Detta är en bild från kvarteret Västerport.

Detta kvarter består av de två tidigare, intill varandra belägna kvarteren Västerport och Trekanten. Kvarteret är beläget i väster inom den äldre delen av samhället.

Begränsningen utgörs av Köpmannagatan (här tidigare Västergatan) och en igenlagd del av Västergatan i norr, Krokiga gatan (tidigare Vinkelgatan) i sydväst och sydost, grönområde i väster och Andreas Björkmans gata (tidigare Missionsgatan) i öster. - Den i nordväst belägna återstoden av den i stadsmuren infogade Västerport har givit namn åt kvarteret.

År 1942 fastställdes ett förslag till indelning av dåvarande kvarteret Västerport i elva tomter och 1948 ett förslag till indelning av dåvarande kvarteret Trekanten i två tomter; de två kvarteren var tänkta att åtskiljas av en förlängning västerut av dåvarande Skolgatan, sedermera Companiegatan, vilken aldrig kom till stånd. En ej förverkligad gata, Västra Vallgatan, var vidare tänkt att dras fram längs västra sidan av dåvarande kvarteret Västerport. Den nuvarande kvartersindelningen visar endast i begränsad omfattning överensstämmelse med de båda ovannämnda indelningarna och innebär tretton tomter, nr 4-6, 8, 11, 13-15 och Åhus 558:62-63, 66-67 och 94. - Under andra hälften av 1700-talet dominerades kvarteret av en stor tomt, som upptog hela ytan utom de nordöstra och västra delarna.

Tomter i kvarteret Västerport

Tomt 4

Denna kvarterets nordöstligaste tomt beboddes från 1847 av garvaren Carl M. Klöfverström, som då förefaller kunna ha uppfört ett nytt hus.

Han dog 1890 och två år senare friköptes tomten från Kronan av husägaren Jöns Eriksson, bosatt i grannhuset i väster. Änkan och barnen blev sedan ägare, liksom 1899 också änkans nye man, byggmästaren Per Persson. Huset beboddes av hyresgäster.

År 1908 fick byggmästaren Persson bygglov för ett av honom själv ritat nytt boningshus i tegel. Samtidigt tycks också en i väster anslutande smalare del med bl.a. inkörsport ha uppförts.

Dottern Märta Persson blev sedan ensam ägare 1939 och förblev så till 1972, då hon sålde till byggmästaren Arne Svennefelt. Denne fick året därpå bygglov för tillbyggnad av entréparti, nya fönster och pergola mot gatan i öster samt carport. Han sålde 1984 till Ann Charlotte Åkesson. Två år senare gavs bygglov för garage/skyddsrum i söder på tomten.

Andreas Björkmans gata 13, Åhus, 1972.

Västerport 4. Andreas Björkmans gata 13, 1972. (RM)

Tomt 5

Denna tomt ingick förr i en stor tomt, som upptog huvuddelen av kvarteret. Hamnarbetaren Per Hansson, ägare sedan 1904, uppförde här efter bygglov 1907 ett boningshus, ritat av Carl Svensson, och flyttade hit.

Marken, som kom att utgöra denna tomt, förefaller dessförinnan ha legat obebyggd under lång tid.

Efter skrothandlaren Per Hanssons död blev cementgjutaren Nils Svensson ägare 1937. Han fick 1946 bygglov för bl.a. förändring av gårdsfasaden, innebärande nytt fönster och ny dörr, och 1953 för ett förstugutillbygge och för inredande av vinden.

År 1993 kom fastigheten i Mats Höllgrens ägo. Han erhöll samma år lov att bl.a. uppföra nytt gårdshus längs norra tomtgränsen efter att det gamla här rivits.

Andreas Björkmans gata 9, Åhus, 1972.

Västerport 5. Andreas Björkmans gata 9, 1972. (RM)

Tomt 6

Denna tomt, liksom flera av de andra tomterna, ingick förr i en stor tomt, som upptog merparten av kvarteret.

