Tänker du köpa en fastighet, göra markarbeten eller avsluta en verksamhet som kan ha orsakat föroreningar? Då är det viktigt att du tar reda på om marken och byggnader är förorenade. Om du hittar föroreningar ska du anmäla det till miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.
I samband med nybyggnation, rivning eller vid grävarbeten händer det att man upptäcker att mark, grundvatten, vattenområde eller byggnader är förorenade. Det innebär att de innehåller skadliga ämnen som kan påverka människors hälsa eller miljön.
Ett förorenat område kan orsaka spridning av föroreningar till mark- och vattenområden runt omkring. För att undvika problem är det viktigt att mark- och miljöfrågor behandlas så tidigt som möjligt i planeringen. En förorening kan få riktigt svåra konsekvenser om den kommer i kontakt med grundvattnet.
Anmälan om sanering
En anmälan ska bestå av en anmälningsblankett samt de uppgifter som behövs för att kunna bedöma om efterbehandlingens omfattning är tillräcklig. Det kan också behövas ritningar och tekniska beskrivningar.
Värdefullt att känna till föroreningar
Du kan ha nytta av att känna till en eventuell föroreningssituation på din fastighet inför framtida utbyggnader och grävarbeten. Kunskapen är värdefull för att inte orsaka onödiga stopp i produktion eller exploatering av verksamhetsområdet. Vid en försäljning kan även en potentiell köpare kräva att få uppgifter om hur föroreningssituationen ser ut.
Regler - förorenade områden och byggnader
I miljölagen Miljöbalken finns regler om förorenade områden och byggnader. Reglerna innebär bland annat att du ska:
- Informera när du hittar en förorening
Du som äger/brukar eller utför entreprenörsarbete på en fastighet ska genast upplysa miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen om du upptäcker föroreningar. Detta gäller föroreningar i byggnaden eller marken som kan innebära risker för människors hälsa eller miljön. - Anmäla saneringsåtgärder
Sanering och efterbehandling av förorenad byggnad eller mark ska anmälas till miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen. Detta gäller om åtgärden kan medföra ökad risk för spridning av eller exponering för föroreningarna. Anmälan ska lämnas in senast sex veckor innan arbetet påbörjas.
I byggnader kan det till exempel handla om rensning, spolning och borttagande av avloppsrör som innehåller kvicksilver. Det kan också finnas byggnadsmaterial som innehåller farliga ämnen. Att avlägsna dessa betraktas normalt inte som sanering, eftersom materialen använts avsiktligt och inte utgör en förorening. Materialen kan ha förorenat andra delar av byggnaden eller marken runt omkring.
För borttagande av fogar eller golv med PCB gäller särskilda krav på sanering. Bland annat krävs en anmälan enligt förordning (2007:19) om PCB.
Vad händer efter din anmälan?
När en anmälan kommit in till oss kommer ett beslut fattas om behov av åtgärder. När det är aktuellt med åtgärder kommer vi att ha en dialog med dig som ansvarig verksamhetsutövare (eller fastighetsägare). Ni kommer då fram till målet med efterbehandlingen. Vanliga frågor som behöver besvaras är:
- Vad ska en efterbehandling åstadkomma?
- Till vilka nivåer ska sanering ske?
- Kan de förorenade massorna behandlas på plats eller ska de transporteras bort från fastigheten?
Vägen fram till sanering
Det krävs ofta ett omfattande arbete innan man har nått saneringsfasen i ett efterbehandlingsprojekt. I förarbetet ingår att sammanställa befintligt material. Det kan vara kartor, ritningar, litteratur, flygfoton och intervjuer som ger en bild av som har hänt på fastigheten. Då skapas en bild av föroreningssituationen – vilka föroreningar som kan förväntas, deras möjliga utbredning och exponeringsrisk.
Nästa steg är en översiktlig miljöteknisk markundersökning. Syftet med denna är att ta prov för att se om det finns ett problem eller inte.
Om en förorening är konstaterad görs en detaljerad undersökning för att försöka avgränsa utbredningen. Sedan görs en fördjupad riskbedömningen där med platsspecifika riktvärden. Till slut görs en utredning där olika alternativ för åtgärder vägs mot varandra. Hänsyn tas till miljömässiga, tekniska och ekonomiska aspekter. När åtgärder genomförts bör ett kontrollprogram upprättas för att följa upp föroreningssituationen.
Slutrapport efter avslutad efterbehandling
När efterbehandlingen är avslutad ska ni skicka in en slutrapport till miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen. Slutrapporten ska ha uppgifter om:
- vilken del av fastigheten som har behandlats,
- uppnådda resultat och om saneringsmålen uppfylls,
- vilka föroreningar som eventuellt är kvar och
- uppgifter om hur massorna hanterats (mängder, transportörer och mottagare).
Ansvaret
Ansvaret för utredning och efterbehandling är uppdelat på två grupper:
- verksamhetsutövare
- fastighetsägare
Det är verksamhetsutövaren som har orsakat föroreningen som i första hand är ansvarig för att avhjälpa skadan. Observera att den som skapar förutsättningar för att föroreningar från ett förorenat område sprids, också räknas som verksamhetsutövare. Det kan till exempel vara en entreprenör som schaktar eller gräver.
Fastighetsägare kan bli ansvariga för utredning och efterbehandling om det inte finns någon verksamhetsutövare. Det gäller fastighetsägare som köpt en fastighet efter den 31 december 1998, och känt till eller borde ha känt till föroreningen.
Lagstiftning
Miljöbalkens 10:e kapitel styr bestämmelser om förorenade områden och sanering.
Inventering av förorenad mark
Nu genomförs en inventering av förorenade områden och områden som misstänks vara förorenade i Kristianstads kommun.
Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen börjar inventeringen med ett frågeformulär som skickas ut till berörda fastighetsägare eller verksamheter. Frågeformuläret ingår i en nationell metod för inventering av förorenade områden (MIFO). Metoden är ett verktyg för att bedöma hur förorenat ett område är. Samt vilka risker föroreningen kan ha för människors hälsa och miljön.
Om metoden
Namnet MIFO-modellen är en förkortning för Metodik för Inventering av Förorenade Områden. Metodiken har tagits fram av Naturvårdsverket. MIFO används för att bedöma ett förorenat eller misstänkt förorenat område. Samt vad det kan medföra för oönskade effekter på människors hälsa och miljön.
Metodiken bygger inledningsvis på faktainsamling och riskklassning. Det är för att bedöma hur angeläget det är att gå vidare med fältundersökningar på ett misstänkt förorenat område.
Den första orienterande studien inom metodiken benämns MIFO fas 1. Resultatet av fas 1 avgör om platsen ska undersökas vidare, i så fall inleds MIFO fas 2. Fas 2 innebär översiktliga undersökningar. De fakta som kommer fram i fas 2 ligger till grund för en ny riskklassning. Sedan görs en bedömning av om fördjupade undersökningar och efterbehandling bör genomföras.
Ladda ner filer
Det går bra att ladda ner filer för att komma igång med inventeringen.
Medborgarcenter hjälper dig
Vi hanterar dina frågor om kommunens verksamheter och du kan besöka oss, ringa oss eller skriva. Oftast får du hjälp direkt, annars lotsar vi ditt ärende rätt.
- Telefon: 044-13 50 00
- Karta: Besök oss
Länk till annan webbplats.