Detta är en bild från kvarteret Riksens Ständer.

Detta kvarter alldeles öster om den äldre stadskärnans södra del lades under andra hälften av 1800-talet ut på mark.

Marken blev tillgänglig efter befästningsverkens rasering vid mitten av samma århundrade och som åtminstone på 1860-talet ingått i en tomt, som varit upplåten till stadens Fattiginrättning. Det begränsas av Södra Kaserngatan i norr, Vendesgatan i söder, Östra Boulevarden i väster och kanalen (tidigare Vattengatan) i öster. Kvartersnamnet åsyftar den i 1700-talets befästningsverk ingående bastionen Riksens Ständer, som var belägen ett stycke sydväst om kvarteret.

I dag omfattar kvarteret fyra, av lokalgator åtskilda tomter, nr 1, 3, 5 och 8; i ett tidigare skede fanns här sju tomter.

Tomter i kvarteret Riksens Ständer

Tomt 1

Denna tomt motsvarar ungefär en äldre tomt nr 1, vilken i stort sett utgjorde kvarterets nordvästra fjärdedel.

Staden sålde 1884 tomten till färgerifabrikören Carl Knut Schenholm, som samma år lät uppföra en av stadsingenjören Ludvig Hammar ritad tvåvånings tegelbyggnad vid boulevarden på tomtens norra del. Här inrymdes trikåfabrik och lägenheter. Vid byggnadens södra ände uppfördes samma år inåt gården ett ångpanne- och maskinhus i tegel med stor skorsten.

Tio år senare, 1894, byggdes ångpanne- och maskinhuset till inåt gården. Vid denna tid fanns också tre mindre byggnader inne på tomten norr om nämnda tillbygge och en långsmal byggnad längs gatan i norr. – Sonen Enoch Schenholm stod så som ensam ägare 1899.

År 1901 uppfördes en fabriksbyggnad som en något bredare förlängning mot söder av den äldre byggnaden. Det äldre gatuhusets nordligaste del breddades något mot öster i ovanvåningen, med altan ovanpå, och försågs med mansardvåning och hörntorn. Också nybygget fick längst i söder mansardvåning och hela byggnaden försågs med takkupor. Ovan nämnda byggnader inne på tomten och vid gatan i norr förefaller kunna ha försvunnit vid denna tid. År 1902 gavs lov för ett runt trapptorn vid gårdssidan och 1904 för tillbyggnad vid södra sidan av ångpannehuset.

Aktiebolaget Sveriges Förenade Trikåfabriker köpte så fastigheten 1913. Fem år senare blev fabrikören August Hylén ägare och 1919 anges den stora gatubyggnaden innehålla lägenheter och några rum för affärslokal och vinkelbyggnaden inåt gården bilverkstad och pannrum. År 1927 uppfördes längs gatan i norr en envåningsbyggnad i tegel med utställningslokaler och i sydöst på tomten en envåningsbyggnad i tegel i vinkel, innehållande bilgarage och mekanisk reparationsverkstad. I boulevardhuset, som nämnda år undergått förändring, omnämns nu lägenheter, rum för affärsrörelse, pälsvaruverkstad, tapetserarverkstad och utställningslokal; A.-B. Aug. Hylén sålde möbler, tyger, mattor m.m. Året därpå gavs bygglov för butik i boulevardhuset mot gatan i norr, 1929 för omändring av lagerlokal till lägenhet i samma hus och 1937 för utställningslokal med skylfönster vid hörnet i nordväst; åtminstone längre fram fanns här Per Hennels Speceriaffär. År 1938 omnämns i boulevardhuset lägenheter, affärsverksamhet, charkuteri-, målare- och bonareverkstäder samt tapetserareverkstad på vinden. Tre år senare nämns inte längre charkuteriverkstad men väl snickareverkstad.

Fastigheten övertogs 1948 av arvingar till fabrikören Hylén. År 1958 fanns Färgbolaget i lokalerna vid gatan i norr och tre år senare var det fråga om ändringsarbeten i bilverkstaden, för Dahlqvists Motor AB.

