Säkerhet och krishantering

En packad krisbereskapslåda. Foto: Thomas Henriksson, MSB

Ibland inträffar det värsta. Kommunens verksamhet ska i största möjliga mån fungera effektivt även under en kris. Samhällets resurser måste gå till de mest utsatta. De allra flesta måste därför vara beredda att klara sig själva en tid.

Din krisberedskap

Du förväntas klara dig i sju dagar

Se till att du och dina nära klarar vardagen om samhället inte fungerar som vi är vana vid. Med rätt förberedelser kan du även hjälpa andra. Det viktigaste är att ha dricksvatten, mat, värme och att kunna ta emot viktig information.

Förbered dig

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har samlat värdefull information på sin webbplats.

Du kan även se en film på Youtube från MSB vad du ska tänka på och göra om krisen kommer. Se länk:

Din personliga checklista

Du kan använda Kristianstads kommmuns "Sårbar men beredd" råd och konkreta tips för privatpersoner.

Du kan också använda länken "Personlig checklista" där Försvarsutbildarna hjälper till att räkna ut hur mycket du behöver, beroende på hur många du vill packa krislådan till.

Dricksvatten

Att ha tillgång till rent vatten är en av de viktigaste förutsättningarna vid en kris. Reservvatten är bra att ha i kylskåp och frys inför överraskande avbrott i dricksvattenleveransen.

Om kommunen inte alls kan leverera vatten försöker vi att så snart som möjligtskydd placera ut vattentankar och du får hämta vatten i egna kärl. Vattentankarna ställs i de områden där behovet är störst. Läs mer via länken nedan.

Tips vid en vattenkris

Vid ett mycket stort och omfattande avbrott är det inte säkert att du kan räkna med vattentankar. Reningstabletter eller filter som renar vatten från naturen kan därför vara bra att ha till hands i ett krisläge. Det kan också hända att vattnet i kranen har blivit förorenat och då måste du koka det. Om vattnet kan renas med hjälp av kokning är det inte alltid självklart att kommunen ställer ut vattentankar.

  • Se till att du har lämpliga kärl för att hämta dricksvatten i (till exempel rena dunkar eller stora pet-flaskor).
  • Om vattnet i kranen blivit förorenat ska du koka upp vattnet ordentligt och låta det svalna innan du använder det i matlagning eller som dryck.
  • För att spola på toaletten, diska och tvätta dig ska du inte använda rent dricksvatten om det råder vattenbrist. Hämta i stället vatten i hav, bäck, trädgårdstunna, damm, pool eller liknande.
  • Om du har djur som behöver mycket vatten ska du använda vatten från vattendrag. Du kan också kontakta grannar med rent brunnsvatten. Undersök gärna var du hittar vattendrag eller grannar med  egen brunn i förväg.

Trygghetspunkter

En trygghetspunkt är en plats där du vid en kris eller en störning i någon viktig samhällsfunktion kan få aktuell information, enklare sjukvård, krisstöd, vila och något enkelt att äta och dricka. Från trygghetspunkterna går det också att larma polis, ambulans och räddningstjänst.

Trygghetspunkterna ansvarar för information och trygghet för de som bor eller befinner sig inom ett visst geografiskt område i samband med större räddningsinsatser, kriser eller störning i samhällsfunktioner. Kommunens krisledning ser till att trygghetspunkterna får aktuell information. Och på samma sätt ser trygghetspunkterna till att rapportera tillbaka det aktuella läget till krisledningen.

I Kristianstads kommun finns cirka 30 trygghetspunkter. Av de kan 15 hållas öppna samtidigt. Varje trygghetspunkt är knutet till ett geografiskt område. De flesta trygghetspunkterna finns i Svenska Kyrkans församlingshem.

Under 2024 går vi igenom och reviderar trygghetspunkterna tillsammans med FRG, Frivilliga Resursgruppen.

