Anpassningar till ett förändrat klimat

Strandfodring i Åhus

Kristianstads kommun vill göra en sandutläggning på de två mest utsatta stränderna i Åhus för att motverka erosionen. Under 2021 genomförde SWECO en utredning för att ta reda på hur en sandutläggning skulle kunna gå till och vad det kan komma att kosta.

• SWECO: Utformning av strandfodringar Pdf, 2.8 MB. (Pdf, 2.8 MB)

Innan strandfodringen kan bli verklighet krävs en hel del förarbete. En första komplikation är att kustremsan längs södra Äspet utgörs av en outredd samfällighet och kommunens rådighet över marken behöver utredas vidare. Ännu mer komplicerad är själva tillståndsprocessen, som kräver undersökningar och utredningar för att belysa konsekvenserna av verksamheten, både för sandutvinningsområdet och för strandfodringsområdena.

Den totala kostnaden för att genomföra strandfodringen uppskattas till cirka 24 miljoner kronor under 10 år. Dessutom tillkommer kostnaden för tillståndsprocessen: Bedömningen är att den kan hamna mellan 2 och 5 miljoner kronor, men att den kan hållas nere om Ystads kommun och Trelleborgs kommun medverkar i delar av projektet enligt ett samverkansavtal som kommunerna har undertecknat.

Kommunstyrelsen beslutade i slutet av 2021 att inleda den komplicerade och kostsamma tillståndsprocessen. Arbetet pågår nu med att ta fram de maringeologiska, marinbiologiska och marinarkeologiska undersökningar som krävs.

Stenrev mellan Snickarehaken och Revhaken

Kristianstads kommun planerar att anlägga ett friliggande, naturbaserat stenrev utanför Äspet, mellan Snickarehaken och Revhaken. Revet ska främja den biologiska mångfalden och samtidigt begränsa stranderosionen genom att dämpa vågenergin.

Att anlägga stenrev är en relativt ny metod i Sverige och det har genomförts en utredning för att ta reda på hur ett sådant stenrev skulle kunna se ut. Utredningen har tagit inspiration från de naturliga stenrev som finns i området i dag. Det tilltänkta revet ska inte ligga över vattenytan vid normalt vattenstånd, utan utgöra ett lågt visuellt intryck i landskapsbilden. Utformningen har utgått från kusttekniska riktlinjer för friliggande vågbrytare men designats för att skapa goda marinbiologiska förutsättningar för makroalger, ryggradslösa djur och fiskar. I konsultrapporten från SWECO går det att läsa mer om den föreslagna utformningen av revet.

• SWECO: Designförslag naturbaserade vågbrytare Pdf, 3.9 MB. (Pdf, 3.9 MB)

Åtgärdsförslaget har varit på samråd med fiskerättsinnehavare i området. Åtgärden utgör en så kallad vattenverksamhet, som kräver tillstånd enligt miljöbalken. Då en fiskerättsinnehavare motsatt sig åtgärden behöver mark- och miljödomstolen besluta i ärendet.

Kristianstads kommun har under 2023 säkerställt finansiering för att genomföra projektet och arbetar nu för att ta fram allt beslutsunderlag som krävs för att ta ärendet vidare.

Samråd inför strandfodring vid Äspet, Åhus

Kristianstads kommun planerar att ansöka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen för strandfodring vid Äspet i Åhus. De planerade åtgärderna är:

• Ta sand från havet vid Sandhammar bank.
• Strandfodra utmed stranden vid Äspet, Åhus, fastighet Yngsjö S:6.
• Lagra sand för underhåll på fastigheten Äspet 1:10.

Ansökan avser att ta ut 100 000 kubikmeter sand under 10 år, fördelat på tre tillfällen. Området omfattar en sträcka på 650 meter och cirka 15 000 kvadratmeter av stranden.

Inför vår ansökan om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen håller vi ett samråd med de aktörer som kan antas bli berörda av strandfodringen och den tillhörande sandutvinningen.