Fastighetsaktiebolaget Sulcus blev 1979 ägare och 1984 revs byggnaderna.

År 1996 gavs bygglov för AB Kristianstadsbyggen, som blivit ägare året innan, för nybyggnation (liksom på tomten söder därom), ritad av Plan- och byggnadskonst i Lund AB. Tomten bebyggdes vid alla fyra sidorna, i fem våningars höjd i norr och söder, i fyra våningars höjd i väster och öster. Innergården byggdes över i en vånings höjd; hela bottenplanet togs i anspråk för saluhall och butiker (sedermera endast butiker), medan de övre våningarna inreddes till lägenheter.

Södra Kaserngatan 10 - Östra Boulevarden (Vendesgatan 3C och 3D).

Riksens Ständer 1. Södra Kaserngatan 10 - Östra Boulevarden (Vendesgatan 3C och 3D). (RM)

Tomt 3

Denna äldre tomt såldes 1888 av staden till handlandena Herman och Nathanael Luterkort, vilka året därpå sålde vidare till Sällskapet upplysning och sedlighet.

Västra delen. Detta sällskap fick så 1892 bygglov för uppförande av ett kapell, Betelkapellet, på tomten. Ritningen, som är försedd med stämpeln M J Petersson, visar entré från gatan i norr, därinnanför förstuga och ett par rum och i övrigt missionssal samt åtminstone mot gatan ett par rum på vinden. Kapellet invigdes hösten 1893 och samma år gavs bygglov för bl.a. ett avträdeshus i sydöst på tomten.

År 1902 utfördes ändringsarbeten. Gavelpartiet mot gatan i norr och de anslutande delarna av långsidorna fick ny utformning med olika dekorativa element och byggnaden förlängdes mot söder. Samma år beskrivs huset som en envåningsbyggnad i tegel med en större samlingssal, fyra boningsrum och ett kök.

Kristianstads Baptistförsamling blev så näste ägare 1912 och fick två år senare bygglov för ett vindfång vid sydligaste delen av västra långsidan och för ett vedhus vid södra tomtgränsen. År 1920 beskrivs kapellet vara en envåningsbyggnad med en större och en mindre samlingssal, förstuga, ett boningsrum och ett kök.

År 1928 byggdes kapellet till. Det förlängdes vid baksidan, mot söder, och såväl detta parti som den tidigare förlängningen påbyggdes med en andra våning. I byggnaden fanns nu en större samlingssal med läktare, en mindre samlingssal, rum och kök samt i ovanvåningen lägenhet. I källaren fanns bl.a. slöjdsal. År 1941 beskrivs byggnaden innehålla bl.a. de två samlingssalarna och två lägenheter. Tvåvåningsdelen var då försedd med mansardvåning.

Stora salens fönster liksom dörrar byttes ut efter bygglov 1952.

Vid början av 1982 härjades byggnaden av brand. Fastigheten köptes senare samma år av Fastighetsaktiebolaget Sulcus, varefter kapellet revs 1984.

År 1992 fick ägaren, AB Kristianstadsbyggen, bygglov för uppförande av flerbostadshus på den nuvarande tomt nr 3, ritade av Plan- och byggnadskonst i Lund AB. Det var fråga om en byggnadskropp i fem våningar i norr och väster med korta vinklar mot öster och söder samt en mindre byggnadskropp i sju våningar vid tomtens sydöstra hörn. I bottenvåningen mot norr i den förstnämnda delen kom vårdcentral att inrättas.

Litt.: Rosenberg, B.: Betelkapellet i Kristianstad. Kristianstadsbladet 28/2 1984.

