Lantbruk och djurhållning

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för miljötillsynen inom lantbruk. Miljötillsynen görs enligt miljöbalken och jordbruksverkets föreskrifter. Stora delar av lagstiftningen är gemensam för alla typer av lantbruk trots att lantbruk kan se mycket olika ut.

Ett tillsynsbesök innebär att verksamheten besöks och kontrolleras både genom rundvandring i verksamheten och genom kontroll av dokumentation. Tillsynsbesöket kan vara både anmält och oanmält.

Några av de delar som kontrolleras är hur kemikalier och växtskyddsmedel hanteras och förvaras. Vi kontrollerar också hur gödsel lagras och sprids, hur avfallet hanteras och din egenkontroll.

Egenkontroll

Miljöbalken lägger ett stort ansvar på dig som verksamhetsutövare att se till att verksamheten inte skadar miljö eller hälsa. Egenkontroll innebär att du som är lantbrukare själv ska kontrollera att lagar och bestämmelser för verksamheten följs. Dessutom ska verksamhetens miljöpåverkan följas upp.

Det finns särskilda krav om egenkontroll för anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter. Det innebär till exempel att:

• Fortlöpande och systematiskt bedöma risker från miljö- och hälsosynpunkt.
• Ha en särskild plan för kontroll av utrustning.
• Ta fram en förteckning över kemiska ämnen och produkter som används i verksamheten.
• Ha en dokumenterad fördelning av miljöansvaret.

Jordbruksverket har tagit fram vägledning och information om egenkontroll på lantbruk. Du kan läsa mer på deras webbplats.

Energi och klimat

Klimatförändringar och utsläpp av växthusgaser från livsmedelsproduktion diskuteras allt mer. De största utsläppen på gårdsnivå sker i form av lustgas och metan från odling och djurhållning. Samtidigt finns det en stor potential att spara energi i lantbruksverksamheter och samtidigt spara pengar. Åtgärder som minskar läckaget av näringsämnen, och därigenom risken för övergödning, minskar ofta även belastningen på klimatet. När mindre näringsämnen läcker till sjöar och hav innebär det oftast att även utsläppen av växthusgaser minskar. Att se över och effektivisera gårdens energianvändning är lönsamt både för miljö och ekonomi. Belysning, varmvatten och ventilation står ofta för gårdens största energianvändning.

Exempel på åtgärder som kan minska utsläppen av växthusgaser:

• åtgärder för att minska näringsläckage -  mindre lustgas bildas
• gastät lagring av gödsel och biogasproduktion på gårdsnivå - minskat utsläpp av metan
• välj mineralgödsel som producerats med en teknik som ger låga utsläpp av lustgas
• effektivisera energianvändningen på gården
• gå en utbildning i Ecodriving för lantbrukare och minska bränsleförbrukningen

Energifrågor

Du kan diskutera energifrågor med kommunens miljöinspektörer eller energirådgivare. Energirådgivaren kan också ge råd om du funderar på att producera energi, till exempel när det gäller solel eller biogas.

Greppa näringen Länk till annan webbplats. erbjuder rådgivning om energifrågor för företag med inriktning på växtodlingsgårdar, mjölkgårdar, grisgårdar och växthusföretag.

Jordbruksverket Länk till annan webbplats.har mer information om att minska klimatpåverkan inom lantbruket.

Biogas Syd Länk till annan webbplats. har information om biogasproduktion på gårdsnivå på sin hemsida.

Bekämpningsmedel och kemikalier

Inom jordbruket används kemikalier, till exempel för maskinunderhåll och bekämpningsmedel. Det regler för hur bekämpningsmedel och kemikalier ska förvaras och hanteras.

• Bekämpningsmedel och kemikalier

Gödselhantering

Hanteringen av djurens gödsel är en viktig miljöfråga. Risken för näringsläckage till mark-, yt- och grundvatten ska minimeras. Därför ställs krav på lagringsutrymme, spridningsmängd och metod.

• Gödselhantering

Slamspridning

Förhindra felaktig hantering

Det är viktigt att slamspridningen sköts på ett korrekt sätt. Vid användning av avloppsslam som ett gödselmedel i jordbruket är det viktigt att hanteringen och spridningen av slammet utförs i enlighet med gällande regler och aktuella miljömål för lantbruket, giftfri miljö och ingen övergödning. Det är mottagaren av slammet som ansvarar för att allt går rätt till.

Ska du sprida slam vill vi ha in din blankett 4-6 veckor innan planerad spridning.

• Blankett: Anmälan om spridning av slam Pdf, 237.5 kB. (Pdf, 237.5 kB)

Grundläggande regler för spridning av slam finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring och i slamkungörelsen (SNFS 1994:2).

• Länk till Statens naturvårdsverks författningssamling SNFS 1994:2 – Slamkungörelsen Länk till annan webbplats.

Jordprov

På den areal där slam ska spridas ska representativt jordprov tas ut enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1994:2, bilaga D). Detta omfattar normalt ett blandprov om minst 0,5 liter som består av minst 25 stickprov, uttagna på en areal som är mindre eller lika med 5 hektar och som brukas på ett enhetligt sätt. Är fältet större än 5 hektar krävs alltså fler blandprov. Proverna ska tas ut på ett djup av 25 cm. Är markbearbetningsdjupet mindre än 25 cm kan provtagningsdjupet minskas till motsvarande djup, dock inte till mindre än 10 cm.

Avloppsslam får inte spridas på följande:

• Betesmark
• Åkermark som ska användas för bete eller om vallfodergrödor ska skördas inom tio månader räknat från slamspridningstillfället
• Mark med odlingar av bär, potatis, rotfrukter, grönsaker eller frukt, dock ej frukt på träd.
• Mark avsedd för kommande odling av bär, potatis, rotfrukter eller sådana grönsaker som normalt är i direkt kontakt med jorden och normalt konsumeras råa, under tio månader före skörden.
• Tänk även på krav/förbud i eventuella certifieringar eller kontraktsodlingar.

När miljö- och hälsoskyddsavdelningen har granskat de inkomna uppgifterna, så skickas en skrivelse till dig som verksamhetsutövare. Bedömer miljö- och hälsoskyddsavdelningen att behov föreligger så kan verksamhetsutövaren få ett beslut med försiktighetsmått att följa vid hantering och spridning av slammet.