Av en tomt, som tillhörde hamnarbetareförmannen Jöns Ljungberg, köpte magasinsarbetaren Jöns Olsson 1917 en mindre obebyggd tomt vid gatan i öster och lät efter bygglov samma år bebygga den med ett litet boningshus i tegel.

Dödsboet efter Jöns Olsson, vilken vid sin död benämnts förre maskinist och trädgårdsarbetare, sålde sedan 1952 fastigheten till Ingrid Nilsson. Hennes dödsbo sålde fem år senare till förre muraren Karl Nilsson, som sedan ärvdes av dottern, barnsköterskan Tyra Greta Nilsson.

År 1979 köptes fastigheten av Lennart och Vera Mörck. Efter bygglov samma år uppfördes, efter att det gamla huset rivits, ett av Bo Lindborgs Arkitektkontor AB i Kristianstad ritat hus i ett och ett halvt plan, med vinkel in på tomten.

Andreas Björkmans gata 7, Åhus, 1972.

Västerport 6. Andreas Björkmans gata 7, 1972. (RM)

Tomt 8

På denna plats vid gatan i öster låg på 1770-talet av karta att döma den enda bebyggelsen på en stor tomt, som upptog största delen av kvarteret, en kringbyggd, fyrlängad gård.

Denna stora tomt bestod norr om själva hustomten av trädgård och väster och söder därom av åkerlycka. Innehavare av denna kronotomt liksom av en smal granntomt väster därom, var vid denna tid sjökaptenen Jonas Hiort; tydligen norra delen av den stora tomten kallades längre fram Hjortalyckan.

Från mitten av 1800-talet förefaller husmannen Isac Åkesson ha varit bosatt här. Han dog så 1880. Svärsonen, förre soldaten Jöns Håkansson Ljungberg och hans hustru blev sedan ägare av olika delar av den stora tomten. Sedermera blev Jöns Ljungberg och hans andra hustru ägare av vad som blev den ifrågavarande tomten och området rakt väster därom.

År 1913 erhöll arbetsförmannen Jöns Ljungberg lov att restaurera sitt boningshus. Det var fråga om att förse det med nya väggar, uppenbarligen de tegelväggar, som huset uppvisar i dag i sin norra del.

Jöns Ljungbergs dödsbo sålde 1940 fastigheten till f.d. hotellinnehavaren Anders Westberg. Denne erhöll så 1952 lov att inreda badrum i bostadsdelen och tvättstuga och pannrum i källaren i husets södra del. Denna del innehöll ekonomiutrymmen, bl.a. inkörsport längst i söder. Källaren redovisas f.ö. på ritning före ombyggnad som nående upp i bottenvåningen utan mellanliggande bjälklag.

Efter Anders Westbergs död övergick den här ifrågavarande delen av tomten 1957 till änkan. Från henne övergick fastigheten till Kerstin Rosvall, som sedan tog huset i anspråk som permanentbostad under andra hälften av 1990-talet.

Andreas Björkmans gata 5, Åhus, 1972.

Västerport 8. Andreas Björkmans gata 5, 1972. (RM)

Tomt 11

Tomten var i äldre tid en del av en stor tomt, som upptog största delen av kvarteret. Den har uppenbarligen legat obebyggd åtminstone sedan 1700-talet fram till 1960-talet.

Den motsvarar i stort en tomt, som år 1942 fastställd tomtindelning visar, tänkt att i söder begränsas av ett aldrig förverkligat framdragande från öster av dåvarande Skolgatan.

Den större tomt, sträckande sig tvärs igenom kvarteret, som den här ifrågavarande tomten utgör östra delen av, förvärvades 1959 av Åhus kommun från nämndemannen Olof Juliusson, vilken blivit ägare 1945. Kommunen sålde sedan 1965 den ifrågavarande tomten till tandläkaren Åke Harle, som samma år fick bygglov för ett av Bengt Burestedt, Viken, ritat enfamiljshus i ett och ett halvt plan. År 1977 gavs bygglov för uterum.

Tomt 13

Tomten utgörs bl.a. av västra delen av den västra av de båda sydliga tomter, som tidigare utgjorde kvarteret Trekanten. Den ingick tidigare i en stor tomt, som förr upptog största delen av det nuvarande kvarteret.

