Alla skolor i Kristianstads kommun har tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog och/eller speciallärare. Tillsammans med rektor är de skolans elevhälsoteam.
Utöver elevhälsans lagstadgade professioner finns även tillgång till logoped.
För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.
Elevhälsan ska främst vara förebyggande samt hälsofrämjande och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete. Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten (Skollag 2010:800).
Hälsa och lärande
Skolsköterska och skolläkare
Skolsköterska och skolläkare utgör tillsammans Elevhälsans medicinska insats (EMI) och är en egen verksamhetsgren i skolan, vilket medför tystnadsplikt i förhållande till skolans övriga medarbetare. För att bryta denna tystnadsplikt krävs samtycke från dig som elev och/eller dig som vårdnadshavare.
Skolsköterska och skolläkare har journalplikt och dokumenterar i medicinsk journal. Läs mer under Din journal
Skolsköterska och skolläkare ingår, tillsammans med rektor, specialpedagog, kurator och psykolog, i skolans elevhälsoteam med uppdrag att tillföra medicinsk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. Utöver att vara en del av skolans elevhälsoteam har skolsköterskor och skolläkare till uppdrag att erbjuda elever och vårdnadshavare insatser utifrån det nationella barnhälsoprogrammet.
Barnhälsoprogrammet
För alla barn i Sverige erbjuds ett barnhälsoprogram som sträcker sig från det att barnet föds till sista året på gymnasiet. Barnhälsovården (BVC) ansvarar för barn 0–6 år och EMI ansvarar för barn och unga från förskoleklass till sista året på gymnasiet. Syftet med barnhälsoprogrammet är att följa och stödja barn och ungas hälsa och utveckling under uppväxten genom främst främjande och förebyggande insatser. Barnhälsoprogrammet innefattar bland annat hälsobesök och erbjudande om vaccination enligt svenska barnvaccinationsprogrammet.
Hälsobesök
- Förskoleklass
Innan besöket skickas hälsofrågor ut till vårdnadshavarna. Besöket innefattar: hälsosamtal, synundersökning, hörselundersökning och tillväxtundersökning. - Klass 2
Besöket innefattar: hälsosamtal och tillväxtundersökning. - Klass 4
Innan besöket skickas hälsofrågor ut till vårdnadshavarna. Besöket innefattar hälsosamtal, tillväxtundersökning och ryggundersökning. - Klass 7
Innan besöket skickas hälsofrågor ut till eleverna. Besöket innefattar: hälsosamtal, tillväxtundersökning, ryggundersökning och självskattning av pubertet
- Första året på gymnasiet
Innan besöket skickas hälsofrågor ut till eleverna. Besöket innefattar: hälsosamtal och tillväxtundersökning
Vaccinationer
- Klass 2
Vaccin mot: Mässling, påssjuka och röda hund
Vaccin som erbjuds är M-M-RVAXPRO - Klass 5
Vaccin mot: Humant papillomvirus
Vaccin som erbjuds är Gardasil 9 - Klass 8
Vaccin mot: Difteri, stelkramp och kikhosta
Vaccin som erbjuds är Triaxis
- Barnvaccinationsprogram — Folkhälsomyndigheten
Länk till annan webbplats. - M-M-RVAXPRO Länk till annan webbplats.
- Gardasil 9 Länk till annan webbplats.
- Triaxis Länk till annan webbplats.
Om en elev inte blir färdig vaccinerad enligt allmänna vaccinationsprogrammet under grundskoletiden, oberoende anledning, så erbjuds eleven att bli det under gymnasietiden. Ett erbjudande eleven själv får ta ställning till.
Öppenmottagning/spontanbesök
Öppenmottagning för enkla sjukvårdsinsatser finns på alla skolor dit elever kan vända sig utan att beställa tid.
Skolläkarbesök
Tid till skolläkaren erbjuds vid behov efter överenskommelse mellan skolans skolsköterska och elev/vårdnadshavare.
