Det här är en bild från kvarteret Jepp Buck.

Detta kvarter är beläget i den gamla innerstadens östra del och utgörs i sin östra del på ca 22 m bredd av tomtmark, som lades ut över den forna Vallgatan och över platsen för stadsvallen efter att denna raserats på 1850-talet.

Det begränsas av Nya Boulevarden (tidigare Nya Boulevardgatan och Kanal Gatan) i norr, Cardellsgatan i söder, Östra Vallgatan (tidigare Östra Smalgatan) i väster och Östra Boulevarden (tidigare Östra Boulevardgatan) i öster. Kvartersnamnet åsyftar Jeppe Buck, som på 1580-talet sålde sin gård Bockeboda med tillhörande skog till Vä borgare.

I dag omfattar kvarteret sex tomter; nr 4, 17, 18, 19, 20 och 24, bland dem en stor i dess mitt, bildad av ett flertal äldre tomter. Ännu fram på 1960-talet utgjordes kvarteret av drygt ett dussin tomter.

Tomter i kvarteret Jepp Buck

Tomt 4

Denna tomt var under andra hälften av 1600-talet mästermannens, d.v.s. skarprättarens, tomt; norr därom låg Hintorget, stadens avrättningsplats.

Den var så gott som obebyggd vid slutet av 1700-talet och benämns trädgård på 1810-talet. År 1835 fanns i söder på tomten ett halvhus i korsvirke och en vånings höjd, med gavlar utåt smal- och vallgatorna. Det innehöll vagnsportar, ett par rum och foderloft. Norr därom fanns fortfarande trädgård.

Omkring 1863 uppfördes ett korsvirkeshus i en våning på tomtens norra del vid den efter stadsvallens rasering på 1850-talet nyanlagda boulevardgatan och ett annat i vinkel in på tomten. Båda inrymde boningsrum. Fabriksbolaget W. von Berger & Co var ägare och det var handskfabrikören Wilhelm von Berger, som bosatte sig här. Han skall ha varit innehavare av stadens första fotografiateljé och blev sedermera föreståndare för stadens gasverk.

Smedmästaren Carl Holmqvist köpte fastigheten 1876 och fick 1891 bygglov för ett av Svante Svenssons Ritkontor i Karlshamn ritat fyravåningshus i putsat tegel vid boulevarden med två vinklar inåt tomten; den södra delen av tomten vid boulevarden låg uppenbarligen obebyggd fram till nu. I nybygget fanns inkörsport, butiker och lägenheter. Också i källaren fanns butiker och rum; ritningarna visar cafélokal här. Vid södra tomtgränsen låg med gavel åt smalgatan kvar ett äldre hus av obekant ålder, ett halvhus i korsvirke, som inrymde lägenhet och smidesverkstad. Ett par träskjul i vinkel fanns också i nordväst. Året därpå gavs lov för några gårdshus i norr.

Ägandet delades sedan upp på flera olika händer men samlades så 1938, när handlandena Hjalmar Eskilsson och Sture Eskilsson köpte fastigheten. Ritningar samma år visar bl.a. mjölkaffär i källaren, bl.a. läkaremottagning i andra våningen och lägenheter i de övre våningarna. I gården fanns N. Svenssons bleck- och plåtslageri samt en cykelverkstad och senare, på 1940-talet, O. A. Thulins Hofslageri & Smidesverkstad.

Fastigheten var i familjen Eskilssons ägo till 1954, då en Nils Jönsson blev ny ägare. Tre år senare gavs bygglov för inredande av banklokal, Jordbrukskassan, i södra delen av boulevardhuset. Vid samma tid framgår, att en länga vid vallgatan rivits och 1962 gavs rivningslov för den äldre byggnaden längs södra tomtgränsen.

Kristianstadsortens jordbrukskassa köpte så fastigheten 1966 och 1971 erhölls lov för nybyggnad av kontorshus vid vallgatan. I bottenvåningen inrymdes en rad indragna butiker med parkeringsplatser framför, i ovanvåningen kontorsrum. År 1984 blev det aktuellt att bygga om kontor till lägenheter och att inreda vindslägenheter i boulevardhuset. År 1997 sålde Föreningsbanken AB fastigheten till AB Kristianstadsbyggen och två år senare påbörjades ombyggnad av vallgatehuset med uppförande av hel vägg mot gatan och slopande av parkeringsplatserna här samt påbyggande av en vindsvåning.

Östra Vallgatan 5, Kristianstad, 1939.

Jepp Buck 4. Gavelhuset närmast, Östra Vallgatan 5, 1939. (RM)

Östra Boulevarden 32, Kristianstad.

Jepp Buck 4, Östra Boulevarden 32. (RM)

Tomt 17

År 1778 lät handelsmannen Joh. A. Wulff här uppföra tre korsvirkeslängor, som innehöll tobaksfabrik med spinneri och packhus.

År 1795 brandförsäkrades byggnaderna. Den västra längan var uppförd i två våningar över en välvd källare. I bottenvåningen fanns inkörsport, ett tobaksspinnerirum och ett packhus. I ovanvåningen fanns bl.a. spinnerirum. Den östra längan, vid dåvarande vallgatan, var också uppförd i två våningar. Den inrymde packhus och spannmålsloft. Den tredje längan var en liten halvlänga i norr, en våning hög. I denna fanns en i tegel byggd tobakstorkugn och en vattenpump.

År 1806 förvärvades gården av stadens lasarettsdirektion och blev efter ombyggnad lasarett. Så småningom tillkom en badavdelning, som också kunde nyttjas av allmänheten, stadens första offentliga badinrättning. På 1810-talet fanns här traktören O. Lundgren; traktören stod för patienternas bespisning och tydligen också uppassning i övrigt.

Gårdens byggnader brandförsäkrades sedan åter 1828. De västra, norra och östra längorna inrymde boningsrum, den förstnämnda också inkörsport. En fjärde länga, ett halvhus i skiftesverk i två våningar i söder med avträdeshus och däröver vedhammel, fanns nu också. Lasarettsfunktion på denna plats upphörde 1833 och efter denna tidpunkt nämns spisvärden Lars Lundgren som ägare av ”Gamla Lazarettet”.

På 1850- och 1860-talen var vaktmästaren Peter Sandberg ägare. Omkring 1860 lät han uppföra en ny södra länga i korsvirke i två våningar med bl.a. ett par kök.