Vad som sedermera blev de nämnda båda sydliga tomterna såldes 1900 av en Nils Andersson till arbetaren, förre soldaten Sven Nilsson Nehlin, som sedan 1880-talet var bosatt med sin familj hos svärfadern, arbetaren Ola Olsson. Dennes hus torde ha varit det på tomten ifråga, uppfört kanske vid mitten av 1860-talet, då han kom hit. Det blev tydligen omkring 1908 Sven Nehlins. Denne benämns nu timmerman.

Efter några års bortovaro som hemmansägare på Åhus nr 21, flyttade Sven Nehlin tillbaka 1923. Tydligen ännu ej omkring 1930 men senast på 1940-talet tillkom ännu en byggnad sydöst om boningshuset (beläget delvis på granntomten i öster). År 1965 gavs bygglov för badrum och pannrum i boningshusets västligaste del, där det tidigare funnits en genomgående gång.

Sven Nehlin dog 1968, 104 år gammal och då församlingens äldste medlem. Han hade under sitt långa liv varit taktäckare, soldat, timmerman, skolvaktmästare, jordbrukare och tobaksodlare.

Sonen, förre fabriksarbetaren Nils Nehlin, som med sin familj varit bosatt här sedan 1947, blev så ny ägare och var fortsatt bosatt här under lång tid. – År 1993 blev Hans och Eva Lave fastighetens ägare.

Krokiga gatan 4, Åhus, 1972.

Västerport 13. Krokiga gatan 4, 1972. (RM)

Tomt 14

Denna tomt motsvarar i stort sett den östra av de båda sydliga tomter, som tidigare utgjorde kvarteret Trekanten. Den ingick tidigare i en stor tomt, som i äldre tid upptog största delen av det nuvarande kvarteret.

Vad som sedermera blev de nämnda båda sydliga tomterna såldes 1900 av en Nils Andersson till arbetaren, förre soldaten Sven Nilsson Nehlin, som var bosatt på den västra delen därav. Han sålde 1965 den ifrågavarande, tydligen åtminstone sedan andra hälften av 1700-talet obebyggda tomten till Gunnar Malmberg, som året därpå sålde till kaptenen, sedermera överstelöjtnanten Gunnar Ågren. Denne fick 1967 bygglov för uppförande av ett av arkitekten SAR Bo Lindborg ritat enfamiljshus i ett och ett halvt plan.

Såsom arv övergick fastigheten 1993 till syskonen Agneta och Per Ågren, den förstnämnda bosatt här.

Tomt 15

Detta är en tomt, som 2001 avstyckats från en större tomt, av vilken granntomten i väster, med samma ägare, utgör återstoden.

På dess västra del är belägen östra delen av en tydligen ännu ej omkring 1930 men senast på 1940-talet uppförd byggnad. – Betr. tidigare förhållanden, se under Tomt nr 13.

Västerport - Åhus 558:62

Denna tomt vid gatan i norr ingick i äldre tid i en stor tomt, som upptog största delen av det nuvarande kvarteret.

Platsen var obebyggd åtminstone under 1770-talet och kanske ännu under första hälften av 1800-talet.

Packhuskarlen Anders Gisselsson fick 1841 fasta eller lagfart på tomten ifråga. Han flyttade hit med hustru och piga 1856 och huset här förefaller kunna vara uppfört vid denna tid. Efter hustruns död gifte sig Anders Gisselsson om sig med pigan, Karna Hansdotter, som sedan blev ägare 1868 efter makens död.

Från andra hälften av 1860-talet var avlidne sjötullvaktmästaren C. M. Nybergs änka och de ogifta döttrarna Maria och Mathilda hyresgäster. Mamsellerna Nyberg, längre fram benämnda sömmerskor köpte så fastigheten 1882; Maria Nyberg blev genom arv ensam ägare 1911. Fabriksarbetaren Ola Andersson Rapp köpte fastigheten 1920 och flyttade hit. Huset kom också att inrymma hyresgäster. Vid början av 1920-talet fick han bygglov för uppförande av bl.a. ny bakugn och 1949 för två takkupor vid gårdssidan; det framgår, att större delen av vinden användes för tobakstorkning.