Ny elev på skolan
När en ny elev börjar på skolan inhämtar skolsköterskan samtycke från dig som elev och/eller dig som vårdnadshavare till att beställa tidigare journal antingen från BVC eller från EMI på föregående skolan. Detta för att kunna bedöma vad som erbjudits sedan tidigare och vad som kvarstår att erbjuda enligt barnhälsoprogrammet exempelvis hälsobesök, vaccinationer eller planerade återbesök.
Inför skolstart är det är viktigt att du som elev eller du som vårdnadshavare informerar skolan om det finns:
- någon sjukdom, funktionsnedsättning, allergi, intolerans eller överkänslighet som är viktig för skolan att känna till
- en önskan om hjälp med egenvård
Läs mer om egenvård - en önskan om specialkost eller anpassade måltider
Läs mer om specialkost och anpassade måltider
Kommunikation med elever och vårdnadshavare
Nu mer än tidigare sker kommunikation gällande känsliga personuppgifter mellan skolsköterska, skolläkare, elever och vårdnadshavare digitalt. Därav är det viktigt att både du som elev och du som vårdnadshavare har registrerat rätt mailadress och rätt mobiltelefonnummer i Unikum och/eller i Edlevo Appen. En annan förutsättning för säker digital kommunikation är att du som elev och du som vårdnadshavare har möjlighet att digitalt identifiera dig på ett säkert sätt.
Plattform | Notifiering om ny information | Logga in | Information |
|---|---|---|---|
Nej | Stark autentisering: |
| |
SEFOS säker mail-kommunikation | Ja, genom mail med avsändare SEFOS | Stark autentisering: |
|
Ja, genom mail med avsändare Kristianstads kommun | Stark autentisering: |
|
Din journal
När du söker och får vård dokumenteras det i en journal. Det görs framför allt för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt.
All legitimerad personal inom hälso- och sjukvården måste skriva ner sina bedömningar, råd, åtgärder och liknande i en journal. Detta kallas journalplikt och styrs av Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) och Patientdatalag (2008:355).
Elevhälsans legitimerade hälso- och sjukvårdpersonal utför sin journalplikt i elevhälsans digitala verksamhetssystem i följande journaler:
- Logopedjournal – Logopeder
- Psykologjournal – Psykologer
- Medicinsk journal – Skolläkare och skolsköterskor
- Vad innebär det att vara legitimerad inom vården Länk till annan webbplats.
- Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) Länk till annan webbplats.
- Patientdatalag (2008:355) Länk till annan webbplats.
Vad ska journalen innehålla?
Det är Patientdatalag (2008:355) som reglerar hur journaler ska hanteras. Lagen styr bland annat hur journalerna ska skrivas och hur uppgifterna ska skyddas.
Enligt lagen ska en journal alltid innehålla följande:
- uppgifter om din identitet, oftast namn och personnummer
- uppgifter om varför du får vård
- uppgifter om din diagnos, dina undersökningar och behandlingar
- uppgifter om vilken information du har fått och vilka beslut som har tagits om dina behandlingsalternativ
- information om du har beslutat att tacka nej till viss vård eller behandling
- information om vem som gjorde anteckningen och när den gjordes.
Journalanteckningarna ska vara tydliga
Anteckningarna i journalen ska vara skrivna på svenska. De ska vara tydliga och så långt som möjligt gå att förstå även för dig som inte är medicinskt kunnig.
Ibland kan det ändå vara svårt att förstå de begrepp och uttryck som används. Be den som har skrivit anteckningarna att förklara om du inte förstår.
En journalanteckning ska som regel vara underskriven av den som ansvarar för uppgifterna i anteckningen. Det kallas för att anteckningen är signerad.
Ingen får ändra i journalen
Det är förbjudet att radera eller göra text oläslig i en journal. Den som antecknar i journalen får bara rätta felaktigheter genom att markera det som är felaktigt och skriva in nya anteckningar.
Journalen skyddas av sekretess
Det som står i din journal skyddas av sekretess. Det innebär att alla uppgifter ska skyddas mot att obehöriga personer får tillgång till dem och kan sprida dem.
Det är bara den personal som deltar i vården av dig som har rätt att läsa journalen.