Östra delen. Denna äldre tomt såldes samtidigt som granntomten i väster 1888 av staden till handlandena Herman och Nathanael Luterkort. År 1891 stod så ett boningshus i tegel färdigt vid gatan i norr, uppfört på pålningsgrund i två våningar samt mansardvåning, ritat av byggmästaren Per Sunesson. Också i källaren fanns lägenhet. Det framgår, att det tidigare funnits ett brädskjul i söder på tomten.

År 1899 såldes fastigheten till trädgårdsmästaren Fredrik Pamp, som sedan 1903 sålde vidare till Träförädlings Aktiebolaget i Karlskrona. Bygglov gavs 1912 för ett tillfälligt skjul mitt inne på tomten. Utöver boningshuset i norr fanns nu ekonomibyggnad och skjul i väster, ett långt skjul i öster och lagerbyggnad i söder på tomten. Vid början av 1930-talet gavs lov för ombyggnad av norra delen av det långa skjulet. Vid slutet av samma årtionde omnämns kontorsrum i boningshuset och elektrisk reparationsverkstad i dess källare.

År 1962 blev Aktiebolaget G. Ernbergs Eftr. ägare och 1979 Fastighetsaktiebolaget Sulcus. Rivningslov gavs 1984. – Beträffande nybyggnation efter bygglov 1992, se ovan under Västra delen.

Södra Kaserngatan 12, Kristianstad. tidigast 1902.

Riksens Ständer 3 (tid. 2). Södra Kaserngatan 12, tidigast 1902. (RM)

Tomt 5

Staden sålde 1889 såväl denna äldre tomt som granntomten i söder till Handelsfirman L. Wackander & Co och byggmästaren Per Petrén.

Norra delen. Tre år senare blev ingenjören Marcus Neumann ägare och året därpå handlandena Herman och Nathanael Luterkort; de båda sistnämnda var då sedan tidigare ägare av en av granntomterna i norr. År 1898 såldes den södra tomten och året därpå blev Nathanael Luterkort ensam ägare av den här ifrågavarande tomten. År 1904 gavs bygglov för en mindre stallbyggnad i tegel invid norra tomtgränsen.

År 1910 blev Träförädlings Aktiebolaget i Karlskrona ägare. Detta bolag ägde redan och bedrev verksamhet på granntomten i nordöst. Samma år erhölls lov att uppföra två tillfälliga skjul, dels i väster, dels i norr mellan stallbyggnaden och ett befintligt skjul vid gatan i öster; söder om sistnämnda skjul fanns vid gatan inkörsel och ytterligare ett skjul. Två år senare gavs bygglov för ett tillfälligt skjul inne på tomten. Ett sådant skjul fanns nu också längs västra delen av norra tomtgränsen. Bygglov gavs 1923 för garagebyggnad vid tomtens sydöstra hörn – antalet skjul förefaller nu vara mindre – och 1931 ånyo för garagebyggnad på samma plats, en envåningsbyggnad i reveterat trä.

Fastighetsaktiebolaget Sulcus förvärvade fastigheten 1979, liksom samtidigt grannfastigheten i nordöst, och fick 1984 rivningslov för bebyggelsen.

År 1992 fick AB Kristianstadsbyggen, som då blivit ägare, bygglov för uppförande av flerbostadshus på den nuvarande tomt nr 5, ritade av Plan- och byggnadskonst i Lund AB. Längs norra och västra sidorna och med korta vinklar mot öster och söder byggdes det i fem våningars höjd medan en fristående byggnadskropp vid tomtens sydöstra hörn uppfördes i sju våningars höjd. Byggnaderna innehåller uteslutande lägenheter.

Södra delen. Denna äldre tomt såldes 1889 tillsammans med granntomten i norr av staden till Handelsfirman L. Wackander & Co och byggmästaren Per Petrén. Tre år senare blev ingenjören Marcus Neumann ägare och året därpå handlandena Herman och Nathanael Luterkort. Dessa båda sålde 1898 den södra, här ifrågavarande tomten till arkitekten N. H. Nilsson.