Dottern, sjuksköterskan Ingeborg Andersson blev ägare 1964 efter att Ola Rapp avlidit. År 1972 flyttade hon hit permanent och fick året därpå bygglov för inredande av bl.a. badrum och igensättande av en  ytterdörr vid gårdssidan. Det fanns två lägenheter i bottenvåningen och en i vindsvåningen.

Fastigheten köptes 1983 av Gun Häger. Bygglov gavs två år senare för ombyggnad av huset. Fastigheten ärvdes sedan 1999 av Per-Olov Häger.

Köpmannagatan 49, Åhus,1972

Åhus 558:62. Köpmannagatan 49, 1972. (RM)

Västerport - Åhus 558:63

På en karta från 1770 är denna tomt, som då sträckte sig längre mot söder, benämnd "Wallagropen". Den gamla stadens vallgrav i väster hade varit belägen här.

Del av tidigare stadsäga nr 189.  Den norra delen av den tidigare längre tomten friköptes 1869 från Kronan av Isak Åkesson, bosatt på sedermera tomten nr 8. Svärsonen, förre soldaten Jöns Håkansson Ljungberg blev senare ägare i olika omgångar. Längre fram, 1958, förvärvades denna obebyggda tomt av Åhus kommun.

Kristianstads kommun upplät sedan tomten för det efter bygglov i november 1971 hitflyttade Malmströmska  repslageriet, ägt av hembygdsföreningen S:ta Annas Gille i Åhus. Den återuppförda byggnaden blev på sin nya plats något kortare än tidigare.

Västerport - Åhus 558:66

Denna i sydvästra delen av kvarteret belägna tomt utgörs av fem äldre tomter och tomtdelar.

Tre av dessa ingick tidigare i en stor tomt, som förr upptog huvuddelen av kvarteret, två av dem utgjorde södra halvan av en väster härom belägen smal tomt, som 1770 benämndes ”Wallagropen”, åsyftande den stadstida vallgraven här.

I söder på den ifrågavarande, i sen tid bildade tomten, fick arbetaren Jöns Olsson på en av honom sedan 1892 ägd del därav 1896 bygglov för uppförande av ett av P. Persson ritat boningshus, dock med villkor att det inte placerades vid den gamla gatan i söder utan längs en tilltänkt ny gata i väster. Jöns Olsson anges med familj vara hitflyttad samma år.
År 1917 sålde Jöns Olsson de två tomter i söder, som han ägde, till frikyrkopredikanten Ernst Dahlbeck, som flyttade hit året därpå. Jöns Olsson köpte f.ö. i stället sedermera tomten nr 6 och flyttade dit. År 1929 köpte så Ernst Dahlbeck av P. Svensson och Måns Persson den tomt och de båda tomtdelar, som angränsade i norr. Två år senare fick han bygglov för en ekonomibyggnad norr om boningshuset. Åtminstone vid början av 1940-talet fanns här ännu en ekonomibyggnad och ett stycke nordöst därom ytterligare en byggnad.
De olika fastigheterna köptes sedan 1934 av Gerda Ericsson. Fr.o.m. 1936 var hon och hennes man chauffören Albert Andersson bosatta här. Ny ägare blev 1969 dottern Gullan Skiöld. År 1985 köptes de olika tomterna av Lennart och Marie-Louise Mattsson, varefter de året därpå lades samman till en fastighet. Nämnda år gavs bygglov för dels en tillbyggnad, som förenade boningshuset med ekonomibyggnaden norr därom, dels inredande av vinden och uppförande av frontespiser åt väster och öster.

Krokiga gatan 6, Åhus, 1972.

Åhus 558:66. Krokiga gatan 6, 1972. (RM)

Västerport - Åhus 558:67

Denna stora, sentida fastighet består av olika äldre, förr såväl bebyggda som obebyggda tomter och tomtdelar, som åtminstone i huvudsak åren kring 1960 förvärvades av Åhus kommun.