Vissa myndigheter kan ta del av information i journalen
Vissa myndigheter kan ha rätt att ta del av uppgifter i journalen. Till exempel kan uppgifter i journalen lämnas till Inspektionen av vård och omsorg (IVO) utan att du har gett samtycke till det. Även Försäkringskassan och socialtjänsten kan ha rätt att ta del av uppgifter i journalen utan ditt samtycke.
- Inspektionen av vård och omsorg (IVO) Länk till annan webbplats.
- Försäkringskassan Länk till annan webbplats.
- Socialtjänsten Länk till annan webbplats.
Alla besök i journalen registreras
Varje gång vårdpersonal tittar i en digital journal ska det dokumenteras. Det görs elektroniskt i journalen.
Vårdgivaren kontroller regelbundet vem som har tagit del av uppgifterna i journalerna och att personen hade rätt behörighet för att göra det.
Journaler måste sparas i minst tio år efter den senaste anteckningen enligt Patientdatalag (2008:355). Elevhälsans journaler arkiveras digitalt i kommunarkivet fem år efter studenten och sparas för all framtid. Journaler tillhörande elever som avlider under ett läsår arkiveras vid läsårets slut.
Delar av elevhälsans journalinformation delas med dig men också med andra vårdgivare
Elevhälsan delar journalinformation via Ineras tjänsteplattform till Nationell patientöversikt (NPÖ) och 1177 journal (med start under våren 2025).
I dagsläget är det för elevhälsan endast möjligt att dela journalinformation från medicinsk journal avseende uppgifter om:
- Längd
- Vikt
- Vaccinationer
Vårdgivarens ambition är att så snart det är möjligt dela/spegla mer journalinformation.
Syfte att dela journalinformation till:
- 1177 journal är att du som elev (16 år och uppåt) och vårdnadshavare (till det att barnet fyller 13 år) ska få tillgång till elevhälsans journalinformation genom att logga in på 1177 . Denna tillgång syftar till att möjliggöra egenmakt och delaktighet.
- NPÖ är att externa vårdgivare som exempelvis Barn- och ungdomskliniken, Habiliteringsmottagning Barn och Unga och Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken ska få tillgång till journalinformation från elevhälsan. Denna tillgång syftar till att öka förutsättningarna för en god och patientsäker vård.
Dina rättigheter gällande elevhälsans journaler
Läsa din journal
Det finns flera sätt att läsa sin journal på. Ett sätt är att läsa journalen genom att logga in på logga in på 1177 . Detta är möjligt för dig som elev (16 år och uppåt) och för vårdnadshavare (till det att barnet fyller 13 år). Ett annat sätt är att ta kontakt med den skola man går på för att tillsammans med berörd legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal läsa sin journal.
Begära ut din journal
Vanligtvis har du rätt att få en kopia av din journal, antingen i papper eller genom digitalt utskick. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal gör alltid först en bedömning om en journal kan lämnas ut. Efter det har du i princip alltid rätt att läsa din egen journal.
Det finns tillfällen då du kan du bli nekad att läsa din journal. Det kan till exempel vara att legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömer att det finns starka medicinska skäl till det. Det händer väldigt sällan.
Ibland sekretessbeläggs delar i journalen. Det innebär att de delarna inte kan lämnas ut. Det är ofta när det finns uppgifter i din journal som rör någon annan person som kan påverkas negativt om uppgifterna lämnas ut.
Som vårdnadshavare får du som regel ta del av ditt barns journal, men när barnet blir äldre krävs oftast att barnet först godkänner det.
Du kan överklaga om du inte får läsa hela eller delar av din journal. Begär att få beslutet skriftligt så kan du sedan överklaga det. Du överklagar till kammarrätten.
Begära ut loggutdrag
Du kan alltid få veta om någon har läst i din journal genom ett så kallat loggutdrag. Loggutdraget ska vara tydligt och begripligt.
Läs mer på sidan Skolsystem för mer information om hur du begär ut din journal eller loggutdrag.
Begära notat i journalen om att du anser att viss journalinformation är felaktig eller missvisande
Det ska antecknas i journalen om du som patient tycker att en uppgift inte stämmer. Däremot har du inte rätt att själv skriva i din journal eller bestämma vad som ska stå i den.