Den nye ägaren lät samma år invid norra tomtgränsen uppföra en envåningsbyggnad i korsvirke, en fabrik för granitförädling. Ritningen visar sliperi, smedja och graveringsverkstad samt gasmotor i en anslutande mindre byggnad. Längs gatan i söder fanns ett skjul för stenhuggare. – Produktionen kom att omfatta gravvårdar.

År 1912 gavs bygglov för tillfällig tillbyggnad vid norra sidan av skjulet längs gatan i söder för stall och vagnsport. Efter bygglov 1923 uppfördes en garagebyggnad i en våning i korsvirke i vinkel in på tomten från gatubyggnaden i söder.

Den äldre byggnaden i norr på tomten förändrades 1924. Korsvirkesväggarna förefaller kunna ha ersatts av tegelväggar. Byggnaden beskrivs nu innehålla rum för bl.a. stensliperi, stengravering och kontor samt tre bilgarage. Året därpå uppfördes en längre garagebyggnad i tegel längs gatan i öster, en våning hög.

År 1928 beskrivs ytterligare några byggnader, en envåningsbyggnad längs gatan i söder i brädfodrat korsvirke med garage, ovisst om den gamla eller en ny, en omkring ett år gammal envåningsbyggnad i väster i tegel med garage och ett boningsrum samt en garagebyggnad vid sydvästra hörnet av samma beskaffenhet och ålder.

Handelsbolaget, senare Aktiebolaget Nya Mek. Stensliperiet E. Berghe & Son blev ägare av fastigheten 1945. År 1980 hette firman Fastighetsaktiebolag E. Berghe & Son och detta år erhölls rivningslov för en del av byggnaderna, varefter endast de båda byggnaderna i norr och öster fanns kvar; dessa revs sedan 1987.

År 1987 blev Fastighetsaktiebolaget Sulcus ägare. – Beträffande nybyggnation efter bygglov 1992, se ovan under Norra delen.

Tomt 8

Till en början utgjorde denna äldre tomt tillsammans med granntomten i söder en enda tomt, vilken löjtnanten C. A. F. Olsson 1888 köpte av staden.

Norra delen. År 1895 kom fastigheten i byggmästaren Nils Andersson Liljekrantz och målaren Ernst Möllers ägo och delades samma år.

År 1896 uppfördes på den norra, här ifrågavarande tomten – sammanbyggt med ett liknande hus på den södra tomten – ett tre våningar högt boningshus i tegel med inkörsport vid gatan i väster och ett två våningar högt, med mansardvåning försett boningshus i tegel i bottenvåningen och i korsvirke i ovanvåningen öster därom inne på tomten. Ett avträdeshus i korsvirke uppfördes invid södra tomtgränsen.

Denna norra fastighet fick 1900 ny ägare i och med att skomakaren M. Christoffersson då köpte den. Han sålde tre år senare till förre järnhandlaren N. Johnsson, vars släktingar sedan var ägare till 1920. Fastigheten var så i olika ägares händer fram till 1929, då Elida Jacobsen stod som ensam ägare; hon var ägare ännu 1942.

År 1946 köpte Fastighetsaktiebolaget Riksens Ständer såväl denna fastighet som grannfastigheten i söder, vilka året därpå lades samman till en ny fastighet, nr 8. Efter att ha haft ytterligare några ägare, köptes tomten 1987 av Fastighetsaktiebolaget Sulcus och bebyggelsen revs samma år.

AB Kristianstadsbyggen blev ägare 1995 och fick året därpå bygglov för flerbostadshus på såväl denna tomt som granntomten i norr, ritade av Plan- och byggnadskonst i Lund AB. Kring en öppen innergård uppfördes längs de norra och södra sidorna byggnadskroppar i fem våningars höjd och längs de västra och östra byggnadskroppar i fyra våningars höjd. I bottenvåningen inrättades bl.a. butiker.