År 1881 påbörjade muraren Nils Andersson Liljekrantz, som detta år blivit ny ägare, uppförandet på den efter stadsvallens rasering på 1850-talet nytillkomna tomtdelen vid den nya boulevardgatan av ett tre våningar högt tegelhus med två gårdsvinklar, som förefaller ha stått färdigt året därpå. Här fanns lägenheter och inkörsport. I väster låg den gamla gården kvar.

Redan 1884 såldes fastigheten till handlanden Jöns Ellberg, som sedan 1890 lät reparera smalgatehuset; dess gatuvägg uppges nu bestå av tegel. Tre år senare gavs bygglov för förändring av vanliga fönster till skyltfönster vid boulevarden.

Fabrikörerna Per Hansén och Carl Luttrop blev sedan ägare 1917. Tio år senare blev den förstnämnde ensam ägare. Under hans änkas tid som ägare uppfördes 1937 ett nytt hus i väster på tomten, med indraget läge som följd av smalgatans breddning. Hela den gamla gården här revs. Under den västra längan, som revs först efter att nybygget stod klart, uppmärksammades en ovanligt stor välvd källare. Det nya huset, som var ritat av arkitekten Otto Ohlsson, uppfördes tre våningar högt i tegel och kom att inrymma utställnings- och lagerlokaler för järnhandlaren Hjalmar Hansén. Butikslokaler fanns i boulevardhuset, vilket nu försågs med en stor takkupa. Vidare överbyggdes gården i en vånings höjd för kontors- och lagerändamål.

År 1981 övergick fastigheten i fem personer Westbloms och Karlstedts ägo och 1985 gavs bygglov för bland annat omändring av de tidigare lagerutrymmena i vallgatehusets båda övre våningar och av vinden till lägenheter.
Litt.: Plym Forshell, Y.: Kristianstads lasarett 200 år. Kristianstad 1976.

Östra Vallgatan 25, Kristianstad, senast omkr. 1939.

Jepp Buck 17. Östra Vallgatan 25, senast omkr. 1939. (RM)

Östra Boulevarden 48, Kristianstad. Cardellsgatan 19 - Ö Boulevarden 50, senast omkr. 1909.

Jepp Buck 17. Trevåningshuset t.h. om hörnhuset, Östra Boulevarden 48. Jepp Buck 18. Hörnhuset, Cardellsgatan 19 - Östra Boulevarden 50, senast omkr. 1909. (RM)

Tomt 18

Denna tomt ägdes 1828 av änkefrun, traktörskan C. M. Berg. Huvudlängan låg mot gatan i söder och var uppförd i rappat korsvirke i en vånings höjd. Den innehöll boningsrum.

Åldern angavs till omkring 50 år, vilket skulle innebära ett uppförande kanske vid slutet av 1770-talet. Norr härom låg längs smalgatan en länga, som likaså var i korsvirke i en våning och omkring 50 år gammal. Här fanns boningsrum och inkörsport. I öster vid vallgatan låg en länga av samma beskaffenhet och höjd, som inrymde stall och andra ekonomiutrymmen. Längs norra tomtgränsen fanns dels en liten två våningar hög korsvirkesbyggnad, omkring 50 år gammal och med ett packhus och ett boningsrum, dels en trälänga med bl.a. svinstia.

År 1841 uppfördes dels en ny och bredare länga vid smalgatan i korsvirke och i två våningar med lägenheter, dels en ny länga i norr, också den i korsvirke och i två våningar. Här fanns två kök, brygghus m.m.

Bleckslagaren Fr. Rippe, som var ägare vid denna tid, lät två år senare ersätta ungefär östra halvan av envåningshuset vid gatan i söder med en ny tvåvånings bostadsbyggnad i korsvirke. Samma år uppfördes också en ny byggnad vid vallgatan i öster, ett korsvirkeshus i två våningar. Här inrymdes nu boningsrum, olika ekonomiutrymmen och inkörsport.

På den efter stadsvallens rasering på 1850-talet utökade tomten uppfördes 1860 i norr med gavel mot den nya gatan ett tvåvånings halvhus i korsvirke. Här inrymdes främst lägenheter. Fastigheten ägdes nu av snickaremästaren Erland Carlsson.

År 1869, då traktören Carl Fredrik Lundgren var ägare, ersattes också den äldre, en våning höga delen av huset i söder av ett nybygge i två våningar, denna gång i tegel och också nu med bostäder.

Bleckslagaren Olof Svensson köpte fastigheten 1879. Omkring 1886 lät han på valltomten längs gatorna i öster och söder i tegel uppföra ett trevåningshus med rum på vinden, innehållande butiker, lägenheter och inkörsport. Av den tidigare nämnda halvlängan i norr här återstod nu den västra delen, med bl.a. plåtslageriverkstad.

Fabrikören Olof Svensson sålde 1907 till handlanden Thure Persson, som sedan 1908-09 efter rivning av de gamla byggnaderna i väster – med bl.a. Gamla Bageriet i hörnhuset – här lät uppföra ett nytt hus i tre våningar med mansardvåning, varvid hörnhuset vid boulevarden omgestaltades och fick ett med nybygget enhetligt utseende. I detta ny- och ombyggda hus, som i väster dragits in för gatans breddning, inrymdes portgång, butiker, café och bageri i bottenvåningen, lägenheter i de övre våningarna. En liten gård, omsluten i norr av en smal gårdsbyggnad, byggdes över till en vånings höjd.

För förändringar av butiksutrymmen vid vallgatan för Wallgårds Färghandel gavs bygglov 1947. År 1950 fick Gemlaboden lov att sätta upp skylt vid boulevardhörnet.

– År 1957 blev färghandlaren Olof Wallgård och hans hustru ägare av fastigheten. År 1998 stod sonen Åke Wallgård och syskonbarn som ägare.

Östra Vallgatan 27 - Cardellsgatan, Kristianstad, omkr. 1908

Jepp Buck 18. Östra Vallgatan 27 - Cardellsgatan, omkr. 1908. (RM)

Hörnhuset, Cardellsgatan 19 - Östra Boulevarden 50, tidigast omkr. 1910.

Jepp Buck 18. Hörnhuset, Cardellsgatan 19 - Östra Boulevarden 50, tidigast omkr. 1910. (RM)

Tomt 19

Denna tomt längst i norr består av såväl äldre kvartersmark som efter stadsvallens rasering på 1850-talet erhållen ny tomtmark.