1177 journal
Denna tjänst startar under våren 2025.
Alla invånare som har fyllt 16 år kan ta del av sina journalanteckningar i 1177 journal. Man kan till exempel se anteckningar från vårdbesök, information om vaccinationer, remisser, diagnoser, tandvård, läkemedel och provresultat. Vårdnadshavare kan också se uppgifter om sina barn till dess att de fyller 13 år.
Invånarna når 1177 journal genom att logga in på 1177.se.
Informationen som visas i 1177 journal kommer från de vårdgivare som har anslutit till tjänsten.
Funktioner som påverkar tillgång till journalinformation i 1177 journal
Försegla konto
Funktionen försegla konto används för de användare av 1177 journal som inte önskar ha direktåtkomst via nätet till sin journalinformation eller om vårdgivaren anser att du inte ska ta del av journalinformation från vissa enheter under en viss tidsperiod. Försegling kan ske av delar av 1177 journal eller hela.
Beslut om försegling av konto tas av verksamhetschef hälso- och sjukvård. Vidtagna åtgärder ska dokumenteras i journalen.
Utse legal ställföreträdare
Utse legal företrädare (även kallad ombudsfunktionen) låter en användare ta del av någon annans information. Man kan vara legal ställföreträdare åt personer från 13 år och uppåt. Ombudet kan se delar av 1177 journal eller hela.
Ombudsfunktion i 1177 journal efter 13 år gäller enbart God man eller Förvaltare. För att få tillgång till 1177 journal krävs att God man eller Förvaltare har ett tingsrättsförordnande som visar att de är utsedda att antingen sörja för person eller bevaka rätt.
Beslut om att godkänna legal företrädares åtkomst tas av verksamhetschef hälso- och sjukvård. Vidtagna åtgärder ska dokumenteras i journalen.
Vårdnadsrätt
Alla vårdnadshavare har automatiskt tillgång till sina barns 1177 journal till dess att de fyller 13 år. Om en vårdnadshavare inte bör kunna läsa barnets journal kan åtkomsten blockeras av vårdgivare. Om en vårdnadshavare blockeras kan hen heller inte agera ombud för barnet i 1177 Vårdguiden. Vårdnadsrätt kan enbart blockeras för barn yngre än 13 år. För barn 13 år och uppåt har vårdnadshavare inte automatiskt tillgång.
Beslut om att blockera vårdnadshavare åtkomst tas av verksamhetschef hälso- och sjukvård. Vidtagna åtgärder ska dokumenteras i journalen.
Minderårig tillgång (förlängd åtkomst)
Minderåriga mellan 13 och 15 år och deras vårdnadshavare, kan ges direktåtkomst till journalinformation i 1177 journal för en specifik enhet så kallad förlängd åtkomst.
Beslut om förlängd åtkomst tas av verksamhetschef hälso- och sjukvård. Vidtagna åtgärder ska dokumenteras i journalen.
Nationell patientöversikt (NPÖ)
NPÖ gör det möjligt för vårdgivare att dela journalinformation med varandra i syfte att öka förutsättningarna för en god och patientsäker vård. Vårdgivare kan ta del av (konsumera) andra vårdgivares journalinformation men också själva dela (producera) journalinformation. I NPÖ speglas journalinformation från olika vårdgivares olika journalsystem och utgör därmed en så kallad sammanhållen journal vilken regleras av Lag (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation.
Elevhälsans logopeder, psykologer, skolläkare och skolsköterskor har möjlighet att ta del av (konsumera) andra vårdgivares journalinformation i NPÖ under följande förutsättningar:
- Att uppgifterna rör ett barn/en elev som logoped, psykolog, skolläkare och skolsköterska har en aktuell vård/patient relation till.
- Att uppgifterna som logoped, psykolog, skolläkare och skolsköterska avser ta del av har betydelse för vården/uppdraget.
- Att samtycke finns i de fall lagen avser att samtycke krävs Lag (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation.
- För barn på förskola och elever i grundskola ska inte samtycke inhämtas.
