Finland

Denna del motsvarar de två norra tomterna vid en 1859 fastställd indelning.

Norra delen. Den östra av dem försåldes 1860 till stenhuggaren J. M. Rolf. Han lät sedan 1861 i nordost på tomten med långsida mot gatan i öster uppföra ett tvåvånings tegelhus med lägenheter. Året därpå tillkom en envånings korsvirkesbyggnad längs gatan i norr.

I varje fall sedan 1867 var så lanträntmästaren i Kristianstad Abraham Wetterberg ägare. Han förefaller ha ägt eller möjligen arrenderat också granntomten i väster. Nämnda år blev bostadshuset reparerat och tillbyggt med ett trapptorn vid gårdssidan. Samma år byggdes huset vid gatan i norr på med en andra våning och uppges nu i bottenvåningen innehålla ett par boningsrum samt stall, vagnbod och andra ekonomiutrymmen och i ovanvåningen en lägenhet. År 1881 gavs bygglov för en frontespis vid det östra husets östra sida. Samma år startade H. Hansson smidesverkstad i gården, kanske i en på den västra tomten vid gatan belägen byggnad.

År 1885 sålde änkefru Augusta Wetterberg fastigheten till tunnbindaren Oscar Reinh. Högfeldt, som 1894 fick bygglov för ett trapptorn vid huset i norr. Vid denna tid framgår att det andra huset var försett med veranda vid södra gaveln. Bygglov gavs fyra år senare för en verkstadsbyggnad inne på den västra tomten, som tunnbindaren Högfeldt också kan ha blivit ägare till; det förefaller kunna ha varit fråga om en byggnad för tunnbinderi.

Änkan Emma Högfeldt sålde 1906 de båda tomterna till Finlands Bryggeri Aktiebolag, som bedrev verksamhet på granntomterna i söder. Året därpå lades den västra tomten samman med dessa senare till en tomt, längre fram betecknad nr 2. Invid en lagerkällare och in på nämnda västra tomt uppfördes nu en bryggeribyggnad för sköljning och tappning. På denna tomt uppfördes också ett nytt ishus. Omkring tio år senare framgår att huset vid gatan i norr utöver lägenheter också inrymde bageri. De båda fastigheterna övergick 1919 i Aktiebolaget Skånebryggeriers ägo.

År 1920 uppfördes vid gatan i väster en tvåvåningsbyggnad i tegel, vars norra del var belägen på den tidigare separata, nordvästra tomten. Det var en mineralvattenfabrik med bl.a. apparat-, reservoar- och laboratorierum samt matrum.

Efter bygglov 1930 uppfördes längs gränsen mellan de båda tomterna i norr en envåningsbyggnad i tegel som huvudsakligen inrymde garage. Den tidigare nämnda eventuella smidesverkstadsbyggnaden vid gatan i norr var nu borta. Den troliga tunnbinderibyggnaden i väster låg kvar till andra hälften av 1930-talet; den beskrevs 1937 som en envåningsbyggnad i korsvirke med bl.a. stall och vagnsport.

År 1931 gavs bygglov för ombyggnad av lägenheterna och vinden i huset i öster. Här kom nu att inrymmas bostad för disponenten vid bryggeriet och från 1939 bostad för förre landshövdingen Johan Nilsson, bryggeribolagets ordförande vid denna tid.

Bryggeriverksamheten lades ned 1963 och fastigheterna såldes två år senare. Beträffande nya ägare, rivning och nybyggnation, se under Södra delen.
 
Södra delen. Denna del motsvarar de två södra tomterna vid tomtindelningen 1859. På vad som blev den östra tomten lät glasmästaren And. Pet. Ekecrantz 1839 uppföra två tvåvåningsbyggnader i korsvirke, en större med bryggeri, malttorka, packhus och boningsrum samt en mindre med packhus och boningsrum. Åtminstone vid mitten av 1850-talet låg här av karta att döma en byggnad längs vägen mot Långebro med en vinkel i väster in på tomten. Fram till omkring 1850 bodde här en traktör Julius Ulrik Holmberg, född i Finland. Hans värdshusrörelse kom att benämnas ”Finland”.

Bryggaren Ekecrantz änka sålde 1856 hus och inventarier till bryggaren August Seitz, några år tidigare inflyttad från Tyskland. År 1858 uppges att en luta, inredd till källare, hade uppförts intill den större byggnaden. Vidare hade tillkommit en korsvirkesbyggnad med bl.a. förvarings- och iskällare samt stall och vagnsport. Bryggaren Seitz köpte så själva tomten 1859 (och året därpå granntomterna i väster och öster och kanske vid samma tid också granntomten i nordväst, som han förefaller ha ägt åtminstone några år kring 1865). – En karta 1864-65 visar en byggnad längs gatan med två vinklar mot norr.