Under 1600-talet var platsen obebyggd och utgjorde norra delen av Hintorget, stadens avrättningsplats. Också efter att denna flyttats ut från själva staden vid början av 1700-talet, förblev området obebyggt under lång tid och låg som trädgårds- eller betesmark.

Eventuellt under första hälften av 1830-talet uppfördes i norr på tomten vid gatan en envåningsbyggnad, vilken fungerade som stadens första, tydligen för ändamålet byggda offentliga badhus. Till fram på 1850-talet fanns här en soldat Anders Holmgren, vars hustru förestod inrättningen. När vid början av 1860-talet ett nytt badhus uppfördes i Tivoliparken, övertog fastighetens ägare, färgerifabrikören Sven Lundquist huset och använde det en tid i sin verksamhet.

År 1886 sålde Sven Lundquist fastigheten, som nu omfattade också valltomten intill, till målaremästaren Ernst Möller, som året därpå vid de båda gatorna i nordost lät uppföra ett trevåningshus i tegel med ett hörntorn. I källaren och bottenvåningen inrymdes butiker, i de övre våningarna lägenheter. Längs tomtgränsen mot söder uppfördes vidare i tegel en halvlänga i en våning med vindsvåning, som inrymde fyra verkstäder och i sydväst i korsvirke och tegel en halvlänga i en våning med vindsvåning, som inrymde klosetter. Samma år gavs vidare bygglov för ekonomibyggnader vid insidan av ett mot smalgatan vettande plank. Den f.d. badhusbyggnaden i norr, uppförd i korsvirke med frontespis, som tidigare innehållit främst ett stort rum, ändrades nu till att innehålla ett större butiksrum i mitten och kontors- och lagerrum vid ändarna.

Den södra gårdslängans vindsvåning omändrades i sin östra del 1890 till en fotografiateljé, som sköt ut något över den nedre våningen; Rudolf Sammland förefaller kunna ha varit den förste fotografen här. Året därpå försågs det forna badhuset med en vinkel i två våningar i öster. Nu omnämns tre butiker i detta hus, med tillhörande kontor och lagerutrymmen också i en omkring fem år gammal utbyggnad i en våning vid gårdssidan.
Bleckslagaren Olof W. Möller köpte så fastigheten 1893 och sålde i sin tur till fabrikören Gunnar Möller. Vid början av 1920-talet nämns i den södra längan fortfarande rum för verkstäder men inte längre 1930. Fotoateljén fanns kvar och blev sedermera firman Allfoto.

År 1986 köptes fastigheten av Fastighetsaktiebolaget Sulcus och 1997 av Skanska Mark och Exploatering AB.

Det stora hörnhuset, som kallades ”Möllers Hörna” efter den bosättningsaffär, som fanns här, uppvisade förr på gaveln mot väster ett antal målade annonser för olika firmor i staden. Den återstående delen av det forna badhuset revs 1992; dess västra del hade redan tidigare, tydligen 1960, rivits inför breddning av gatan här.
Litt.: Friström, S.: Så badade vi förr. Kristianstadsbladet/LånglördagBladet 1/1995.

Hörnhuset, på tomtens östra del, Östra Boulevarden 28-Nya Boulevarden, Kristianstad, sen. 1915.

Jepp Buck 19. Hörnhuset, på tomtens östra del, Östra Boulevarden 28-Nya Boulevarden, sen. 1915. (RM)

Nya Boulevarden 12 - Östra Vallgatan, tidigast 1960.

Jepp Buck 19. Envåningshuset, på tomtens västra del, Nya Boulevarden 12 - Östra Vallgatan, tidigast 1960. (RM)

Tomt 20

Denna den nuvarande tomtens sydvästligaste del var en helt liten tomt vid den forna smalgatan. Under senare delen av 1700-talet var den emellertid dubbelt så stor och nådde då fram till vallgatan i öster.

Tidigare tomt nr 2. Omkring 1830, då tomten ägdes av skomakaremästaren Nils Malmgren och hade minskat något i storlek, låg vid smalgatan ett envånings boningshus i korsvirke, med ena hälften bredare än den andra så att en vinkel bildades.

År 1885, då kvarteret sedan ett par decennier var utökat i öster efter vallens rasering, styckades tomten och fick sin sentida storlek i och med att en del i öster lades till granntomten här. Ägare 1885 var arbetaren Sven Nilsson. Senare följde vitgarvaren Hans Nordberg och järnvägsarbetaren Bengt Pettersson. Ett flertal delägare sålde så 1954 fastigheten, vars bebyggelse nu bestod av gatuhuset med två korta vinklar kring en liten gårdsplan, till Kristianstads stad. Gården revs sedan 1957, varefter så gott som hela tomten togs i anspråk för breddning av gatan här.

Tidigare tomt nr 3. Denna tomt, östra och mellersta delarna av den nuvarande tomten, som fått sin storlek efter att en del av granntomten i väster lagts till 1885, omfattade såväl äldre kvartersmark som efter vallens rasering på 1850-talet nytillkommen vallgate- och vallmark. På 1860-talet ägdes tomten av murmästareänkan Karna Sandgren och det förefaller kunna vara hon, som låtit uppföra ett nytt hus vid den nya boulevardgatan, enligt en uppgift omkring 1865.

År 1894 köptes tomten av restauratören Nils Blomquist. Året därpå beskrivs boulevardhuset vara ett omkring 30 år gammalt tvåvåningshus med ytterväggar av såväl bränt tegel som råsten. Här fanns inkörsport samt boningsrum, också i källaren. I anslutning härtill låg i söder på tomten ett nybyggt tvåvånings boningshus i tegel. I väster på tomten fanns ett tvåvåningshus i korsvirke av okänd ålder, som inrymde inkörsport och lägenheter. Denna byggnad var belägen längs den forna vallgatan.

Boulevardhuset undergick sedan 1899 omfattande förändringar. Takstolen mot gatan förändrades, varefter fyra vindsrum med kupor inreddes; här fanns Hotell Blomqvist med café samt utskänkningslokal i källaren. Hotell- och restaurangrörelsen fortsatte sedan med namnet Hotell Ahlström efter att källaremästaren Alfred Ahlström blivit ny ägare 1904. Vid början av 1930-talet fanns café i hela bottenvåningen och i en del av andra våningen.

