Detta är en bild från kvarteret Otto Marsvin.

Detta kvarter är beläget i innerstadens västra del, ett stycke sydväst om Stora Torg.

Det utökades mot väster efter försvarsverkens raserande här strax efter mitten av 1800-talet och hade dessförinnan fått sin sydliga begränsning efter Ridhusgatans framdragande vid 1830-talets början. Kvarteret begränsas av Nya Boulevarden (tidigare Nya Boulevardgatan och Kanal Gatan) i norr, Ridhusgatan i söder, Västra Boulevarden (tidigare Westra Boulevardgatan) i väster och Västra Vallgatan (tidigare Westra Smalgatan) i öster. -Kvarteret har namn efter Otto Marsvin, "lensmand" i Kristianstad under tidigt 1600-tal.

Under lång tid bestod kvarteret av åtta tomter, nr 1-8. I sen tid har såväl sammanläggningar som omnumreringar skett; i dag finns här tomterna nr 6, 7, 8, 9, 11 och 12.

Tomter i kvarteret Otto Marsvin

Tomt 6

Denna tomt är så gott som helt belägen på mark, som blev tillgänglig efter stadsvallens rasering här strax efter mitten av 1800-talet.

Byggmästarna A. Nilsson och M. Holmgren, som 1876 av Kronan köpt tomten, sålde den året därpå till hovrättsnotarien, friherre Nils Ehrensvärd, som samma år fick bygglov för ändring av fastighet. Denna ordalydelse förefaller tyda på att tomten då redan var bebyggd men en brandförsäkring anger huset som nybyggt 1877 och 1878. Byggnaden uppfördes i tegel i två våningar vid boulevarden med en vinkel, ett halvhus, in på tomten i norr och innehöll lägenheter samt portinkörsel i söder. De sju vindskupor, som kan ses i dag, tillkom vid uppförandet liksom två balkonger. En mindre gårdsbyggnad i söder förefaller kunna ha tillkommit samtidigt, inrymmande bl.a. stall. Byggnadsritningarna var upprättade av domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall i Lund.

År 1900 blev löjtnanten, friherre Gustaf Ehrensvärd, son till Nils Ehrensvärd, ägare av fastigheten men han sålde den sedan efter tre år till grosshandlaren och vice konsuln Carl Nilsson. Vid början av 1920-talet utfördes förändringsarbeten och vid denna tid anges det lilla gårdshuset innehålla tvättstuga och vedbodar. På 1940-talet tillkom vindskupor mot gården.

Fastigheten övergick 1958 i Carl Nilssons dödsbos ägo, varefter den 1962 köptes av sonsonen, direktör Gösta Carlborn.

Västra Boulevarden 21, Kristianstad.

Otto Marsvin 6. Västra Boulevarden 21. (RM)

Tomt 7

Vid början av 1800-talet låg denna del av kvarteret obebyggd. Vid 1830-talets början togs en kort tvärgata upp här mellan vallgatan och smalgatan i samband med att några byggnader uppfördes norr därom för Wendes artilleriregementes behov.

År 1830 byggdes orienterat i öster – väster ett en våning högt ridhus i korsvirke. Den nya gatan vid dess södra sida fick så namnet Ridhusgatan. Samma år uppfördes i vinkel mot ridhuset en stallbyggnad i korsvirke längs vallgatan, en våning hög. År 1831 uppfördes parallellt härmed en tvåvåningsbyggnad i korsvirke i vinkel längs smalgatan och norra tomtgränsen, vars bottenvåning inrymde matsal, kök och kammare samt ovanvåning skolsalar för garnisonens barn och lärarebostad. Anläggningen benämndes i husförhörslängder först ”Manegen med Skol- och Kokhus för Garnizonen” men sedan under 1850-talet endast ”Kokhuset”. Under 1860-talet bodde här en förrådsvaktmästare och byggnaden kan tänkas ha använts som förråd.

År 1876 köpte byggmästarna A. Nilsson och Måns Holmgren denna tomt, liksom de båda granntomterna i väster, av Kronan. Året därpå gavs lov för uppförande av en ny byggnad på platsen för den tidigare stallbyggnaden i väster, nu mitt inne i kvarteret. Det var ett två våningar högt hus i tegel, inrymmande bostäder, som ritats av M. Holmgren och som också blev uppfört samma år. Efter att den nordligaste delen av ridhuset i väster och mot gårdsplanen rivits, kunde den nya byggnaden uppföras något längre mot söder än det tidigare stallet. I öster förefaller det forna ridhuset ha haft kvar sin ursprungliga bredd.

