Kristianstadsbygdens historia präglas i hög grad av den tid då Skåne tillhörde Danmark. Många minnesmärken har anknytning till den danska tiden. I synnerhet märks spåren i staden Kristianstad som anlades av den danske kungen Christian IV.
Kristianstad med omnejd
Kristianstadsslätten kring Helgeåns nedre lopp har sedan äldsta tid varit en jordbruksbygd med goda betesmarker kring vasskantade vattendrag. I norr, väster och söder begränsas området av skogar och åsar. Helgeån var under förhistorisk tid en betydelsefull samfärdsled. Kring åns nedre lopp, vid stränderna av sjöarna och längs kusterna har boplatser hittats från stenåldern. Högar och rösen markerar fortfarande att bebyggelsen varit utbredd under brons- och järnålder.
De medeltida kyrkorna ligger tätt och av det femtiotal kyrkor som finns inom regionen går de flesta tillbaka till 1100-talet. Av interiörernas kalkmålningar är de äldsta från omkring sekelskiftet 1200. Det har påståtts att man från Fjälkinge backe kan se upp emot 25 olika kyrktorn, en uppgift som säkert kan stämma.
Kristianstadsområdet har också flera slott och borgar. Två viktiga nordiska kulturcenter på 1200-talet var premonstratenserklostret i Bäckaskog och svartbrödraklostret i Åhus. Andra minnesmärken är borgruinen Lillöhus, ursprungligen hela fem våningar hög, och Vittskövle slott från mitten av 1500-talet söder om Kristianstad. Av den äldsta, biskop Eskils borg i Åhus, finns endast ruiner kvar, medan i Vittskövle bevarats som ett av Nordens ståtligaste renässansslott som ännu fungerar som privatbostad. Bäckaskogs slott ägs i dag av Statens fastighetsverk och hyrs ut till hotell- och restaurangverksamhet, där den som vill kan få uppleva slottsliv.
Kristianstads historia
Staden Kristianstad anlades av den danske kungen Christian IV år 1614 efter att svenskarna satt den gamla staden Wä i brand. Med hänsyn till de oroliga tiderna byggdes på Allön, mitt i de vidsträckta våtmarkerna, staden Christianstad som en för tiden modern befästningsstad med utskjutande bastioner, utformad enligt renässansens ideal. Kristianstads fästningsplan, som omfattade hela den centrala staden går fortfarande att spåra i stadsplanen och utgör i sig ett historiskt monument.
Heliga Trefaldighets kyrka i Kristianstad byggdes 1618-1628. Tornspiran kom inte på plats förrän 1866.
Det främsta byggnadsverket som uppfördes under Christian IV:s tid är utan tvekan Heliga Trefaldighetskyrkan, ofta omnämnd som Nordens vackraste renässanstempel. Kyrkan och det gamla tyghuset (i dag Regionmuseet) är de främsta byggnaderna från dansktiden. Kristianstad blev svenskt i och med freden i Roskilde 1658 då Danmark förlorade Skåne till Sverige. Danskarna skulle dock återkomma under två års tid i samband med Skånska kriget på 1670-talet vid det sista rejäla försöket att återta Skåne.
I mitten av 1800-talet raserades fästningsverken. Befästningsvallarna fylldes igen och ersattes av trädkantade boulevarder enligt franskt mönster. Därmed upphörde Kristianstad som fästningsstad men absolut inte som militärt centrum. Först i slutet av 1900-talet upphörde Kristianstad att vara en militärstad.
Den industriella utvecklingen har påverkat bygden sedan 1800-talets senare del. I samband med det skedde också en kraftig utbyggnad av järnvägsnätet. En tid var Kristianstad knutpunkt för inte mindre än sju järnvägslinjer, men i dag går tågtrafik endast på järnvägen mot Hässleholm och Karlskrona.
(Källor: bl. a. Kulturminnen i Skåne, 1981, Renässansstaden i Vattenriket - Kristianstad 400 år, 2014 och Kristianstads kommuns årsredovisningar.)
Från 1600-talet till vår tid
Hus med historia i Kristianstad och Åhus
I början av 2000-talet gjorde Björn Rosenberg en grundlig genomgång av historien bakom byggnaderna i Kristianstad och Åhus. Resultatet blev boken Gamla Kristianstad och Åhus 2006 och en databas som finns tillgänglig för alla här på kommunens webbplats.
Här kan du söka efter en tomt eller ett kvarter, antingen genom att skriva in namnet eller genom att lokalisera platsen på Kristianstadskartan.
Vad berättar gatunamnen?
Namnen på vägar och gator har ofta en historisk anknytning. Vad ligger egentligen bakom namn som Bödkarevägen i Degeberga, Onkel Adams väg i Tollarp och Tredalagatan i Kristianstad? Svaren finns att hitta i Kristianstadskartan.
I kartans meny väljer du ”Bygga, bo &miljö” och därunder ”Gatunamn - beslut om namnsättning”. Sök sedan upp gatan du undrar över och klicka på pricken så dyker informationen upp!
Medborgarcenter hjälper dig
Vi hanterar dina frågor om kommunens verksamheter och du kan besöka oss, ringa oss eller skriva. Oftast får du hjälp direkt, annars lotsar vi ditt ärende rätt.
- Telefon: 044-13 50 00
- Karta: Besök oss
Länk till annan webbplats.