År 1933 sålde källaremästare Ahlström fastigheten till disponenten Arthur Håkansson och arkitekten Otto Ohlsson, vilka sedan efter att boulevardhuset rivits, året därpå lät uppföra ett nytt fyravåningshus vid gatan med en helt kort vinkel i norr. Tvåvåningsbyggnaden i söder på tomten behölls och sammanbyggdes med det nya huset. Det gamla huset vid den forna vallgatan fick också ligga kvar. Otto Ohlssons nybyggnadsritningar visar butiker, enligt uppgift bl.a. bageri, i bottenvåningen, läkaremottagning och lägenhet i andra våningen samt lägenheter i de övre våningarna.

Otto Ohlsson blev ensam ägare på 1940-talet men sålde sedan knappt tio år senare. År 1960 gavs bygglov för inredande av radio- och TV-verkstad med lager i bottenvåningen i gårdshuset i väster, som nu efter granngårdens rivning några år tidigare låg öppet mot Östra Vallgatan. Denna byggnad revs sedan vid mitten av 1970-talet och i samband härmed gavs provisoriskt bygglov för en verkstads- och lagerbyggnad i en våning i norr på tomten.

Efter att ägandet sedan början av 1970-talet varit uppdelat på flera olika händer, förvärvades fastigheten 1986 av Fastighetsaktiebolaget Jepp Buck 3.

Östra Boulevarden 30, Kristianstad, omkr. 1901.

Jepp Buck 20 (tid. 3) Östra Boulevarden 30, omkr. 1901. (RM)

Tomt 24

Denna lilla tomt, som var en del av en tidigare större tomt, som under 1700-talets andra hälft sträckte sig genom kvarteret men som senare vid något tillfälle kortats i öster, ägdes 1831 av gevärssmeden vid Tyggården Daniel Brolin.

Tidigare tomt nr 5. Vid smalgatan låg ett envånings boningshus i korsvirke och intill detta, förmodligen i norr på tomten, ännu ett envånings boningshus, innehållande en kammare. Smeden Brolin ägde denna gård ännu fram emot 1850.

Under början av 1870-talet ägdes tomten av änkan Beata Lönblad och hennes son, men såldes 1873 till fotografen Wilhelm von Berger, som vid denna tid ägde grannfastigheten norr därom. Viktualiehandlaren A. F. Häggström köpte sedan denna fastighet 1882, liksom också tidigare under året granntomterna i öster och söder. Den ifrågavarande tomten kom framöver att ha samma ägare som de båda sistnämnda, bland dem kopparslagarna Hjalmar Ekström 1904-18 och Karl Gunnar Ekström från sistnämnda år.

År 1965 inköpte Aktiebolaget Allön såväl denna fastighet som ytterligare ett flertal andra söder därom, vilka året därpå lades samman till en enda stor tomt. – Beträffande nybyggnation och senare förändringar, se under Tidigare tomt nr 6.

Tidigare tomt nr 6. Denna äldre tomt utgjordes ännu tidigare endast av den södra delen av den sedermera utökade tomten. År 1839 var muraregesällen Johannes Lundgren ägare. Hans gård bestod av ett boningshus i två våningar vid smalgatan, i tegel i bottenvåningen och i korsvirke i ovanvåningen, och ett annat boningshus i dels en, dels två våningar i korsvirke vid vallgatan, med inkörsport. Rimligen i norr och i söder på tomten låg två halvhus i två våningars höjd, uppförda dels i korsvirke, dels i trä och med ekonomiutrymmen.

Murmästaren Truls Ljunggren var sedan gårdens ägare 1866. Han hade då tre år tidigare utökat tomtens storlek genom köp från Kristianstad stad av den valltomt intill den gamla tomten, som skapats efter stadsvallens rasering på 1850-talet. Omkring 1865 hade han på denna nya tomtdel låtit i söder uppföra ett envånings halvhus i korsvirke, som innehöll stall och packhus. Han ägde också en granntomt i norr, bestående av den östligaste delen av den gamla kvarterstomten här och av nyskapad valltomt öster därom. – På nämnda del av den gamla kvarterstomten låg vid vallgatan 1828 ett litet, stadsarbetskarlen Pehr Jönsson tillhörigt boningshus i två våningar och i korsvirke, uppfört omkring 1821 och försett med en port. I norr inne på gården anslöt en korsvirkeslänga. Dessa byggnader fanns kvar på 1860-talet.

År 1882 blev viktualiehandlanden A. F. Häggström ägare av de båda tomtdelarna liksom av den lilla granntomten i nordväst; hädanefter kom de att ha samma ägare. Samma år erhölls bygglov för uppförande vid boulevardgatan på de båda tomtdelarna av ett av stadsingenjören Ludvig Hammar ritat trevåningshus med två vinklar åt gården. På ömse sidor om en inkörsport inrymdes butiker, i de övre våningarna lägenheter.

En senare ägare var kopparslagaremästaren Hjalmar Ekström och han fick 1906 bygglov för uppförande av en verkstadsbyggnad i tegel i en våning i norr på tomten, på platsen för dels det äldre vallgatehuset här, dels den tidigare obebyggda ytan väster om boulevardhusets norra vinkel. Denna byggnad försågs tre år senare med en mansardvåning, som också den inrymde kopparslagareverkstad samt därtill ett kontor. År 1930, när kopparslagaren Karl Gunnar Ekström var ägare, gavs lov till förändring av en cafélokal till butikslokal i boulevardhusets norra del och till uppsättande av två balkonger åt gatan. Fem år senare uppgavs den norra längan innehålla bland annat snickarverkstad. I den södra butiken fanns åtminstone på 1950-talet firman Sport-Åke. – Rivningslov synes ha givits 1962 för de vid vallgatan belägna byggnaderna.

År 1965 inköpte Aktiebolaget Allön såväl denna fastighet som ett flertal andra i kvarteret, vilka året därpå lades samman till en enda stor tomt. De befintliga byggnaderna revs och efter bygglov 1966 uppfördes ett långt kontors- och affärshus längs boulevarden i fem våningar med indragen vindsvåning över källare i två plan, ritat av Svenska Riksbyggen, Avdelningen för specialprojektering, i Stockholm. I källarvåningarna inrymdes garage, lagerlokaler m.m., i bottenvåningen och i en i en vånings höjd uppförd byggnadsdel i kvarterets mittparti butiker, bl.a. Systembolaget och Skandinaviska Banken, och i de övre våningarna kontor för bl.a. länsarbetsnämnden. Längs vallgatan uppfördes den nya byggnaden i två våningars höjd, med indragna parkeringsplatser och butiker i nedre våningen, kontorslokaler i den övre. – År 1979 blev Systembolaget Aktiebolag och Aktiebolaget Kristianstadsbyggen ägare av vardera halva fastigheten; senare blev sistnämnda bolag ensam ägare.