De båda byggmästarna sålde 1878 tomten vidare till smedmästaren Per Andersson Ahlberg. Detta år gavs lov för nybyggnation längs smalgatan och i vinkel häremot in på tomten i norr. Det förefaller dock som om det var fråga om ombyggnad av det gamla skol- och kokhuset och av en vinkelbyggnad i norr, tillkommen vid oviss tidpunkt, samt nybyggnad vid västra änden av nämnda vinkelbyggnad. – Vid något tillfälle synes det forna ridhusets östligaste del ha rivits och ersatts av nybyggnad.

År 1898 gavs bygglov för förändring av Frälsningsarméns lokal i den västra delen av den gamla ridhusbyggnaden. Ritningarna visar en samlingslokal med entréparti i sydväst och ett podium i östra delen.

Fastigheten köptes 1904 av smedmästaren Olof Mårtensson Lindholm. Hans arvingar sålde sedan 1911 till Kristianstadsortens Mjölkleverantörförening. Året därpå gavs lov för omändring av större delen av det forna ridhuset samt södra delen av det anslutande gårdshuset till mejerilokaler. Inne på gården uppfördes en hög skorsten. – I vilken utsträckning det gamla ridhusets korsvirkesväggar härefter fanns kvar, är oklart.

Vid slutet av 1910-talet stod Ceres Mejeri som ägare av fastigheten, vilket det sedan gjorde till in på 1940-talet. År 1942 uppges, att mejerirörelsen då var nedlagd och att lokalerna användes som förråd. Samtidigt anges de båda gårdsbyggnaderna i väster och norr samt smalgatehuset vara uppförda i tegel och innehålla lägenheter.

Ceres Mejeriförening sålde 1944 fastigheten till Rune Rosenqvist och året därpå gavs bygglov för ombyggnad av de tidigare mejerilokalerna till tvättinrättning, ”Kemiska Tvättanstalten Wasa”.

Kristianstads stad blev ägare 1969 och två år senare gavs lov att riva längorna i väster, norr och öster samt östligaste, på tillämnad gatumark liggande, delen av längan längs Ridhusgatan. För den återstående delen av denna södra byggnad, som torde kunna ha innehållit vissa rester av det gamla ridhuset, gavs rivningslov 1981. HSB:s Bostadsrättsförening Mårten Persson i Kristianstad köpte fastigheten 1983 och efter bygglov året innan uppfördes längs de båda gatorna två nya bostadshus i fyra våningar, det ena med inredd vindsvåning, efter ritningar av HSB:s Riksförbunds tekniska avdelning i Stockholm.


Litt.: Mårtensson, L.: Kronans byggnader i Christianstad 1824. Föreningen Gamla Christianstad. Årsskrift 1997. Kristianstad 1997.

Västra Vallgatan 8, Kristianstad, 1971.

Otto Marsvin 7. Tvåvåningshuset i mitten, Västra Vallgatan 8, 1971. (RM)

Ridhusgatan 3, Ridhusgatan 1, Kristianstad, 1971

Otto Marsvin 7 Envåningshuset, Ridhusg 3, Otto Marsvin 8 Trevåningshuset, Ridhusgatan 1, 1971 (RM)

Tomt 8

Denna kvarterets sydvästra hörntomt utgörs av mark, som blev möjlig att bebygga efter stadsvallens rasering här strax efter mitten av 1800-talet.

Den inköptes, liksom granntomterna i norr och öster, 1876 från Kronan av byggmästarna A. Nilsson och Måns Holmgren. Två år senare stod den sistnämnde som ensam ägare och samma år fick han bygglov för ett två våningar högt bostadshus i tegel i vinkel längs de båda gatorna och med in-körsport i sydöst. Det förefaller kunna ha varit byggmästare Holmgren själv, som stått för den bevarade fasadritningen. År 1880 gavs lov för tillbyggnad av en troligen samtidigt med gatuhuset uppförd gårdsbyggnad vid norra tomtgränsen i dels en, dels två våningars höjd. Den inrymde bl.a. ekonomiutrymmen.

Rådmannen Frans Krook köpte fastigheten 1882. Den övergick sedermera till hans arvingar, vilka 1897 sålde till majoren Axel Staël von Holstein, som året därpå lät bygga på en tredje våning. Ett hörntorn uppfördes också. Den två våningar höga gårdsbyggnaden innehöll då ett par smålägenheter.