Södra delen. Denna äldre tomt utgjorde till en början tillsammans med granntomten i norr en enda tomt, som löjtnanten C. A. F. Olsson 1888 köpte av staden. År 1895 köptes tomten av byggmästaren Nils Andersson Liljekrantz och målaren Ernst Möller och delades samma år.

År 1896 uppfördes på den södra, här ifrågavarande tomten – sammanbyggt med ett liknande hus på den norra tomten – ett tre våningar högt boningshus i tegel. Det förlades i vinkel längs gatorna i väster och söder, vid den senare längs drygt halva sträckan, där en förgård utlades mellan hus och gata. Ett avträdeshus i en våning i korsvirke uppfördes vid norra tomtgränsen invid ett liknande på granntomten i norr.

Denna södra tomt såldes 1899 till f.d. styckjunkaren Robert Wilhelm Blomqvist, som 1901 fick bygglov för en brygghusbyggnad i tegel i en våning invid norra tomtgränsen. Omkring 20 år senare uppges den innehålla tvättstuga och verkstad.

Fabrikören C. W. Blomqvist blev ägare 1919 och efter honom fabrikören Robert Lindbom 1926. Den senare lät detta år uppföra en envånings tegelbyggnad för smides- och rörledningsverkstad i vinkel i nordöst på tomten, öster om brygghusbyggnaden. Bygglov gavs sedan 1938 för ett byggnadsparti, som sammanband boulevardhuset med brygghuset och för butik och kontor i det förstnämnda huset och bl.a. utställningslokaler i det sistnämnda.

Köpmannen Fritjof Kallertin blev så ägare 1942 och en brandförsäkring detta år ger en helhetsbild av bebyggelsen. Boulevardhuset innehöll ett rum för affärsrörelse och i övrigt lägenheter. I nordöst låg smides- och rörledningsverkstaden, avkortad i väster efter att en ny norra länga, en envånings tegelbyggnad med bl.a. kontorsrum, uppförts omkring 1940; kanske omändringsarbetena vid slutet av 1930-talet avses. I öster fanns, med gavel ut till gatan i söder, en envånings lagerlokal i trä av oviss ålder, strax väster därom, likaså med gavel ut till gatan, en lagerlokal av samma beskaffenhet och av oviss ålder samt vid dess västra sida ett omkring 1928 uppfört garage i trä.

År 1946 köpte Fastighetsaktiebolaget Riksens Ständer såväl denna fastighet som grannfastigheten i norr, vilka året därpå lades samman till tomt nr 8. Bygglov gavs 1949 för nybyggnad av bilverkstad, Ford, Bil & Service, i en våning. Nybygget kom att beröra så gott som hela den nya tomten öster om 1896 års byggnader längs gatorna; endast en mindre innergård behölls på den norra av de tidigare separata tomterna. I öster fanns en stor verkstadslokal, i övrigt var det fråga om bl.a. lagerutrymmen. I det äldre huset fanns utställnings- och kontorsutrymmen samt liksom tidigare lägenheter i de övre våningarna. Senast vid slutet av 1950-talet kom firman Philipsons – Mercedes Benz att inrymmas här. Under 1960- och 1970-talen gavs lov för ombyggnadsarbeten.

Efter att ha haft ytterligare några ägare, köptes fastigheten 1987 av Fastighetsaktiebolaget Sulcus. Bebyggelsen revs samma år.

År 1995 blev AB Kristianstadsbyggen ägare. – Beträffande nybyggnation efter bygglov året därpå, se ovan under Norra delen.

Östra Boulevarden (Vendesgatan 1C och 1D) - Vendesgatan, Kristianstad.

Riksens Ständer 8. Östra Boulevarden (Vendesgatan 1C och 1D) - Vendesgatan. (RM)

Medborgarcenter hjälper dig

Vi hanterar dina frågor om kommunens verksamheter och du kan besöka oss, ringa oss eller skriva. Oftast får du hjälp direkt, annars lotsar vi ditt ärende rätt.

Stängt Öppnar 15 apr kl 07.45
Hjälpte informationen på sidan dig?