Västra delen vid gatan i norr var förr en separat tomt, som ännu tidigare ingick i en stor tomt, som upptog största delen av kvarteret. Av kartmaterial och andra källor att döma fanns ett hus vid gatan under åtminstone 1770-talet men inte under större delen av 1800-talet och under 1900-talet. År 1860 fick sedermera husmannen Erik Månsson på granntomten i öster fasta eller lagfart på såväl tomten ifråga som tomten han bodde på. Båda tomterna ägdes sedan av bl.a. sonen Jöns Eriksson och efter honom av hans arvingar, som sålde till byggmästaren Per Persson. År 1939 blev J. A. Hedlund ägare. Tio år senare blev tobaksarbetaren Harry Landin ägare av tomten ifråga och fick vid två tillfällen bygglov för bostadshus, som dock ej kom till utförande. Åhus kommun synes under första hälften av 1960-talet ha förvärvat hela eller del av tomten.

Östra delen vid gatan i norr var förr likaså en separat tomt, som på 1770-talet var bebyggd längs gatan och sedan kan tänkas ha varit det kontinuerligt fram till början av 1970-talet. Sedermera husmannen Erik Månsson fick 1860 lagfart på denna tomt och på granntomten i väster. År 1887 ärvdes tomten ifråga, liksom f.ö. de båda granntomterna i väster och öster, av bl.a. sonen Jöns Eriksson, som 1895 förefaller kunna ha fått bygglov för olika förändringar, bl.a. flyttning av vissa innerväggar och av bakugn. Hans arvingar sålde sina respektive andelar 1899-1914 till byggmästaren Per Persson. Först var denne själv bosatt här, sedan hyresgäster efter att han flyttat till huset på granntomten i öster. Hans arvingar sålde 1939 till J. A. Hedlund, vilken också hade olika hyresgäster. År 1963 köpte Åhus kommun fastigheten och huset revs vid början av 1970-talet.

Södra delen av den nutida tomten utgjordes förr av ett par separata tomter, som ännu tidigare ingick i den stora tomt, som upptog största delen av kvarteret. År 1946 gavs bygglov för trädgårdsmästaren Ernst Andersson att uppföra ett växthus i väster på tomtmark, som sedan 1940 ägdes av f.d. hotellinnehavaren Anders Westberg, med gavel åt en här tilltänkt men ej förverkligad gata. Vid denna tid fanns tydligen en byggnad söder därom. På en tomt i söder inom denna södra del har det tydligen inte funnits någon bebyggelse före den helt sentida åtminstone sedan andra hälften av 1700-talet, med undantag för en mindre del av en huvudsakligen på granntomten i väster belägen trolig ekonomibyggnad, som tycks ha funnits här i varje fall under 1940-talet. Åhus kommun förvärvade tomterna 1958 och 1959.

Alla tomterna ifråga uppgick genom fastighetsreglering 1987 i den nuvarande fastigheten. Denna sålde Kristianstads kommun 2002 till Allan Skooghs Byggnads Aktiebolag, som uppförde ett tiotal,  under nämnda år inflyttningsklara bostadshus i ett och ett halvt plan med tillhörande förrå, ritade av arkitekten SAR Guntram Schott, Arkitektgården, Kristianstad.

Köpmannagatan, Åhus, senast omkr. 1900.

Åhus 558:67. Huset närmast t.h., Köpmannagatan, senast omkr. 1900. (SAG)

Köpmannagatan, Åhus, 1970.

Åhus 558:67. Köpmannagatan, 1970. (BR)

Västerport - Åhus 558:94

Denna obebyggda tomt utgörs av en 2002 företagen avstyckning, med Jan Jämstorp och hans hustru i Olofström som ägare, från den med ett äldre boningshus bebyggda granntomten i norr.

Medborgarcenter hjälper dig

Vi hanterar dina frågor om kommunens verksamheter och du kan besöka oss, ringa oss eller skriva. Oftast får du hjälp direkt, annars lotsar vi ditt ärende rätt.

Öppet Stänger kl. 16.30
Hjälpte informationen på sidan dig?