Byggnadsdelen vid vallgatan förändrades efter bygglov 1991 på så sätt, att arkaden med parkeringsplatser byggdes in och en inredd vindsvåning byggdes på. Utrymmena togs i anspråk för affärs- och kontorsändamål. Åren 1994 och 1995 gavs bygglov för omändring av boulevardhusets övre våningar till studerandebostäder.

Tidigare tomt nr 7. År 1834 ägdes gården av vagnmakaren Carl Fischer. Vid smalgatan låg ett åtminstone 50 år gammalt envånings boningshus i korsvirke, dock med tegelvägg mot gatan, i norr på tomten ett två år gammalt envånings korsvirkeshus med bl.a. kök och packhus samt vid vallgatan en till vagnsportar inredd träbyggnad, eventuellt uppförd 1781.

Smalgatehuset fick en andra våning i korsvirke 1847. Samtidigt ökades husets bredd något. Gården ägdes då av målaren C. J. Lysell. Tydligen 1855 breddades en del av nämnda hus ännu en gång. Nästa utbyggnad företogs 1862, då den norra längan försågs med en ovanvåning i korsvirke, innehållande en lägenhet. Vid de senare tillfällena ägdes gården av tunnbindaren J. Sällergren.

Vid obekant tidpunkt men tidigast under 1860-talet, när ny tomtmark erhållits efter stadsvallens rasering på 1850-talet, uppfördes ett tvåvåningshus i korsvirke vid den nya boulevardgatan. Det blev betydligt reparerat 1899 och innehöll vid denna tid lägenheter och inkörsport. I vinkel härintill fanns i norr en obekant gammal tvåvåningsbyggnad i korsvirke med lägenheter. Väster härom fanns, vid den gamla vallgatesträckningen och på platsen för en äldre, ovan nämnd träbyggnad, ett tvåvånings korsvirkeshus av okänd ålder med lägenheter och inkörsport. Cigarrarbetaren C. F. Malmgren var ägare vid denna tid.

Boulevardhusets bottenvåning omändrades 1924, varvid tidigare boningsrum blev butiksrum. Också i den anslutande gårdsbyggnaden togs rum i anspråk för affärsändamål, ett av dem som verkstad.

År 1942 sammanlades denna tomt med granntomten i söder. De hade detta år fått gemensam ägare, fiskhandlaren Werner Holmberg. Rivningslov förefaller sedan ha givits 1962 för de på den västra, äldre delen av tomten belägna byggnaderna.

År 1965 inköpte Aktiebolaget Allön såväl denna relativt nya fastighet som ytterligare ett flertal andra i kvarteret, vilka året därpå lades samman till en enda stor tomt. – Beträffande nybyggnation och senare förändringar, se under Tidigare tomt nr 6.

Tidigare tomt nr 8. Denna tomt var 1838 bebyggd med änkan Chjerstin Holms boningshus i två våningar vid troligen smalgatan och ytterligare ett tvåvånings boningshus, kanske liggande som vinkelbyggnad i norr, båda i korsvirke.

År 1866 var snickaren Mattis Nilsson ägare av den vid det här laget efter stadsvallens rasering på 1850-talet med valltomt utökade tomten. Denna nya tomtdel var obebyggd medan det på den gamla tomtdelen låg kvar ett korsvirkeshus vid smalgatan med vinkel i norr och ett tvåvånings boningshus i korsvirke i öster på tomten, vid den forna vallgatan, försett med vinklar inåt gården och uppfört omkring 1838. Omkring tio år senare fanns en mindre byggnad vid valltomtens södra sida.

År 1901, då änkefru Beate Lönblad var ägare, uppges att smalgatehuset detta och föregående år reparerats och nu innehöll tre lägenheter och inkörsport. Byggnaden på valltomten beskrivs nu som ett obekant gammalt envåningshus i korsvirke, nyttjat som magasin.

Sonen, fabrikören Nathanael Lönblad ärvde fastigheten 1909. Först 1930 var det aktuellt att bygga vid boulevarden, efter bygglov för bensinstation, en tappstation för AB Naftasyndikat, senare Gulf. Byggnaden uppfördes i en våning i vinkel, med snedtak inåt tomten.

Fastigheten, liksom grannfastigheten i norr, inköptes 1942 av fiskhandlaren Werner Holmberg och samma år lades de två samman till en fastighet. Rivningslov förefaller sedan ha givits 1962 för de på den västra, äldre delen av tomten belägna byggnaderna.

År 1965 inköpte Aktiebolaget Allön såväl denna relativt nya fastighet som ytterligare ett flertal andra i kvarteret, vilka året därpå lades samman till en enda stor tomt. – Beträffande nybyggnation och senare förändringar, se under Tidigare tomt nr 6.

Tidigare tomt nr 9. Denna lilla tomt, den västra delen av en äldre, tvärs igenom det gamla kvarteret gående tomt, var 1832 bebyggd vid smalgatan med krögaren Anders Månssons hus, ett envånings boningshus i korsvirke.

Hus och tomt kom sedan i åbon Jöns Jönssons i Glimminge ägo; han flyttade sedermera hit vid mitten av 1840-talet och dog ett årtionde senare. Längre fram blev byggmästaren M. Holmgren ägare, liksom av tomtdelen i öster. Hans änka sålde 1887 båda tomtdelarna till sadelmakaren P. Olander. Fem år senare, 1892, blev spannmålshandlanden Ola Nilsson ny ägare. Han hade tidigare samma år köpt granntomten i söder. Fr.o.m. nu fick dessa olika tomter och tomtdelar samme ägare. – År 1893 reparerades huset på tomten ifråga och beskrevs som ett tvåvånings korsvirkeshus av obekant ålder, som innehöll boningsrum. Ifall bottenvåningen motsvarade det hus, som fanns här 1832, är ovisst.

År 1905, då Christianstads Spritförsäljnings Aktiebolag nyligen blivit ägare, revs byggnaden vid smalgatan liksom grannhuset söder därom och anslutande äldre bebyggelse därinnanför inför uppförandet av ett nytt trevånings bostadshus i tegel samma år vid den här breddade smalgatan.