- För elever på gymnasiet ska en mognadsbedömning göras om samtycke kan anses behöva inhämtas. Bedöms eleven som mogen utifrån ålder ska eleven tillfrågas genom muntlig dialog som innefattar åldersanpassad information.
Funktioner som påverkar tillgång till journalinformation i NPÖ
Spärra uppgifter i journal
Enligt Lag (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation har du som elev på gymnasiet (beroende på ålder och mognad) rätt till att begära att få uppgifter i din journal spärrade från att visas i NPÖ. Yngre elever eller vårdnadshavare har däremot inte denna rättighet.
Om uppgifter spärras kommer det i NPÖ stå att det finns spärrade uppgifter men det går inte att se själva innehållet. Om du väljer att spärra uppgifter i din journal måste du själv berätta för vårdpersonalen om sådant de kan behöva veta för att kunna ge dig bra vård. Tänk på att det kan vara svårt att minnas all information om till exempel undersökningar eller behandlingar. Om du väljer att spärra uppgifter i din journal finns det en risk för att personalen inte får tillgång till all information som de behöver. Du kan godkänna att personalen läser dina spärrade uppgifter. Men då måste du göra det vid varje besök.
Ta bort spärren
Du kan när som helst få spärren borttagen. Du kan också be att få spärren borttagen under en viss tid.
Nödöppning
Spärrade journaler kan nödöppnas. Detta får endast göras om eleven inte kan ge sitt samtycke till att öppna journalen, tex vid situationer där eleven behöver akut, nödvändig, vård.
Formulär gällande 1177 journal
Fyll i formuläret “Ansökan om försegling, legal företrädare och förlängd åtkomst i 1177 journal” om du önskar:
- Att försegla konto
- Att utse legal företrädare
- Att få förlängd tillgång
När formuläret inkommit till verksamhetschef hälso- och sjukvård får du inom kort återkoppling gällande ditt önskemål.
Barn- och utbildningsförvaltningens hälso- och sjukvård bedrivs under kontorstid kl 8-16 med uppehåll för lov. Därav kan ansökan om försegling, legal företrädare och förlängd åtkomst i 1177 journal endast behandlas under dessa tider.
Formulär gällande NPÖ
Fyll i formuläret “Ansökan om att spärra uppgifter eller ta bort spärr av uppgifter i Nationell patientöversikt” om du önskar:
- Spärra uppgifter
- Ta bort spärr
När formuläret inkommit till verksamhetschef hälso- och sjukvård får du inom kort återkoppling gällande ditt önskemål.
Barn- och utbildningsförvaltningens hälso- och sjukvård bedrivs under kontorstid kl 8-16 med uppehåll för lov. Därav kan ansökan om att spärra uppgifter eller ta bort spärr av uppgifter i Nationell patientöversikt endast behandlas under dessa tider.
Om du inte är nöjd med vården
Du kan lämna klagomål eller synpunkter om du har varit med om något i vården som du inte är nöjd med gällande elevhälsans legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal. Det kan du göra både som elev och vårdnadshavare. Dina synpunkter är viktiga och kan bidra till att vården blir bättre och säkrare.
- I första hand uppmanas du att vända dig till berörd logoped, psykolog, skolläkare eller skolsköterska för dialog.
- I andra hand uppmanas du att vända dig till verksamhetschefen genom att fylla i formulär ”Anmälan om klagomål och synpunkter”
Om du som elev eller vårdnadshavare inte känner dig hörd eller om du känner dig missnöjd med den dialog som erbjudits enligt ovan har du möjligt att vända dig till Patientnämnden Skåne och/eller Inspektionen av vård och omsorg (IVO) för att få ytterligare stöd utöver det stöd och de svar vårdgivaren har givit
Egenvård
Vad innebär egenvård?
Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som behandlande hälso- och sjukvårdspersonal har bedömt att ett barn/en elev kan utföra själv eller med stöd och hjälp av vuxen som exempelvis vårdnadshavare, personlig assistent eller personal i förskola/skola/fritidshem. Exakt vilka åtgärder som kan utföras som egenvård är inte reglerat i lag utan bedöms i varje enskilt fall av behandlande hälso- och sjukvårdspersonal.