• Samrådsunderlag inför planerad sandutvinning till havs och strandfodring i Kristianstads kommun Pdf, 5.9 MB. (Pdf, 5.9 MB)

Du som anser dig berörd av de planerade åtgärderna har möjlighet att lämna synpunkter fram till den 10 april 2024. Synpunkter skickas till mb@nordiclaw.se eller Advokat AB Nordic Law, Skeppsbron 5, 211 20 Malmö.

Planer och förarbeten

Erosion är inget lokalt bekymmer som en kommun kan lösa på egen hand, men Kristianstads kommun arbetar för att ha beredskap för de delar som går att påverka. Det är ett skäl till att en kust- och havsplan med riktlinjer för mark- och vattenanvändning längs kusten antogs 2019.

• Kust- och havsplanen

I samband med det planarbetet fick Dansk Hydraulisk Institut (DHI) i uppdrag att göra en erosionsutredning längs Hanöbukten med avsikt att hitta lösningar och åtgärder lämpade för de aktuella förhållandena.

• Erosionsutredningen Pdf, 11.1 MB. (Pdf, 11.1 MB)
• Kustskyddsstrategier för Kristianstads kommun Pdf, 5.1 MB. (Pdf, 5.1 MB)

Samverkan för smarta lösningar

Kristianstad är en av flera sydsvenska kustkommuner som under många år verkat inom samarbetsorganet Erosionsskadecentrum för att söka kunskap och lösningar på problemet med kusterosion.

• Erosionsskadecentrum Länk till annan webbplats.

Kommunen deltar även aktivt i nätverket Regional kustsamverkan som arbetar för att hantera de utmaningar som följer av stigande havsnivå, erosion och översvämning i kustområden i Skåne och Halland. I nätverket ingår Länsstyrelserna i Skåne och Halland, Statens geotekniska institut (SGI) och Sveriges geologiska undersökning (SGU) kustkommunerna i Skåne och Halland, andra myndigheter, lärosäten och regionala aktörer, samt övriga intressenter som har intresse i kustfrågor.

• Regional kustsamverkan Länk till annan webbplats.

Kristianstad har även deltagit i EU-projektet LIFE Coast Adapt med fokus på att testa nya metoder mot kusterosionens negativa effekter.

• LIFE Coast Adapt Länk till annan webbplats.

Olika skydd som kan bromsa erosionen

Det finns flera typer av kustskydd som i olika grad kan minska erosionen. Traditionella kustskydd, som också kallas hårda skydd, består oftast av sten eller betong. Så kallade naturbaserade eller mjuka kustskydd utgörs istället av naturliga element och naturmaterial.

Här är några exempel på olika skydd.

Strandstaket

Strandstaketens huvudsyfte är att fånga upp sand genom att staketet agerar som ett vindskydd och skapar lä bakom sig. När vinden för med sig sand ansamlas den då direkt bakom vindskyddet och här byggs en dyn upp. Till slut döljs hela staketet av sanddynen. Strandstaket fungerar likadant som snöstaket och ibland används faktiskt sådana även på stränder.

Pilbuntar

Genom att gräva ner rader med pilbuntar till hälften vid en erosionsdrabbad sand kan man skapa fack som över tiden skördar sand och bygger upp stranden på nytt. Detta har prövats på flera ställen i bland annat Danmark. Genom att man enbart använder naturmaterial som sedan kan brytas ner är detta en mycket miljövänlig typ av skydd.

Restaurering av kustnära sanddyner

Genom att restaurera dynlandskapet längs kusten kan man skapa naturliga barriärer som agerar som buffert vid extremväder. Bäst blir det ifall dynerna är bevuxna med vegetation. Dynerna har sin egen dynamik där de ibland fångar sand och ibland ger den ifrån sig. Kustnära sanddyner är miljöer som har stora natur- och rekreationsvärden knutna till sig.

