Åhus, senast första hälften 1920-talet.

Klostret 4. Huset t.h. Rönnowsgatan 2, senast första hälften 1920-talet. (RM)

Rönnowsgatan 2, Åhus, 1972.

Klostret 4. Rönnowsgatan 2, 1972. (RM)

Medborgarcenter hjälper dig

Vi hanterar dina frågor om kommunens verksamheter och du kan besöka oss, ringa oss eller skriva. Oftast får du hjälp direkt, annars lotsar vi ditt ärende rätt.

Stängt Öppnar kl 07.45
Hjälpte informationen på sidan dig?