Kristianstads kommuns verksamheter kostar omkring 7 miljarder kronor under ett år. Över 80 procent går till skola, vård, omsorg och socialt stöd. I budgeten beräknas hur mycket pengar som väntas komma in och hur de ska användas.
De pengar som kommunen får in kommer till största delen från skatter, statliga bidrag och avgifter för service och tjänster. Den viktigaste inkomstkällan är kommunalskatten. Varje kommun bestämmer själv vilken kommunalskatt kommuninnevånarna ska betala. Beslutet tas i samband med att fullmäktige fastställer budgeten för kommande års verksamhet.
Vad används pengarna till?
Drygt 40 procent går till förskola och skola, ca en tredjedel går till omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning och en tiondel går till socialt stöd.
Kommunalskatten är vår största inkomstkälla och vår största utgift är löner till medarbetarna.
Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning. Det innebär att organisationen arbetar effektivt och utför sina uppdrag i enlighet med mål för både verksamheten och ekonomin.
God ekonomisk hushållning
Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning vilket innebär vi ska ha balans mellan intäkter och kostnader och inte belasta framtida generationer med dagens utgifter. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna, med ett finansiellt överskott motsvarande två procent av intäkterna från skatter och generella statsbidrag. Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både på kort och lång sikt.
Budget
Kommunfullmäktige fastställer budgeten för kommande år.
De olika partierna i fullmäktige lämnar in sina förslag till budget. De partier som samarbetar brukar lämna in ett gemensamt budgetförslag.
Budgetbeslutet i kommunfullmäktige är årets viktigaste beslut, eftersom det sätter ramarna för hela kommunens verksamhet. Fullmäktige fördelar omkring 8 miljarder kronor av skattemedel och statsbidrag till nämnderna, som sedan i sin tur fattar beslut om den mer detaljerade fördelningen av pengarna. Utöver de fördelade medlen får nämnderna intäkter från avgifter och taxor, men de svarar för mindre än tio procent av kommunens budget.
Beslut om budget brukar tas i juni för nästkommande år. Skälet är att nämnder och förvaltningar ska ha tid på sig att planera utifrån de nya förutsättningarna och lägga genomarbetade budgetar för sina verksamheter. Vissa revideringar kan sedan göras av fullmäktige i november, när säkrare prognoser och kunskaper finns om det kommande året.
Budget för 2024
Antagen av kommunfullmäktige vid sammanträdet den 14 juni 2023.
Budget för 2025
Antagen av kommunfullmäktige vid sammanträdet den 18 juni 2024.
Årsredovisning
Avstämningar görs varje månad av hur väl budgeten följs. I september presenteras en delårsrapport och efter årets slut görs ett preliminärt bokslut i februari och en fullständig årsredovisning som behandlas av kommunfullmäktige i april.
I kommunens årsredovisning redovisas det senaste årets verksamhet och det ekonomiska resultatet. Årsredovisningen innehåller också en övergripande sammanställning av nämndernas och de kommunala bolagens verksamhet under året. Genom årsredovisningen kan du få en bra överblick över vad som har hänt i kommunen, vilka utmaningar som finns och vilka satsningar som har gjorts. Kommunfullmäktige fastställer årsredovisningen vid sitt sammanträde i april månad varje år.
Delårsrapport
Delårsrapporten är en uppföljning av den ekonomiska utvecklingen efter åtta månader och ger en prognos för hur det ska gå under året. Delårsrapporten innehåller också en avstämning av hur vi ligger till i förhållande till de mål för ekonomi och verksamhet som kommunfullmäktige lagt fast för året. Kommunfullmäktige godkänner delårsrapporten vid sitt sammanträde i oktober månad varje år.
Medborgarcenter hjälper dig
Vi hanterar dina frågor om kommunens verksamheter och du kan besöka oss, ringa oss eller skriva. Oftast får du hjälp direkt, annars lotsar vi ditt ärende rätt.
- Telefon: 044-13 50 00
- Karta: Besök oss
Länk till annan webbplats.