Hovrättsvaktmästaren Nils Jacobsson blev 1905 ny ägare. Han erhöll året därpå lov att uppföra ett trapptorn vid gårdsbyggnaden. Fastigheten förblev sedan i släktingars ägo till 1944, varefter den innehades av några olika ägare, bland dem läkaren Claes Gudmundsson, som 1981 erhöll lov för ombyggnation, fram till 1988, då Kommanditbolaget Boulevarden tog över som ägare.

Västra Boulevarden 23, Kristianstad, 1955.

Otto Marsvin 8. Trevåningshuset närmast, Västra Boulevarden 23, 1955. (RM)

Tomt 9

Denna tomt, som består av de tidigare tomterna nr 1 och nr 3, utgörs av mark, på vilken tidigare stadsvallen och vallgatan ännu till den förras rivning strax efter mitten av 1800-talet var belägna.

– På vad som motsvarade dessa två tomter och de två granntomterna öster därom, låg under andra hälften av 1800-talet handlanden Elias Wendels bryggeri. Det hade startats 1854 som ”Bajerska bryggeribolaget i Christianstad”.

På sedermera tomten nr 1 låg längst i norr vid gatan en envåningsbyggnad i tegel, som var uppförd omkring 1860. Den var försedd med små fönster och förefaller kunna ha varit en magasinsbyggnad. På sedermera tomten nr 3 låg längst i söder längs större delen av tomtgränsen, dock ej nående ända ut till boulevarden, ett två våningar högt halvhus i korsvirke och tegel, uppfört likaså omkring 1860 och innehållande ett magasin i vardera våningen. Dessa båda byggnader ingick således, tillsammans med den stora, med ett plank mot gatan avgränsade gårdsplanen, i bryggerianläggningen.

Företaget lades så ned 1896. De fyra tomterna hade då sedan 1884 ägts av olika släktingar till Elias Wendel men inköptes nu av målaremästaren Ernst Möller, byggmästaren Nils Andersson Liljekrantz och spegelfabrikören Bengt Nilsson Nyström. Dessa tre sålde sedan 1897 de båda västra tomterna till Sparbanken i Christianstad, som året därpå erhöll bygglov för uppförande av ett stort bank-, post- och bostadshus i tysk renässansstil. Ritningarna var utförda av arkitekten O. Hägg i arkitektfirman Lindvall & Boklund i Malmö. De två äldre byggnaderna fick lämna plats för nybygget, som stod färdigt 1901. Det är ett fyra våningar högt hus i vinkel längs de båda gatorna, försett med en stor frontespis och två torn. Den mycket påkostade byggnaden, som har tegelväggarna beklädda med kalksten mot gatorna, inrymde då den var ny banklokaler, postlokaler och inkörsport i bottenvåningen och lägenheter i de övre våningarna. – År 1917 flyttade postkontoret bort från byggnaden.

På 1940- och 1950-talen utfördes interiöra omändringsarbeten i banklokalerna. År 1970 var dock bankeran slut i och med att denna verksamhet lämnade byggnaden.

År 1978 köptes byggnaden och de båda fastigheterna av Fastighetsaktiebolaget Sulcus och två år senare flyttade kommunens turistbyrå in i de f.d. banklokalerna. Hotell Christian IV i Kristianstad Aktiebolag blev ny ägare 1986 och efter bygglov samma år påbörjades ombyggnad till hotell. Detta år lades också de båda fastigheterna samman till en fastighet, nr 9.

Nya Boulevarden 2 och 4, Kristianstad, 1896

Otto Marsvin 9 (tid 1) Envåningshuset, Nya Boulevarden 2. Otto Marsvin 12 (tid 2) Tvåvåningshuset t.v. om envåningshuset, Nya Boulevarden 4, senast omkr. 1896. (RM)

Nya Boulevarden 2 - Västra Boulevarden 15 o 17, Kristianstad, senast omkr. 1899

Otto Marsvin 9 (tid 1 o 3) Envåningshuset närmast nr 1 och tvåvåningshuset med gavel mot gatan bortom nr 3, Nya Boulevarden 2 - Västra Boulevarden 15 och 17, senast omkr. 1899. (RM)

Nya Boulevarden 2 - Västra Boulevarden 15 o 17

Otto Marsvin 9 (tid 1 o 3). Huset närmast, Nya Boulevarden 2 - Västra Boulevarden 15 o 17 (RM)

Tomt 11

Denna tomt, som tidigare benämndes nr 5, sträcker sig tvärs igenom kvarteret och utgörs av såväl äldre tomtmark som f.d. vall- och vallgatemark, den senare tillkommen efter att stadsvallen här raserats strax efter mitten av 1800-talet.