Här finns din trygghetspunkt

  • Degeberga: Degeberga församlingshem, Skaddevägen 8
  • Djurröd: Djurröd församlingshem, Djurröds byaväg
  • Fjälkinge: Fjälkinge församlingshem, Riddaregatan 13
  • Gärds Köpinge: Köpinge församlingshem, Fredrik Bremers väg 104
  • Kiaby: Kiaby församlingshem, Barumsvägen 
  • Kristianstad: Kristianstads församlingshem, Hertig Carls gata 3
  • Norra Åsum: Vilans församlingshem, Genvägen 14
  • Nosaby: Församlingsgården, Nosabyvägen 246
  • Nymö: Nymö församlingshem, Möllehusvägen
  • Oppmanna: Oppmanna församlingshem, Oppmanna Kyrkoväg 3
  • Rinkaby: Rinkaby församlingshem, Eva Waldemarssons väg 4
  • Skepparslöv: Skepparslöv församlingshem, Ekebergsvägen 181
  • Tollarp och Sätaröd: Västra Vrams församlingshem, Vrams bygata 3
  • Trolle-Ljungby: Trolle-Ljungby församlingshem, Trolle Ljungbyvägen
  • Träne: Träne församlingshem, Träne Byväg 130 
  • Viby: Viby församlingshem, Almgrens väg 
  • Vånga: Gamla församlingshemmet, Näsumsvägen 164
  • : Vä församlingshem, Kung Valdemars väg 17
  • Yngsjö: Yngsjö församlingshem, Yngsjövägen
  • Åhus: Åhus församlingshem, Companiegatan 2A
  • Österslöv: Gamla prästgården, Biskop Nils väg 1
  • Österäng: Österängs församlingshem, Sjövägen 29

Planerade trygghetspunkter

Kommunen förbereder också för trygghetspunkter på följande orter:

  • Arkelstorp
  • Balsby
  • Everöd
  • Furuboda
  • Färlöv (även trygghetspunkt för Rickarum och Äsphult)
  • Huaröd
  • Ivö 
  • Linderöd
  • Lyngsjö
  • Maglehem (även trygghetspunkt för Hörröd och Olseröd)
  • Mjönäs
  • Vittskövle
  • Önnestad
  • Östra Sönnarslöv 

Bemanning

På trygghetspunkterna finns personal från Frivilliga resursgrupp, FRG, som leds av kommunens krisledningsorganisation. Personalen som bemannar trygghetspunkterna är utbildade och har övat för uppgiften. En viktig uppgift för gruppen är att ge medmänskligt stöd till de drabbade. Om du är intresserad av att delta i en frivillig resursgrupp ska du kontakta Kristianstads Civilförsvarsförening. Läs mer om FRG via länken nedan.

Nödradio

Vid trygghetspunkten finns det en kommunikationsradio som komplement till befintlig telefon. Nödradion har alltid förbindelse med kommunens larmcentral/SOS, även om till exempel strömmen har gått.

Skyddsrum

Skyddsrum är ett fysiskt rum som skyddar människor. Ett skyddsrum ska tåla splitter, stötvågor, ras och strålning och vara byggt så att stridsgaser inte tränger in. Byggnader med skyddsrum har en särskild skylt som talar om var skyddsrummet finns.

Karta över skyddsrum

Kartan drivs av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som har ett nationellt ansvar för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. På kartan, via länken nedan, hittar du ditt närmaste skyddsrum.

Byggnader med skyddsrum ska ha en skylt som visar var skyddsrummet finns. Skyltarna ska alltid sitta uppe. Skyddsrummen ska också kunna nyttjas vid olyckor och katastrofer som kan uppstå i fredstid. MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har samlat svaren på frågor om skyddsrum.

Om du äger en fastighet med skyddsrum

Om du äger en fastighet med skyddsrum äger du också skyddsrummet. Du är som ägare är skyldig att vårda och underhålla skyddsrummet och se till att inget görs som kan skada skyddsrummets inredning och funktion. I skyddsrummet får du inte ha någon verksamhet som innebär risker för framtida skyddssökanden. Som fastighetsägare är du också ansvarig för att skyddsrummet kan ställas i ordning för skyddsrumsdrift inom 48 timmar.

Om du äger ett skyddsrum och vill bygga om eller ändra något i skyddsrummet, ska du alltid kontakta behörig sakkunnig som ska kontrollera och skriftligen intyga att det du vill göra uppfyller de bestämmelser som finns.

Ungefär vart tionde år besiktigar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, skyddsrummet. Vid denna besiktning kontrolleras skyddsrummet och dess funktion. På MSB:s webbplats kan du ta del av frågor och svar om skyddsrum för fastighetsägare.

Medborgarcenter hjälper dig

Vi hanterar dina frågor om kommunens verksamheter och du kan besöka oss, ringa oss eller skriva. Oftast får du hjälp direkt, annars lotsar vi ditt ärende rätt.

Öppet Stänger kl. 16.30
Hjälpte informationen på sidan dig?