Vårdnadshavares ansvar:
- att lämna in önskemål om egenvård
- att i formuläret med önskemål om egenvård bifoga handlingar från vården med information om egenvården som ska utföras
- att instruera/visa berörda medarbetare den egenvård som barnet/eleven ska erbjudas (i enstaka fall, efter överenskommelse kan behandlande hälso- och sjukvårdspersonal vara behjälplig)
- att läkemedel eller annat material som behövs för egenvården tillhandahålls förskola/skola
- att läkemedel eller annat material som behövs för egenvården är märkt med barnets/elevens namn och personnummer
- att läkemedel eller annat material som behövs för egenvården finns där och används före datum ej har passerat
- att inkomma med korrekta alternativt uppdaterade uppgifter om egenvården
Önskemål om egenvård
Om ditt barn är i behov av egenvård fyll i nedan formulär och signera det med BankId. Formuläret tas emot av rektor som sedan kontaktar dig.
Specialkost och anpassade måltider
Vad innebär specialkost?
Specialkost är kost som är anpassad till ett visst sjukdomstillstånd och som avser medicinskt motiverande avvikelser från normalkosten, t. ex. allergi, intolerans eller överkänslighet.
- Det är regionens hälso- och sjukvård alternativt likvärdig vårdgivare som ansvarar för utfärdande av intyg och uppföljning. Vid önskemål om specialkost var god fyll i formulär.
- Önskemål om specialkost eller anpassade måltider Länk till annan webbplats.
I formuläret ska handlingar/intyg från hälso- och sjukvården bifogas. När formuläret inkommer tar skolsköterskan kontakt.
Vid laktosintolerans hos skolbarn kan vårdnadshavare själva skriva intyg. Vid laktosintolerans serveras låglaktoskost då helt laktos- eller mjölkfrikost inte rekommenderas. Vid önskemål om låglaktoskost var god fyll i formulär "Intyg angående behov av låglaktoskost".
Vad innebär anpassade måltider?
Anpassade måltider är de avvikelser från normalkosten och/eller den ordinarie måltidssituationen som utgår ifrån rätten till anpassningar huvudsakligen enligt diskrimineringslagstiftningen och barnkonventionen och som anses nödvändiga för att eleven ska klara sin studiegång i skolan.
Anpassade måltider kan bland annat innebära:
- Anpassningar i måltidsmiljön
Vid önskemål om anpassningar i måltidsmiljön var god vänd dig till rektor eller pedagogisk personal för samtal om ditt barns behov. - Anpassningar i matsedeln (främst erbjuds generella anpassningar men i enskilda fall kan individuella anpassningar bli aktuella)
Vid önskemål om anpassningar i matsedel var god fyll i formulär.
När formuläret inkommer tar skolsköterskan kontakt.
Kriterier för anpassningar i matsedeln:
- Funktionsnedsättning (fysisk, sensorisk, neuropsykiatrisk, kognitiv, utvecklingsbetingad)
- Selektivt ätande
Selektivt ätande innebär att en person har en mycket begränsad lista av livsmedel som de kan äta. Detta kan bero på överkänslighet för smak, lukt, textur eller utseende av mat, eller på grund av ångest kopplad till att prova nya livsmedel. Det är inte samma sak som att vara kräsen, eftersom det är mer intensivt och långvarigt.
Vårdnadshavarens ansvar:
- lämna in formulär om specialkost eller anpassade måltider
- att i formuläret gällande specialkost eller anpassade måltider bifoga handlingar från hälso- och sjukvården med information om specialkost
- att inkomma med korrekta alternativt uppdaterade uppgifter om specialkost eller anpassade måltider
- att meddela skola barnets frånvaro samt eventuella ändringar av kosten
Medborgarcenter hjälper dig
Vi hanterar dina frågor om kommunens verksamheter och du kan besöka oss, ringa oss eller skriva. Oftast får du hjälp direkt, annars lotsar vi ditt ärende rätt.
- Telefon: 044-13 50 00
- Karta: Besök oss Länk till annan webbplats.