År 1850 ägdes och beboddes halva tomten av änkan Johanna Lilja och halva av skomakaren Gustaf Adolf Lindqvist. Änkans gård på norra delen av tomten bestod detta år av ett nybyggt två våningar högt korsvirkeshus vid smalgatan och av ett likaså nybyggt, inne på gården beläget och med gatuhuset sammanbyggt, två våningar högt halvhus i korsvirke. De var båda bostadshus liksom en tredje byggnad, också i två våningar och i tegel, som kan ha varit belägen vid vallgatan i väster. Ett trähus fanns också.

Senare samma år blev skomakaren Lindqvist ägare också av änkan Liljas hus och tomt. Enligt testamente övergick sedan fastigheten till hans båda döttrar och deras makar. Dessa sålde så 1875 till grosshandlanden Carl Henricsson, som vid boulevarden lät uppföra ett bostadshus, som förefaller ha stått färdigt 1877. Det byggdes i tegel i två våningar med en vinkel in på gården i söder och var ritat av domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall i Lund. Vinkelbyggnaden anslöt till en två våningar hög korsvirkesbyggnad vid den forna vallgatan, som inrymde inkörsport och lägenhet. Den var till en del uppförd omkring 1876 och i övrigt väl äldre; det bör ha varit fråga om änkan Liljas ovan nämnda västra byggnad.

Grosshandlanden Henricssons brorsdotter Selma Henricsson blev ny ägare 1901 och en brandförsäkring året därpå redovisar en byggnad vid smalgatan också på den södra delen av tomten och även en längre byggnad i vinkel in på tomten. Om dessa ges dock inga detaljupplysningar.

År 1912 blev plåtslagaremästaren, senare fabrikören Gustaf Emil Näsberg ägare av fastigheten och 1920 lät han bygga på boulevardhuset med en tredje våning. Han dog så 1923 varefter fastigheten övergick i arvingars ägo. Vid början av 1930-talet ges upplysningar om det södra smalgatehuset och det med detta sammanbyggda gårdshuset: de var båda tvåvåningsbyggnader (dock med endast en vånings höjd mot gatan) i korsvirke och innehöll lägenheter. Deras ålder var inte bekant.

Fr.o.m. 1933 hyrde tidningen Kristianstads Läns-Demokraten lokaler i fastigheten. Fabrikören Näsbergs arvingar sålde sedan fastigheten 1944 till Aktiebolaget Läns-Demokraten, som 1946 fick bygglov för ny- och ombyggnad av tidningshus, efter ritningar av arkitekt SAR Arne Lindström. Hela det äldre byggnadsbeståndet utom boulevardhuset och dess vinkelbyggnad revs, varvid det konstaterades, att det södra smalgatehuset delvis härrörde från förra hälften av 1600-talet. De kvarstående byggnaderna omändrades för tidningens behov och ett nytt boningshus i tre våningar uppfördes vid gatan i öster. Vidare tillkom inne på gården en förhöjd källarvåning med tryckeri- och sätterilokaler. I de äldre delarna inrymdes också civiltryckeri.
Tidningen Läns-Demokraten lades ned 1957 och året därpå flyttade tidningen Arbetet in här. År 1963 köpte annonschefen Roland Johansson fastigheten, i vilken Civiltryckeriet längre fram hade sina lokaler. Efter några olika ägare förvärvade sedan tidningen Kristianstadsbladet, på granntomten i nordost, 1982 fastigheten. Året därpå gavs bygglov för ombyggnad, bl.a. av kontor till lägenheter i huset vid gatan i öster. Vid mitten av 1980-talet togs ett skyltfönster från tidningstiden bort i boulevardhuset. Här inrymdes nu Nya Civiltryckeriet. Bygglov gavs sedan 1990 för omändring av tryckerilokal till butikslokal.


Litt.: (Elowsson, N.:) En hantverksgård i Kristianstad genom tiderna. Kristianstad 1949.

Västra Vallgatan 6, Kristianstad.

Otto Marsvin 11. En- och tvåvåningshusen, Västra Vallgatan 6. (RM)

Västra Boulevarden 19, Kristianstad, 1984

Otto Marsvin 11. Trevåningshuset närmast, Västra Boulevarden 19, 1984. (RM)

Tomt 12

Denna tomt består av de tidigare tomterna nr 2 och nr 4. Dessa och de två granntomterna väster därom hörde under andra hälften av 1800-talet samman under gemensam ägare och var då tagna i anspråk för den Wendelska bryggerianläggningen.