Strandfodring

Ett sätt att bromsa erosionen är att utföra strandfodring med sand från havsbottnen. Genom att tillföra sand kan en eroderande strand återställas och strandplanet breddas. Strandfodring innebär dock inte att erosionen upphör, utan ny sand måste tillföras kontinuerligt i takt med att den tillförda sanden transporteras bort.

Stenrev

Ett naturbaserat stenrev kan begränsa stranderosionen genom att dämpa vågenergin och samtidigt främja den biologiska mångfalden. Utformningen utgår från kusttekniska riktlinjer för friliggande vågbrytare men designas för att skapa goda marinbiologiska förutsättningar för makroalger, ryggradslösa djur och fiskar.

Det är känt att åtgärder mot erosion på ett ställe längs kusten – i synnerhet hårda hinder – kan flytta och förvärra erosionsproblemen någon annanstans. En åtgärd som fungerar på en plats kan också vara verkningslös på en annan eftersom erosionsprocessen påverkas av en mängd faktorer, som strandprofilens utformning, vågförhållanden, vindriktningar, jordarts­sammansättning, undervattens­strömmar, landformer, hamnar, pirar, bryggor och vegetation på den aktuella platsen.

Ansvaret för områden som skadats i stormen ligger i grunden hos markägaren. Kommunen ansvarar för att återställa allmän platsmark. Stora delar av kommunens kustremsa utgörs av så kallade samfälligheter där en grupp av fastigheter gemensamt ansvarar för skötsel och underhåll.

När rensar ni upp stränderna och återställer badplatser?

Kommunen städar stränder och återställer badplatser på kommunägd mark. Stora delar av kommunens kustremsa utgörs av så kallade samfälligheter där en grupp av fastigheter gemensamt ansvarar för skötsel och underhåll.

Vad gör kommunen för att hjälpa fastighetsägare som drabbats av skador?

Kommunen höll ett öppet dialogmöte om erosionsfrågan i Åhus den 16/2 2024.

• Fullt hus när erosionen diskuterades

Om du blivit drabbad av skador på din fastighet uppmanas du ta kontakt med ditt försäkringsbolag. Tänk på att åtgärder kan vara tillståndspliktiga.

Hur ska fastighetsägare gå till väga för att återställa en stormskadad byggnad?

Inom strandskyddat område krävs strandskyddsdispens. Det gäller även om byggnaden fanns på plats innan stormen. Det behövs antagligen även en bygglovsansökan för att återställa en byggnad.

• Strandskyddsdispens
• Bygglov

Hur kan jag skydda min fastighet för nästa storm?

• Enskilda fastighetsägare kan ansöka om tillstånd att bygga egna skydd. För detta krävs vanligtvis strandskyddsdispens. Det behövs även tillstånd för vattenverksamhet, vilket söks hos länsstyrelsen.

• Strandskyddsdispens

• Tillstånd för vattenverksamhet Länk till annan webbplats.

Enligt riktlinjerna i kust- och havsplanen prioriterar kommunen så kallade naturbaserade åtgärder. Såväl Kristianstads kommun som Länsstyrelsen Skåne ser restriktivt på hårda erosionsskydd, då dessa ofta leder till skador på andra intressen och till att erosionsproblemen flyttas.

Vad gör kommunen för att skydda kusten mot erosion?

Kommunen arbetar med erosionsfrågan utifrån gällande lagstiftning och genom olika typer av skydd. Det kommunala uppdraget innebär att ta hänsyn till alla intressen – som exempelvis skydd av fastigheter och infrastruktur, natur och kulturvärden, rekreation, turism och näringsliv.

I kommunens kust- och havsplan fastslås övergripande strategier och riktlinjer för kustskyddsarbetet. Kommunen prioriterar ett skydd av stränderna som utnyttjar de naturliga och biologiska processerna, så kallade naturbaserade åtgärder. Kommunen arbetar med olika typer av åtgärder, bland annat ålgräsplantering, naturbaserade stenrev och strandfodring.