År 1869 köpte det detta år bildade Finlands Bryggeri Bolag de aktuella tomterna av handlanden Adolph Sjöstedt, som varit ägare endast två år efter August Seitz. Efter bygglov 1879 påbörjades så en utbyggnadsetapp, som berörde också den tydligen dittills obebyggda tomten väster om det vid denna tid till en fyrsidig anläggning utbyggda äldre bryggeriet. Bygglovet gällde ett ishus i en våning i norr på den västra tomten. Året därpå gavs bygglov för ännu ett ishus här, en lång envåningsbyggnad längs västra sidan. År 1882 uppfördes sedan på samma tomt vid gatan i söder en trevåningsbyggnad i tegel, ritad av arkitekten Alwin Jacobi, Stockholm. Här inrymdes bl.a. lager- och jäskällare, kornvindar, iskistor och kylskeppsvind.

År 1883 ombildades bryggeribolaget till Finlands Bryggeri Aktiebolag, med ändamål att tillverka s.k. bayerskt öl och andra maltdrycker. Året därpå blev det aktuellt att förändra bryggeriet till ångbryggeri och bygglov gavs 1885 dels för ett ångbryggeri öster om 1882 års byggnad på platsen för det gamla bryggeriets huvudbyggnad, dels en lagerbyggnad väster om 1882 års byggnad, båda ritade av arkitekten Borch, Köpenhamn, och uppförda av byggmästaren Svante Svensson. Den nya bryggeribyggnaden med mälta uppfördes i tegel i tre våningar med ett centralt placerat frontespisparti. Vid gårdssidan uppfördes ett ångpannehus och skorsten. Det andra nybygget uppfördes i tegel i två våningars höjd med envåningstillbyggnader i norr och öster. Här inrymdes bl.a. en s.k. förkällare samt lager- och jäskällare. Året 1885 gavs också bygglov för omändring i ett äldre boningshus, en korsvirkesbyggnad i två våningar, i öster i vinkel mot den nya bryggeribyggnaden. Norr därom fanns en envåningsbyggnad, som nu kom att inrymma portgång och rum för flaskor och försäljning.

– Vid denna tid fanns ännu inne på tomten den norra av de längor, som utgjort den gamla bryggerigårdens västra del; knappt tio år senare fanns den inte längre kvar.

Såsom moderniseringsåtgärder uppfördes 1893 ny lagerkällare i form av tillbyggnad i norr av lagerkällaren längst i väster och ny stallbyggnad i tegel i norr på den äldsta bryggeritomten. Vid denna tid fanns väster om det nya stallet ett skjul och väster om detta ishuset från 1879. År 1898 uppfördes nytt ångpannerum. Nya kontorslokaler inreddes 1905 i den då om- och tillbyggda nordligaste byggnadsdelen i öster.

De båda granntomterna i norr förvärvades 1906 och året därpå lades den västra av dem samman med de två tomterna i söder till en ny tomt, senare benämnd nr 2.

År 1918 bildades Aktiebolaget Skånebryggerier med säte i Helsingborg, i vilket Finlandsbryggeriet så uppgick. De båda fastigheterna såldes året därpå till nämnda nya bolag. År 1920 stod en ny byggnad färdig, en tvåvåningsbyggnad vid norra sidan av den befintliga lagerkällarebyggnaden i väster. Här inrymdes mineralvattenfabrik, sköljnings- och tappningslokaler, laboratorier m.m. samt personalutrymmen.

Den 1893 uppförda stallängan vid norra sidan av den äldsta bryggeritomten byggdes 1930 om till kontors- och garageutrymmen. Två år senare förlängdes ångpannehuset mot norr och ytterligare fyra år senare gavs bygglov för förändring av en del av 1885 års bryggeribyggnads gatufasad i det att höga, för de båda nedre våningarna gemensamma fönster tillkom.

En brandförsäkring 1939 beskriver bryggerianläggningens olika byggnader på de båda tomterna. Vid gatorna i sydväst låg lager- och jäskällarebyggnaden, som också innehöll kylskepp, öster därom 1882 års byggnad med bl.a. jäskällare och kylmaskinrum och sedan själva bryggeribyggnaden med mälta. Nära gatan i öster följde ett äldre tvåvåningshus med tjänstebostäder. Efter detta följde in på tomten kontors- och garagebyggnaden och vid dess norra sida en garage- och avträdesbyggnad. Vid gatan i väster fanns mineralvattenfabriken. Längst i nordost låg disponentbostaden i öster samt bostads- och bagerihuset i norr, vilka i äldre tid inte hörde till bryggeriet.

Bryggeriverksamheten lades ned 1963 och de båda tomterna köptes två år senare av Fastighetsaktiebolaget Sulcus, som 1967 sålde till Kristianstads stad. Sistnämnda år revs hela byggnadsbeståndet och gavs lov för nybyggnation av pensionärshus, ritade av Bror Thornberg Arkitektkontor AB. Parallellt med ån uppfördes i väster ett fyravåningshus med hobbylokaler, matsal m.m. i källarvåningen och lägenheter i övrigt samt längs gatan i öster ett åttavåningshus med lägenheter. Mellan dessa byggnader uppfördes friliggande i söder en envåningsbyggnad, avsedd för kiosk och vänthall; den har sedermera tagits i anspråk för kontorsändamål.
Litt.: [Edström, K. G.:] Finlands Bryggeri Kristianstad 1839-1939. Kristianstad 1939.