År 1965 inköpte Aktiebolaget Allön såväl denna fastighet som ytterligare ett flertal andra i kvarteret, vilka året därpå lades samman till en enda stor tomt. – Beträffande nybyggnation och senare förändringar, se under Tidigare tomt nr 6.

Tidigare tomt nr 10. Denna tomt motsvarar östra delen av en äldre, tvärs igenom det gamla kvarteret gående tomt samt den efter stadsvallens rasering på 1850-talet till denna tomt lagda anslutande valltomten. År 1837 låg vid dåvarande vallgatan i öster skomakaremästaren Nils Lindgrens tomt och gård. Det var fråga om dels ett brädklätt skiftesverkshus i två våningar vid gatan, som inrymde boningsrum och inkörsport, dels ett korsvirkes- och trähus i två våningar, en halvlänga, som inrymde bl.a. stall.

Tydligen på 1870-talet blev byggmästaren Måns Holmgren fastighetens ägare; han blev också ägare av tomtdelen i väster. Änkan sålde 1887 båda tomtdelarna till sadelmakaren P. Olander. Fem år senare, 1892, blev spannmålshandlanden Ola Nilsson ny ägare; han hade tidigare samma år köpt också granntomten i söder. Fr.o.m. nu fick dessa olika tomter och tomtdelar samme ägare.

Handlanden Nilsson fick 1892 bygglov för uppförande på de två valltomterna vid boulevarden, av vilka den här ifrågavarande vid okänd tidpunkt bebyggts med ett tvåvåningshus vid gatan, av ett fyra våningar högt tegelhus med butiker och lägenheter. Fasadritning hade utförts av Olof Andersson. Inåt gården sträckte sig två relativt långa vinkelbyggnader fram till platsen för den forna vallgatan. I källaren fanns bageri, i bottenvåningen tre stora butiker och i de övre våningarna lägenheter. Väster härom låg den äldre bebyggelsen kvar. Det f.d. vallgatehuset på ifrågavarande tomt reparerades 1894 och beskrevs då som ett obekant gammalt envånings korsvirkeshus med bl.a. portgång och stall. Det härtill anslutande gårdshuset i norr var likaså obekant gammalt. Det var uppfört i korsvirke och innehöll bl.a. kallrum och avträdeshus. – I vad mån dessa båda byggnader delvis var identiska med de två byggnaderna här 1837, är ovisst.

År 1905, då Christianstads Spritförsäljnings Aktiebolag nyligen blivit ägare, revs bl.a. de äldre husen i väster på ifrågavarande tomt, varefter ett nytt trevånings boningshus i tegel uppfördes samma år med ett indraget läge vid den på detta parti breddade smalgatan.

År 1965 inköpte Aktiebolaget Allön såväl denna fastighet som ytterligare ett flertal andra i kvarteret, vilka året därpå lades samman till en enda stor tomt. – Beträffande nybyggnation och senare förändringar, se under Tidigare tomt nr 6.

Tidigare tomt nr 11. Denna tomt omfattade i sin tur två äldre tomter. På den norra av dessa låg 1830 skräddareänkan Ingrid Lundbergs gård, bestående av ett envånings boningshus vid smalgatan i korsvirke och ett envånings halvhus vid vallgatan, uppfört i trä och innehållande inkörsport och vagnsskjul. På den södra tomten låg vid ungefär samma tid traktören Carl Runnqvists gård. Den bestod av ett envånings boningshus i korsvirke vid smalgatan, ett tvåvånings boningshus med inkörsport i dels korsvirke, dels trä vid vallgatan och ett tvåvånings boningshus i korsvirke under halvtak, beläget mellan de båda gatuhusen. De båda tomterna hade sedan olika ägare fram till slutet av 1860-talet, då muraren Per Andersson Rosdahl står upptagen som ensam ägare.

År 1892 inköptes fastigheten av spannmålshandlanden Ola Nilsson. Han blev samma år ägare också av de båda granntomterna i norr. På den ifrågavarande tomten låg vid denna tid vid smalgatan ett envånings boningshus med inkörsport, därintill i såväl norr som söder tvåvånings boningshus under halvtak och i öster vid den forna vallgatan i norr ett tvåvånings boningshus och i söder ett trevånings boningshus med inkörsport. Alla dessa byggnader var uppförda i korsvirke, av okänd ålder och reparerade 1892; något eller några av dem kan ha varit de omkring 1830 befintliga.

Samma år som han blev ägare, fick handlanden Nilsson bygglov för uppförande vid boulevarden på de två tomterna här, utökade med valltomter efter stadsvallens raserande på 1850-talet, av ett fyra våningar högt tegelhus; se under Tidigare tomt nr 10.

Samtliga de äldre byggnaderna i väster, liksom de på granntomten i nordväst, revs 1905 efter att Christianstads Spritförsäljnings Aktiebolag ett par år tidigare blivit ägare. Samma år uppfördes ett nytt trevånings boningshus i tegel, med ett indraget läge vid den här breddade smalgatan.

År 1934 gavs bygglov för förändring i södra delen av boulevardhusets bottenvåning, avseende en större utminuteringslokal; Systemaktiebolaget i Kristianstad blev fyra år senare ägare av fastigheten ifråga.

År 1965 inköpte Aktiebolaget Allön såväl denna fastighet som ytterligare ett flertal andra i kvarteret, vilka året därpå lades samman till en enda stor tomt. – Beträffande nybyggnation och senare förändringar, se under Tidigare tomt nr 6.

Tidigare tomt nr 12. År 1828 ägdes denna tomt av glasmästaren M. Ekenberg. Vid smalgatan låg ett omkring 40 år gammalt och då kanske omkring 1790 uppfört envånings boningshus i korsvirke med inkörsport. En tydligen 1814 uppförd kökstillbyggnad i en våning och korsvirke fanns vid gårdssidan. Vid vallgatan låg ett omkring 1800 uppfört tvåvåningshus i korsvirke med boningsrum och brygghus samt en tillbyggnad i trä vid södra gaveln. En halvlänga i såväl trä som korsvirke kan ha varit belägen i norr på tomten. – Vallgatehuset förlängdes sedan 1848 mot söder på platsen för den tidigare tillbyggnaden och blev nu ett renodlat boningshus.