Denna hade startats 1854 som ”Bajerska bryggeribolaget i Christianstad” av några olika personer. Bland dessa var handlanden Elias Wendel, som en del år senare blivit ensam ägare. De båda östra, här ifrågavarande tomterna synes ha förvärvats av honom vid 1850-talets början från överauditören Nils Beckström. – Här låg under första hälften av 1800-talet det Beckströmska garveriet och dessförinnan under 1700-talet familjen Weduwars garveri och tobaksfabrik.

År 1870 ges i en brandförsäkring en helhetsbild av bryggeriet. På den norra av de båda östra tomterna, nr 2, låg vid ”Kanal Gatan” (tvärkanalen genom staden fanns ännu här) en två våningar hög tegelbyggnad, som i bottenvåningen innehöll jäsrum, maltkällare och brygghus – själva bryggeriet. För ovanvåningen saknas uppgift om användningen. Huset uppgavs vara omkring 15 år gammalt och i så fall således uppfört omkring 1855. Sammanbyggt med detta hus låg söder därom längs smalgatan ett långt, en våning högt hus i korsvirke och tegel, som inrymde boningsrum och kök. Rimligen fanns här också den inkörsport, som omnämns tio år senare och vid någon tidpunkt kom i byggnaden att inrymmas en ölstuga i anslutning till bryggeriet. Åldersuppgift saknas för detta hus och kanske härrörde det från det Beckströmska garveriet, som fanns här tidigare. Som fortsättning mot söder låg ytterligare ett envåningshus, uppfört i tegel omkring 1850 och inrymmande boningsrum. Längst i söder fanns i vinkel in på tomten ett halvhus i tegel och korsvirke; det låg med sin ”halva” gavel ut mot gatan. Åldern uppgavs till omkring tio år, alltså byggår omkring 1860, och huset innehöll en välvd källare och ett packhus. I rät vinkel mot denna byggnad fanns inne på gården längs västra tomtgränsen en envåningsbyggnad, uppförd omkring 1850 och till en del i korsvirke, till en del i gråsten. Här fanns maltkällare, packhus, stall och avträdeshus. Norr därom, sammanbyggt dels med nyssnämnda byggnad, dels med tidigare nämnda tvåvåningsbyggnad utmed gatan i norr, låg ett tvåvåningshus i korsvirke, uppfört omkring 1850. Det innehöll lägenheter och magasin.

– Det var alltså fråga om en helt kringbyggd, fyrsidig anläggning, till vilken också hörde en byggnad längst i norr och en längst i söder på angränsande tomter i väster, omnämnda under Tomt nr 9, totalt åtta olika byggnader. De var enligt åldersuppgifterna uppförda omkring 1850-60, med undantag för en, uppenbarligen äldre byggnad längs smalgatan.

Handlanden Elias Wendel överlämnade 1884 genom gåvobrev fastigheterna till sina barn m.fl. Han dog 1886 och året därpå skedde en del förändringar. Den tidigare södra gårdslängan vid västra tomtgränsen ersattes av en nybyggnad i tegel i tre våningars höjd, såväl längre – mot söder – som bredare än föregångaren. Inför detta nybygge hade den västra delen av halvhuset med gavel mot gatan fått rivas. Detta senare hus anges som betydligt reparerat nämnda år; ytterväggarna består nu av tegel. Den nya byggnaden innehöll i den bredare södra delen två välvda källare, jäskällare, iskistor, kylskeppsvind och fodervindar samt i den något smalare norra delen stall. Det var alltså fråga om en större satsning inom bryggeriverksamheten.

År 1896 var bryggeriepoken slut och tomterna, också de två i väster, köptes samma år av målaremästaren Ernst Möller, byggmästaren Nils Andersson Liljekrantz och spegelfabrikören Bengt Nilsson Nyström. Efter att huset vid Nya Boulevarden i norr, det angränsande gårdshuset och större delen av det angränsande huset vid smalgatan (liksom f.ö. också de två husen i norr och söder på granntomterna i väster) rivits, uppfördes på den norra tomten vid den nu breddade smalgatan det i dag befintliga huset i fyra våningar i vinkel längs de båda gatorna och med en halvbyggnad in på tomten i väster. Tegelmurarna kläddes utvändigt med ”pressad fasadtegel” och ett torn uppfördes vid hörnet. Huset stod färdigt 1898. I bottenvåningen fanns inkörsport, butikslokaler och cafélokal och i de övre våningarna lägenheter. – Ernst Möller bosatte sig i huset och öppnade också färghandel här.

