Personal eller studerande

Afasifyrens arbete syftar till att skapa livskvalitet och självständighet för personer med afasi. Vi är ett stöd när individen ska anpassa sig till sin nya identitet och hjälper hen att vara delaktig i samhället.

Afasifyren möter personen med afasi i ett livslångt perspektiv. Vår erfarenhet är att förbättringar kan ske även lång tid efter insjuknandet/skadan. Afasifyrens aktiviteter är nära kopplade till det vardagliga livet. Intentionen är att ge personen med afasi förutsättningar att fungera i ett socialt sammanhang. 

För personen med afasi förändras livet över tid. Omgivningen ställer nya/större krav. Hjärnskadan innebär svårigheter för nyinlärning. Detta leder till att personen med afasi har behov av insatser även i ett senare skede. 

Hjärnskador leder ofta till multipla funktionsnedsättningar. På Afasifyren ser vi och tar hänsyn till samtliga av dessa. Därför arbetar legitimerad personal i team. 

Afasifyren ser människan bakom afasin.

Afasifyrens mål

• Underlätta och stödja kommunikation hos både personen med afasi och 
  dennes anhöriga 
• Stödja personen med afasi och dennes anhöriga i att hitta sin nya identitet 
• Uppmuntra till, samt underlätta social delaktighet 
• Lyfta fram varje individs styrkor, i syfte att stärka dennes självförtroende 
• Skapa självständighet – så att individen kan föra sin egen talan

Funktion

En person med afasi kan uppvisa kommunikativa/språkliga, fysiska, kognitiva och psykiska nedsättningar. Samtliga svårigheter tas i beaktning på Afasifyren, då dessa påverkar aktivitetsutförandet.

Inklusions- och exklusionskriterier på Afasifyren är att personen med afasi måste vara självständig i förflyttning, toalettbesök samt måltidssituationer, eller kunna få stöd i detta av assistent, anhörig eller liknande. Visst tillfälligt stöd kan ges av personalen och frivilligarbetare. På Afasifyren finns ingen omvårdnadspersonal.

Personen måste kunna ingå i en grupp. Detta kräver vakenhet, uppmärksamhet och social interaktionsförmåga.

Personen måste även vara orienterad i nutid. Personer med demens exkluderas ur verksamheten. Ingen afasiform exkluderas ur verksamheten.

Vad gör vi hos oss?

På Afasifyren är kommunikation i fokus. Vi vill ge varje människa möjlighet att kunna förstå samt kunna uttrycka sig. Att man uttrycker sig är viktigare än hur man uttrycker sig.

Vi lägger stor vikt vid att man ska kunna förstå och påverka samhället. Afasin påverkar inlärningen vilket i sin tur påverkar möjligheten att följa med i dagens utveckling. Afasifyren arbetar därför med aktiviteter som är relaterade till det verkliga livet. Till exempel använder vi oss ofta av nyheter. Innehåll i andra aktiviteter kan vara intresseområden som verksamhetens deltagare har valt.

Hur arbetar vi?

Då afasin yttrar sig olika hos varje individ har deltagarna olika förutsättningar för kommunikation. Vi guidar deltagarna i olika kommunikationsstrategier som kan vara lämpliga utifrån individens styrkor och svagheter. Personalens roll är att vara modell i samtliga kommunikationsstrategier. I detta tar vi stöd från forskning kring SCA och Total Communication.

På Afasifyren arbetar vi i grupper. Fördelen med grupper är att deltagarna får träffa andra i samma situation, de får träna sig i sin egen kommunikation samt få förståelse för andras. Deltagarna blir förebilder för varandra. Gruppen kan bestå av personer med liknande svårigheter eller delas upp utifrån liknande intresseområden. Vanligt förekommande gruppstorlek är 4–6 personer. Målet med gruppaktiviteterna är att alla ska kunna vara aktiva utifrån sina förutsättningar. Personal tränad i kommunikation finns med i samtliga grupper.

Afasifyren erbjuder även viss individuell träning. Detta sker vanligtvis vid dator. Träningen kan vara språklig eller en övning i vardaglig dator- samt internetanvändning.

Varje deltagare har ett individuellt schema. Afasifyren försöker skapa en tydlig struktur i dagsschemat. Detta för att underlätta självständigheten.

Deltagarna tar ansvar för vardagliga sysslor på Afasifyren, efter förmåga. Vi ser detta som en del av ADL-träningen. Exempel på sådana sysslor är att diska, vattna och handla.

Delaktighet

På grund av Afasifyrens utformning och bemanning finns en begränsning vad gäller att träna i reell miljö. Vi tränar istället delmoment hämtade från deltagarnas vardag. Dessa kan innefatta att läsa tidtabeller, betala och ringa telefonsamtal.

Afasifyren arbetar även med att göra samhällsinformation tillgänglig för personen med afasi. Detta kan röra allt från hur man ansöker om färdtjänst till vilken film som går på bio.

Vi uppmuntrar våra deltagare att våga återta fritidsintressen och i vissa fall arbete. Då vi arbetar med rehabilitering i ett livslångt perspektiv pågår deltagarens liv parallellt med vår träning.

Afasifyren har ett nära samarbete med Afasiföreningen – Kristianstad med omnejd. Föreningen erbjuder gemenskap och trivselaktiviteter. Genom Afasiföreningen görs även personerna med afasis röster hörda i politiska sammanhang.

Omgivningsfaktorer

Afasifyren arbetar för ett förbättrat aktivitetsutförande. Det är inte bara individens funktioner som påverkar utan i stor del även omgivningsfaktorer.  Vi observerar personen med afasi i aktivitet för att identifiera vilka omgivningsfaktorer som påverkar utförandet, såväl positivt som negativt.

Afasifyren arbetar med omgivningsfaktorer bland annat på följande sätt:

• Dagligen underlättar vi samtal genom att använda papper och penna, kartböcker, almanackor, tidningar och annat dylikt som vi hittar i vår vardag
• Vi kompletterar våra samtal med bland annat surfplattor, digitalkameror, dator och smartphones
• Vi tillverkar vid behov kommunikationsböcker samt förskriver individuella kommunikationshjälpmedel.
• Personalen arbetar utifrån utvalda metoder för faciliterande samtal. 
• Anhöriga betraktas som ett stort stöd för personer med afasi. Samtidigt vet vi att de själva också är i stort behov av stöd. Vi undervisar om kommunikation och ger information om afasi. Tillsammans med afasiföreningen skapar vi utrymme för anhöriga att stödja varandra. 
• Afasifyren undervisar och handleder personal

Referenser

• Kagan, A. (1998). Supported Conversation for Adults with Aphasia: 
  Methods and Resources for Training Conversation Partners.
  Aphasiology 12:9, pp 816 830 

• Pound, C., Parr, S., Lindsay, J. & Woolf, C. (2002). Beyond Aphasia.
  Speechmark Publishing Ltd, Bicester, UK K