Under 1850-talet blev en Pehr Pehrsson fastighetens nye ägare. Han förvärvade också den nya valltomt, som tillskapats intill efter stadsvallens rasering på 1850-talet och lät här 1861 uppföra tre nya byggnader. Vid den nya boulevardgatan byggdes ett boningshus i tre våningar med tegelvägg åt gatan men korsvirkesväggar i övrigt, eventuellt med inkörsport, som fallet var längre fram. Intill detta hus uppfördes i norr ett halvhus i två våningar i korsvirke, också det med lägenheter. Ett stycke indraget uppfördes vid södra tomtgränsen det tredje huset, ett halvhus i två våningar och korsvirke med avträdeshus och vedbodar.

Ett nytt hus i väster vid smalgatan uppfördes också under samma årtionde, 1868. Det var ett tvåvåningshus med vinkel i norr. Gatuväggen var i tegel, övriga i korsvirke. Här fanns lägenheter och inkörsport.

Mureriförmannen Emil Eneberg köpte gården 1908 och fick samma år bygglov för insättande av skyltfönster och dörrar till två butiker i boulevardhuset.

År 1932 lät lagerbokhållaren Carl Alfvén, som då sedan bortåt tio år var gårdens ägare, brandförsäkra byggnaderna, varvid framgår att boulevardhuset inrymde café samt skomakareverkstad i källaren.

Tandläkaren Abraham Danowsky köpte sedan fastigheten 1943 och fick tre år senare bygglov för omändring av cafélokalen till en enda affärslokal, innebärande bl.a. nytt fasadparti.

År 1965 inköpte Aktiebolaget Allön såväl denna fastighet som ytterligare ett flertal andra i kvarteret, vilka året därpå lades samman till en enda stor tomt. – Beträffande nybyggnation och senare förändringar, se under Tidigare tomt nr 6.

Tidigare tomt nr 13. Här låg 1835 sergeant Lagergrens nybyggda boningshus vid smalgatan, två våningar högt, i korsvirke och med inkörsport. Vid vallgatan låg ett två våningar högt kalkrappat trähus med boningsrum och mellan dessa båda hus, kanske i norr på tomten, en två våningar hög halvlänga i korsvirke med rum och kök i vardera våningen. Uppgift om ålder för de två sistnämnda byggnaderna föreligger inte. Sedermera styckjunkaren Lagergren ägde sedan gården tydligen fram emot 1870.

År 1886 tillträdde åbon Jonas Andersson som ägare och samma år framgår, att den till tomten efter stadsvallens rasering på 1850-talet lagda valltomten var obebyggd. Året innan hade han förvärvat granntomten i söder och båda tomterna kom därefter att innehas av samme ägare. Ovannämnda år fick han bygglov för att på de båda tomterna vid boulevarden uppföra ett trevåningshus i tegel; se vidare under tidigare tomt nr 14.

År 1965 inköpte Aktiebolaget Allön såväl denna fastighet som ytterligare ett flertal andra i kvarteret, vilka året därpå lades samman till en enda stor tomt. – Beträffande nybyggnation och senare förändringar, se under Tidigare tomt nr 6.

Tidigare tomt nr 14. År 1838 lät tunnbindaren P. M. Friman på denna sin tomt uppföra ett nytt hus vid smalgatan. Det var två våningar högt i dels tegel, dels korsvirke och innehöll lägenheter, tunnbindareverkstad och tydligen också inkörsport. På tomten fanns vidare en vagnsportlänga i korsvirke. Tio år senare lät ägaren då, eventuellt vagnmakaren E. Björkman, uppföra ett boningshus i tegel i två våningar vid vallgatan i öster med inkörsel samt i söder en liten tvåvåningsbyggnad i tegel, som innehöll stall och ett boningsrum. Det fanns också en uthusbyggnad i korsvirke med avträde och vedbod.

En Nils Andersson ägde fastigheten 1870. Detta år försågs smalgatehuset med ett trapptorn och i huset vid den forna vallgatan inreddes ett par vindsrum. I norr mellan dessa båda hus uppfördes ett två våningar högt korsvirkeshus med ett kök i varje våning och i öster, på den här efter stadsvallens rasering på 1850-talet erhållna valltomten, uppfördes vid södra tomtgränsen ett envånings halvhus i korsvirke, som innehöll stall, drängkammare m.m.

Åbon Jonas Andersson köpte denna gård 1885 och därtill granngården i norr året därpå. Han fick detta senare år bygglov för uppförande vid boulevarden på sina båda tomter av ett av stadsingenjören Ludvig Hammar ritat – åtminstone vad gäller gatufasaden – trevåningshus i tegel med butiker, lägenheter och inkörsport, försett med en längre gårdsvinkel i norr och en kortare i söder. På båda tomterna låg den gamla bebyggelsen i väster kvar liksom den västra delen av den 1870 uppförda stallbyggnaden på valltomten.

Jonas Anderssons änka sålde 1889 till förre riksdagsmannen Ola Olsson på Näsbygård och muraren Rasmus Holmberg i Näsby. Byggmästaren Holmberg blev sedan ensam ägare 1906 och erhöll samma år lov att förstora skyltfönstren i boulevardhuset. Åtminstone fram på 1940-talet fanns affärslokaler också i källaren. År 1925 blev byggmästare Holmbergs sterbhus ägare.

År 1965 inköpte Aktiebolaget Allön såväl denna fastighet som ytterligare ett flertal andra i kvarteret, vilka året därpå lades samman till en enda stor tomt. – Beträffande nybyggnation och senare förändringar, se under Tidigare tomt nr 6.

Tidigare tomt nr 15. Denna norra del var förr en självständig tomt. Den bebyggdes 1849 vid smalgatan av traktören Jöns Bengtsson. Det var fråga om ett tvåvåningshus, uppfört i tegel åt gatan och i korsvirke i övrigt, med lägenheter. Mot detta hus stötte två gårdsbyggnader i korsvirke i norr och i söder, tydligen halvlängor. Ytterligare en korsvirkesbyggnad fanns, vid vallgatan i öster.

Vid början av 1860-talet blev ljusstöparen Ola Truedsson Olsson ny ägare och det kan ha varit han, som utökade tomten genom köp av efter stadsvallens rasering på 1850-talet nyskapad tomtmark. Änkan Margareta Ohlsson lät 1909 brandförsäkra gårdens olika byggnader. Vid boulevardgatan låg ett tvåvåningshus i korsvirke med en lång, smal gårdsvinkel i söder, omkring 40 år gammal. Byggnadstiden skulle då kunna sättas till omkring 1870. Här fanns lägenheter och inkörsport samt en butik i källaren. Vid smalgatan låg det tvåvåningshus med lägenheter, som uppförts 1849, och inne på den västra delen av tomten en tvåvåningsbyggnad i korsvirke, som tidigare legat längs den forna vallgatan. Den hade två små vinklar mot väster och angavs vara omkring 60 år gammal och var då kanske uppförd omkring 1850. Här inrymdes lägenheter och inkörsport.