De tre nya ägarna behöll granntomten i söder (men ej de två i väster). Det här nu avkortade smalgatehuset fick efter reparationer 1897 yttervägg mot gatan av tegel och en trappgavelformad fasad i tegel mot norr, som låg fri mot den här breddade smalgatan. Det innehöll serveringslokaler, åtminstone längre fram med namnet ”Öl- & Frukoststuga”. Grannhuset söder därom innehöll boningsrum och nu också inkörsport; före bryggeriepokens slut hade här funnits Nya Velocipedaffären. Det sydligaste huset med gavel åt gatan, som hade en hög källarvåning, innehöll efter reparation 1897 tre verkstadslokaler. Det relativt nybyggda stora gårdshuset undergick förändring 1898, varefter det inrymde målareverkstad, magasin, skolsalar och lägenhet.

År 1902 gavs bygglov för en omfattande inre förändring av ölserveringen. Också en del av grannhuset i söder togs i anspråk och ett större rum, en ”Bierstuga”, skapades efter tysk förebild med stor kakelugn, väggpaneler, dekorationsmålningar och förhöjt, via takfönster ljusinsläppande innertak. Det var nu Finlands bryggeri, som drev rörelsen. – Efter bygglov samma år förändrades den stora gårdsbyggnadens vind till verkstadslokal.

De tre delägarnas arvingar blev efterhand ägare av de båda tomterna och sålde sedan 1920 till grosshandlaren Ossian Lindgren, vilken redan tidigare övertagit Ernst Möllers Färg- och tapethandel i boulevardhuset. År 1928 sålde han så vidare till kemisten Anton Larsson. Fyra år senare omtalas i den södra tomtens södra byggnad bl.a. en snickareverkstad och i den stora gårdsbyggnaden bl.a. en målareverkstad och en bleck- och plåtslagareverkstad.

Direktör Anton Larsson var delägare i Kristianstadsbladet och 1934 installerade denna tidning en press i den stora gårdsbyggnaden och året därpå flyttade tidningen till hörnhuset vid Nya Boulevarden. Delägare och chefredaktör var Sven Olofson.

Handelsbolaget Larsson & Olofson, med senare namnbyten, blev ägare av de båda fastigheterna 1953 och efterhand togs sedan allt större delar av hörnhuset i anspråk av tidningen, till slut hela byggnaden. Också den stora, ännu i dag kvarliggande gårdsbyggnaden, vilken efter att tidningen flyttat hit, kom att inrymma dess sätteri, har efter hand helt tagits i anspråk för tidningens behov. – I fastigheten fanns förr tvättinrättningen Elite och en liten speceriaffär, Funkis.

Öl- och frukoststugans båda byggnader och det anslutande södra huset revs 1962, varvid gatan breddades också här. På den tidigare gårdsplanen intill uppfördes 1965 en ny presshall för tidningen. År 1984 gavs sedan lov för rivning av denna hall samt för nybyggnation på platsen av kontorshus och ombyggnation av befintligt kontorshus, efter ritningar av Arkitektgården i Kristianstad.


Litt.: Diedricsson, H.: Här flödade ölet från Wendels bryggeri. En sammanställning om kv. Otto Marsvin 195 historia i Kristianstad. Stencil. (Kristianstad 1992.)

Västra Vallgatan 4, Kristianstad, enl. uppg. 1939.

Otto Marsvin 12 (tid. 4). Västra Vallgatan 4, enl. uppg. 1939. (RM)

Västra Vallgatan 4, Kristianstad.

Otto Marsvin 12 (tid. 4). Västra Vallgatan 4. (RM)

Västra Vallgatan 2 och 4 - Nya Boulevarden 4, Kristianstad, senast omkr. 1896.

Otto Marsvin 12 (tid. 2 o. 4). Hörnhuset och större delen av huset bortom på nr 2 samt återstående del av sistnämnda hus och de två husen bortom på nr 4, Västra Vallgatan 2 och 4 - Nya Boulevarden 4, senast omkr. 1896. (RM)

Medborgarcenter hjälper dig

Vi hanterar dina frågor om kommunens verksamheter och du kan besöka oss, ringa oss eller skriva. Oftast får du hjälp direkt, annars lotsar vi ditt ärende rätt.

Stängt Öppnar 24 jul kl 08.00
Hjälpte informationen på sidan dig?