Disponenten Sven Lindquist köpte så fastigheten 1939 av fröken Hulda Ohlsson. Senare under året köpte han också granntomten i söder, varefter båda lades samman till en tomt. Året därpå stod så helt ny bebyggelse färdig på den nya tomten efter att de gamla husen rivits. Arkitekt var Algot Johansson. Vid boulevarden var det fråga om ett fyravåningshus och vid den nu breddade smalgatan om ett trevåningshus, med i en vånings höjd överbyggd gård.

I hela bottenvåningen inreddes en butik; några år senare gavs lov att sätta upp skylt för Lagerboden, vid början av 1950-talet för Pariso. I byggnaderna inreddes i övrigt lägenheter.

År 1970 övergick fastigheten i Anna Langes ägo. År 1990 köptes den av Jan-Erik Jansson och Paul Olsson. Senare blev AB Kristianstadsbyggen ägare. – År 1994 gavs bygglov för omändring av kontor i boulevardhusets andra våning till butik för firman Sport-Åke.

Tidigare tomt nr 16. Denna södra del var förr en självständig tomt. På dess västra del fick husägaren Anders Mårtensson lagfart 1837 och på dess östra del, nytillkommen efter stadsvallens rasering på 1850-talet, fick han lagfart 1860.

Vaktkonstapeln, senare skräddaren Per Jönsson köpte fastigheten 1876 och det förefaller ha varit han, som några år senare lät uppföra ett relativt smalt, två våningar högt boningshus i tegel med inkörsport vid boulevardgatan, med en vinkel i norr inåt gården. När tapetseraren Joh. Fredrik Petersson 1898, ny ägare sedan året innan, lät brandförsäkra byggnaderna, uppgavs boulevardhuset vara omkring 20 år gammalt medan åldern för övriga byggnader var obekant. Dessa senare byggnader utgjordes av ett tvåvånings bostadshus i korsvirke vid smalgatan, ett anslutande två våningar högt korsvirkeshus med boningsrum i norr, ett till detta anslutande likaså två våningar högt och i korsvirke byggt boningshus med inkörsport, som tidigare legat vid den forna vallgatan, samt en mellan detta och boulevardhusets vinkel beläget envåningshus i korsvirke, som inrymde packbod och andra ekonomiutrymmen. Samma år, 1898, gavs bygglov för utökande av verkstadslokal i det forna vallgatehuset.

År 1911 erhölls bygglov för förändring av gårdslängan i norr invid boulevardhuset. Den östra delen breddades, varvid tegel kom till användning. Här inreddes nu ett kallrum, med en altan på taket.

Disponenten Sven Lindquist, som tidigare under året 1939 köpt granntomten i norr, köpte senare samma år också den här ifrågavarande tomten. Båda lades så samman till en tomt. Året därpå stod så helt ny bebyggelse färdig efter att all bebyggelse på den nya tomten rivits. – Se under Tidigare tomt nr 15.

Östra Vallgatan, Kristianstd, 1944.

Jepp Buck 24 (tid. 5). Östra Vallgatan, 1944. (RM)

Östra Vallgatan, Kristianstad, 1944.

Jepp Buck 24 (tid. 6). Tvåvåningshuset, Östra Vallgatan, 1944. (RM)

Östra Vallgatan 17, Kristianstad,  1944.

Jepp Buck 24 (tid. 13). I mitten, Östra Vallgatan 17, 1944. (RM)

Östra Vallgatan 19, Kristianstad, 1939.

Jepp Buck 24 (tid. 14). I miten, Östra Vallgatan 19, 1939. (RM)

Östra Boulevarden 21-23, Kristianstad, 1939.

Jepp Buck 24 (tid. 15 o. 16). T.v. nr 15 och t.h. nr 16, Östra Boulevarden 21-23, 1939. (RM)

Andra trevåningshuset Östra Boulevarden. Det andra trevåningshuset Östra Boulevarden 40.

Jepp Buck 24 (tid. 12). Andra trevåningshuset fr.v. Östra Boulevarden. Jepp Buck 24 (tid. 13 o. 14) Trevåningshuset närmast, Östra Boulevarden 40. (RM)

Östra Vallgatan 15, Kristianstad, 1963.

Jepp Buck 24 (tid. 12). Huset närmast t.v. Östra Vallgatan 15, 1963. (RM).

Trevåningshuset t.v. Östra Vallgatan 13, Kristianstad, 1963.

Jepp Buck 24 (tid. 9, 10, 11). Trevåningshuset t.v. Östra Vallgatan 13, 1963. (RM)

Östra Boulevarden 34, 36, Kristianstad, 1939.

Jepp Buck 24 (tid. 6). Trevåningshuset i mitten, Östra Boulevarden 34. Jepp Buck 24 (tid 8). Envåningsbyggnaden närmast, Östra Boulevarden 36, 1939. (RM)

Östra Boulevarden 38, tidigast början 1930-talet. (RM

Jepp Buck 24 (tid. 7). Tvåvåningshuset, Östra Boulevarden. Jepp Buck 24 (tid. 9, 10, 11). Fyravåningshuset t.v. Östra Boulevarden 38, tidigast början 1930-talet. (RM)

Östra Vallgatan.

Jepp Buck 24 (tid. 7). Mellersta tvåvåningshuset. Jepp Buck 24 (tid. 8). Tvåvåningshuset närmast, Östra Vallgatan. (RM)

gatufasad mot öster, 1944.

Jepp Buck 24 (tid. 14). Tvåvåningshuset t.v., f.d. gatufasad mot öster, 1944. (RM)

Östra Boulevarden 46, Kristianstad, 1939.

Jepp Buck 24 (tid. 15 o. 16). T.h. nr 15 och t.v. nr 16, Östra Boulevarden 46, 1939. (RM)

Medborgarcenter hjälper dig

Vi hanterar dina frågor om kommunens verksamheter och du kan besöka oss, ringa oss eller skriva. Oftast får du hjälp direkt, annars lotsar vi ditt ärende rätt.

Stängt Öppnar 15 jul kl 08.00
Hjälpte informationen på sidan dig?